I ett audionomperspektiv gjordes en litteraturstudie av transponering av frekvenser som teknik i hörapparater. Relevant information från vetenskapliga artiklar valdes för att beskriva när det kan vara aktuellt med denna anpassning och vilka ljudsituationer som kan förbättras. Vid frekvenstransponering flyttas inkommande frekvenser från ett frekvensområde till ett annat frekvensområde vid utsignal. Flera tidigare studier har gjorts med olika anpassningar av denna teknik och de flesta av dem visade på problematik, t ex ett alltför onaturligt ljud. Senare studier visade på att tekniken kan passa för personer med svåra diskantnedsättningar där förstärkning inte räcker till, men att det var viktigt att anpassa tekniken individuellt och att träna på användandet.

Syftet med arbetet har varit att få en fördjupad bild av vad begreppet EQ, emotionell intelligens handlar om. Följande två frågor har använts: Vad är EQ? Hur ser lärare på begreppet EQ och arbetet med barns sociala och emotionella utveckling? Litteraturgenomgången innehåller förutom de fem grundpelarna inom EQ, också en del allmänna tankar runt begreppet, samt hur skolans roll i barnens utveckling ser ut och vad Lpo-94 säger oss. Den senare delen av arbetet består av en sammanställning av fyra kvalitativa djupintervjuer gjorda med grundskollärare som arbetarmed EQ i skolan. Min slutsats är att arbetet med EQ bör genomsyra och ingå som en naturlig grundtanke i dagens skolarbete.

Syftet med denna C-uppsats har varit att belysa bemötandet av flickor med självskadebeteende. Utifrån litteraturen har det varit svårt att studera vårt ämne, eftersom det har gjorts få undersökningar kring problematiken och det har varit svårt att finna en självklar definition på det vi har studerat. Undersökningen är en kvalitativ studie med intervjuer som metod. Resultatet som framgick av intervjupersonerna visade att bemötandet har en stor betydelse för unga flickor med ett självskadebeteende. Behandlarnas bemötande kunde se olika ut beroende av personligheten, erfarenheter, utbildning samt hur man arbetade på arbetsplatsen.

I denna uppsats undersöks om läroböcker i historia för gymnasiet gestaltar en koppling mellan värden och historia, och hur den kopplingen i så fall ser ut. Läroböckerna som undersöks är Alla tiders historia A, Perspektiv på historien A och Perspektiv på historien 50p, och dessa undersöks utifrån tre olika tendenser som återfinns i avhandlingen Det osamtidigas samtidighet: historiemedvetande i svenska läroböcker under hundra år. Utifrån den första tendensen, historia som värdeskapande gemenskap, undersöks huruvida läroböckerna tar avstånd från förintelsen. Via den andra tendensen, historien i värden, undersöks hur böckerna framställer demokrati och dess framväxt. Den tredje tendensen, värden i historien, handlar om att kunna påverka läsaren, att skapa förståelse och empati, därför undersöks det om läroboksförfattarens röst lyser igenom texten..

Denna rapport belyser avsnittet om polisens vapenhantering i Lars-Göran Carlsson utredning ?Utredning om polisens uniformering och särskilda hjälpmedel vid våldsanvändning?. I rapporten föreslås att svensk polis ska bära vapnet med en patron i patronläget. Detta skulle enligt utredningen få den enskilde polismannen att känna sig tryggare i vissa situationer, och därmed kanske antalet vådaskjutningar skulle minska. I vår studie beskrivs hur vapenhanteringen ska utföras med dagens bestämmelser under polisutbildningen samt i polisens yttre verksamhet.

Kliniskt resonemang är en process där kunskap och erfarenhet tillämpas för att nå lösningar i kliniska situationer och används av sjuksköterskan när hon bedömer såväl medicinska behov som omvårdnadsbehov. Dagens sjukvård innebär ett stort ansvar för sjuksköterskan, med patienter med komplexa situationer som kräver komplexa beslut. I de situationerna är ett bra kliniskt resonemang en kompetens som underlättar arbetet. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskestudenters utveckling av kliniskt resonemang, ett steg mot den professionella yrkesrollen, kan främjas under handledning i verksamhetsförlagd utbildning. I litteraturstudien bearbetades 12 vetenskapliga artiklar som grund för resultatet.

I Sverige dör de flesta människor på någon form av institution, vilket innebär att palliativ vård är en del av det vardagliga vårdarbetet. Studiens syfte var att belysa vårdarens möte med vuxna patienter med fokus på vårdarens omvårdnadskvaliteter i palliativ vård. Metoden som användes var litteraturstudie. Resultatet visar att mötet i palliativ vård utvecklas mest positivt om vårdaren har ett professionellt förhållningssätt och om relationen är tillitsfull. Det professionella förhållningssättet genomsyras av vårdarens empati, intresse för patienten och kommunikation mellan vårdare och patient, både verbal och icke-verbal.

Vårt examensarbete handlar om inåtvända barn i förskolan. Syftet med arbetet är att ta reda på inåtvända barns vardagliga situation i förskolan. Vi vill också ta reda på hur pedagoger och andra barn i barngruppen bemöter inåtvända barn. Men även vilken betydelse leken och den övriga samvaron i förskolan har för inåtvända barns förmåga att lita på sig själva och sin egen förmåga samt att vara delaktiga och påverka den pedagogiska verksamheten i förskolan. Vi använde oss av kvalitativ undersökning när vi gjorde våra deltagande observationer i två förskolor i Skåne.

I detta arbete rapporteras hur vanligt det är att gymnasieelever har social fobi. Utöver detta beskrivs även den hjälp elever med social fobi erbjuds i skolan samt hur lärare bemöter dessa elever. För formulering och utvärdering av enkäterna har den inom psykiatrin använda definitionen av social fobi, DSM-IV, använts. Andelen gymnasieelever med social fobi uppskattas till 16,5 %. Utöver dessa elever med social fobi känner drygt 20 % oro och obehag vid sociala situationer utan att uppnå kriteriet för social fobi.

Att kommunicera är en mänsklig rättighet, men det är inte alltid självklart i alla situationer för personer som kommunicerar med alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur personer som kommunicerar med bliss upplever sina kommunikativa möjligheter i olika livsskeden. Fyra män i åldrarna 18-45 som hade kommunicerat med bliss i flera år intervjuades genom en semistrukturerad intervjuform. Datan från intervjuerna kategoriserades utifrån de tematiska områdena inlärning, möjlighet till kommunikativ utveckling, social interaktion och bemötande. Resultatet visade att deltagarna uttryckte att de inte mindes sin tidiga blissinlärning.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vad förskollärare uppfattar som etiska dilemman i sitt arbete, och hur de förhåller sig till dem. Utifrån syftet skapades tre forskningsfrågor: Vilka situationer på förskolan beskriver förskollärarna som etiska dilemman? Hur hanterar förskollärare etiska dilemman och vilka pedagogiska värden och perspektiv beaktas? På vilket sätt diskuteras etiska dilemman i eller utanför arbetslaget? För att få svar på syftet och frågeställningar används en kvalitativ intervjuguide och som hjälp vid analysen av empirin används värdgrundpedagogiska begrepp som teori. Studiens resultat visar att det i förskolan dagligen sker flera och olika situationer som kan upplevas som etiska dilemman. Diskussion i arbetslaget och ett öppet klimat framkom som viktigt likaså poängterades ett gemensamt förhållningssätt i arbetslaget.

Syftet med vårt arbete är att undersöka om man med hjälp av metoderna ?Det är ditt val? och ?Livsviktigt? kan skapa ett klassrumsklimat där alla elever kan trivas och utvecklas. Vi vill ta reda på varför man valt att arbeta med dessa metoder på våra partnerskolor och hur elever och lärare upplever detta arbete. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och det material som finns att tillgå, har vi undersökt hur de arbetar med ?Det är ditt val? respektive ?Livsviktigt?.

Studenter har fått höra att arbeta inom sjukvården med omvårdande arbete kan vara väldigt påfrestande för den egna hälsan. Detta arbetes syfte har då varit att undersöka vilka komplikationer till omvårdnad i form av psykisk ohälsa ? specifikt vad gällande Secondary Traumatic Stress, Compassion Fatigue och Vicarious Traumatization ? som kan drabba sjuksköterskan, samt att undersöka vad som utgör risk- och skyddsfaktorer. Metoden som användes var en litteraturgranskning och man fann att genom en litteratursökning material, för att ett givande resultat som svarade mot syftet skulle uppnås så gjordes en kompletterande sökning där fokus låg på kvalitativa artiklar. Resultaten analyserades och teman framstod, resultaten presenterades under dessa teman.

Övervikt bland barn är ett utbrett folkhälsoproblem och att vara överviktig som barn är relaterat till övervikt också i vuxen ålder men även till följdsjukdomar. Syfte med denna litteratur studie var att erhålla kunskap om vad sjuksköterskor behöver kunna för att förebygga och minska fetma och övervikt hos barn. Granskning av elva vetenskapliga artiklar visade att sjuksköterskor bör ha kännedom av livsstils faktorerna som fysisk aktivitet, mat konsumtion och föräldrar rollen. Åtgärder så som patient undervisning, stödsamtal, motivation och empati torde vara omvårdnads åtgärdes som kan underlätta preventiv sjuksköterske arbete..

Syfte: Både förskola och skola ska ta sin utgångspunkt i barn och elevers rådande erfarenheter. I förskolan lyfter man också tydligt fram vikten av att utgå från barnens intresse. Idag är populärkultur en betydande del av dessa erfarenheter och intressen. Syftet med studien är att ta reda på vad denna förskoleklass elevers populärkulturella kapital, deras ?funds of knowledge? erbjuder när det gäller att använda och utveckla de fyra repertoarerna, den kodknäckande, textskapande, textbrukande och kritisk analytiska repertoaren både i lärarens undervisning som i elevernas egna val av aktiviteter.