Ledarskap kan utövas på många olika sätt och en ledare kan anamma en eller flera olika ledarstilar, både positiva och negativa. Men hur upplever medarbetare olika ledarstilar och vill kvinnor och män bli ledda på samma sätt? Ledarskapsforskning är ofta fokuserad på att undersöka vad en effektiv ledare bör ha för egenskaper och utgår sällan ifrån medarbetarens perspektiv. Vidare behövs studier som undersöker kvinnor och mäns preferenser vad gäller önskad ledarskapsstil då det kan vara till nytta för ledare att vara medveten om hur medarbetare av olika kön vill bli ledda. Av den orsaken studeras i den här uppsatsen ledarskap ur ett medarbetarperspektiv.

Denna studie har som syfte att undersöka pedagogers syn på matematik i förskolan medfokus på barns lärande. Studien innehåller intervjuer med pedagoger i förskolan samtobservationer av barn i förskolan. Dessa metodval har använts för att kunna svara påstudiens syfte samt frågeställningar. Barnen blev observerade för att undersöka hurderas matematiska kunskaper kom till uttryck. Intervjuerna syftade till att synliggöravad pedagogerna anser om matematiken i förskolan.

Syfte och frågeställningar: Syftet med min studie är att undersöka hur biståndshandläggare inom socialtjänstens äldreomsorg tolkar sekretesslagstiftningen utifrån sitt arbete, om de upplever problem i förhållande till sekretessen och hur de i så fall hanterar dessa. Detta undersöker jag med hjälp av följande frågeställningar:?Hur tolkar biståndshandläggare inom socialtjänstens äldreomsorg sekretesslagstiftningen utifrån sitt arbete??I vilka situationer uppkommer eventuella problem??Hur upplever och hanterar man problemen?Metod: Jag har använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Jag har intervjuat sju biståndshandläggare i lika många stadsdelar i Göteborg.Resultat och slutsatser: Jag har i min studie kunna urskilja vissa centrala områden i handläggarnas tolkning av sekretesslagstiftningen. Biståndshandläggarna i studien talar samtliga om den enskildes samtycke till hävd sekretess som en viktig aspekt.

Tidigare forskning kring tolkarbetet visar att tolkyrket har utvecklats och spelar en viktig roll i samhället. Tolkarbetet anses vara en stressframkallande aktivitet. En tolk genomför en kommunikation mellan två partner som inte tillämpar samma språk. Kulturtolk förklarar informationen mer djupgående medan kontakttolken tolkar endast det som sägs utan vidare förklaring. Syftet med studien var att undersöka hur kontakttolkar och kulturtolkar upplever sina arbeten.

Syftet med den här studien är att göra en fördjupad undersökning om lärares uppfattningar och förhållningssätt inom skolan beträffande mötet mellan begreppen skolplikt och religionsfrihet i relation till islam. I förhållande till detta vill vi undersöka exemplet slöjan, samt lärarnas uppfattning om vem som bär ansvaret för att skolplikt och religionsfrihet infrias i verksamheten. I studien använder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod. I undersökningen gör vi intervjuer med elva lärare, verksamma på fyra kommunala högstadieskolor i en och samma kommun. Studiens resultat visar att lärarna till största del uppfattar att skolplikt, religionsfrihet och islam går att förena utan stridigheter inom skolan.

Varje skola har skyldighet att inneha en aktuell krisplan att tillgå vid händelser och situationer som kan utlösa en krisreaktion hos en eller flera individer på skolan. Det finns inga direktiv från varken arbetsmiljöverket eller skolverket kring hur dessa krisplaner skall vara utformade eller vilka händelser och situationer som bör tas upp. Detta ger varje enskild skola stora friheter i utformningen av krisplanerna. Jag har inhämtat krisplaner från fem grundskolor med årskurser från förskoleklass till årskurs fem och gjort kritiska diskursanalyser av dessa varpå jag upptäckt stora skillnader och även likheter mellan dessa vilka jag ger en redogörelse för i mitt resultat. Jag har fokuserat på tre utkristalliserade teman:Elevs dödsfallUppföljning av elever som mår dåligt till följd av inträffat dödsfallSituationer som en enskild skola är ensam om att lyfta uppVidare för jag en diskussion kring krisplanernas utformning och de utkristalliserade teman jag funnit och kopplar dessa till psykologisk forskning kring barns känslor, krisreaktioner samt barnens bearbetningsprocess vid en kris.Jag söker även efter indikationer på att barn som mår dåligt till följd av att föräldrarna separerar lyfts upp i krisplanerna.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med stomi. Analys av 13 vetenskapliga artiklar gjordes med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. I studien framkom olika aspekter på upplevelsen av att leva med stomi och detta resulterade i fyra kategorier: Att känna osäkerhet och tvingas till förändringar, att ha behov av stöd och känna rädsla för ensamhet, att ha sexuella problem och känna sig oattraktiv och att ha behov av information för att kunna acceptera. Resultatet visade att en förändrad kroppssyn ledde till sexuella svårigheter och oviljan att visa sig inför sin partner. Många ansåg att det var bland det viktigaste att få information innan operationen utfördes och att man även fick stöd och empati..

Gestaltningen av Nord Amerikas indianer på film under tre epoker Syftet med denna uppsats var att skapa en djupare förståelse för gestaltningen av Nord Amerikas indianer ur ett etniskt perspektiv. Uppsatsen speglar tre olika epoker, nämligen västern eran, 1970-talet och 1990-talet, men med en tonvikt på hur klassiska stereotyper gestaltas och om det finns några befintliga undantag. Med hjälp av en analysmall har jag analyserat sex olika filmer, två från varje epok för att finna likheter och skillnader i gestaltningen av Nord Amerikas indianer i så kallad Hollywood film. På så sätt har jag funnit hur tiden luckrat upp dessa stereotyper till stor del men att de fortfarande finns kvar men med mer genomtänkta och komplexa relationer sedan västern erans storhets tid. Men även att det finns ytterst få undantag från de stereotypa idealen och att faktorer som brist på översättning av indianspråk fortfarande distanserar åskådaren från att känna engagemang och empati får indianer som individer..

I den här studien studeras skolans fostrande roll av eleven i allmänhet och inom livskunskap i synnerhet. På en del skolor runt om i Sverige finns sedan ett antal år ett tämligen nytt ämne som heter just livskunskap. Initiativet kommer från skolorna själva och är vad man kallar en bottom-up rörelse. Plattformen för vår studie har varit olika läromedel i livskunskap och framförallt att närgranska ett läromedel som heter Livsviktigt. Livskunskap har ingen nationell kursplan och därför kan innehållet skifta från olika skolor och likaså omfattningen.

Bakgrund: Kost och hälsa har aldrig varit så utbrett och omdebatterat i media som det är idag och ämnet, som tidigare varit avgränsat till främst professioner som dietister och läkare, har funnit nyvunnen mark hos diverse privatpersoner som alla delar intresset för mat och hälsosamma levnadssätt. I de forum som finns att tillgå på Internet idag, ses ett myller av åsikter kring matens betydelse och trots att Internet som ett diskussionsforum funnits i ett antal år finns det än idag inte särskilt mycket forskning på området.Syfte: Fokus i denna studie ligger på argumentationer som kan ses i de kommentarsfält som finns i anslutning till kost- och hälsorelaterade artiklar på Aftonbladets hemsida.Metod & Material: Vi har haft som avsikt att se mönster via en kvalitativ innehållsanalys av texten, med fokus på argumentationsanalys, och utgångspunkt i retorikens olika verktyg.Resultat, Diskussion och Slutsats: Vi fann att de allra flesta kommentarerna kantades av ett innehåll som tycks bidra med förnuft och logik till budskapet och därefter fanns det flest av typen känsloväckande uttalanden. Argument av typen sympati och samhörighet fann vi minst av i materialet och tenderade oftare att vara skrivna av kvinnor. Vi har även sätt att människors val av retoriska redskap vid kost- och hälsorelaterade argumentationer tycks spegla den syn man har på hälsa och hälsosam mat i allmänhet. Trots vårt snäva urval och flera aspekter av att man i kvalitativa metoder trots allt inte helt kan frångå ett subjektivt tyckande, hoppas vi kunna bidra till ökad fokus på området och fler liknande studier i framtiden, för att ge detta växande hälsofenomen mer plats, och sedemera förbättra framtida hälsokommunikation..

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slutskede och deras närstående, hur sjuksköterskan påverkas i dessa situationer samt hur sjuksköterskan hanterar detta. Författarna ville också undersöka vilket stöd sjuksköterskan får i dessa situationer. Studien utfördes som en beskrivande litteraturstudie och totalt inkluderades 15 artiklar. Huvudresultatet visade att sjuksköterskor upplevde tidsbrist i samband med vård i livets slutskede samt oro för patienten och dennes närstående. Väntade dödsfall var lättare att hantera jämfört med oväntade och plötsliga dödsfall.

Bakgrund: Cancer är idag en av de stora folksjukdomarna och den vanligaste dödsorsaken bland personer upp till 80 års ålder. Fler människor lever allt längre med diagnosticerad cancer men hälften av dem som drabbas blir inte botade. När bot inte längre är möjligt flyttas vårdens fokus till palliativ vård. Forskning visar att det finns stora brister inom den palliativa vård som bedrivs i Sverige. Patienter med obotlig cancer utgör en stor grupp i vården och deras upplevelser av bemötande i den palliativa vården är av stor vikt.

Det här examensarbetet handlar om pedagogers åsikter kring inflytande i förskolan. Begreppet inflytande går att tolka på många olika sätt och Pramling Samuelsson och Sheridan (2001) anser att barnen bör ges mer inflytande än vad de ges just nu. Barnen i förskolan har rätt att föra fram sina åsikter och påverka sin situation, pedagogerna är skyldiga att respektera och lyssna på barnen (Skolverket, 2010). Pedagogerna som deltar i studien har fått frågan hur de arbetar för att ge barnen inflytande och i vilka situationer de anser att det sker. Pedagogernas åsikter samlades in med hjälp av en ostrukturerad enkätundersökning och två semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt samlades 15 enkäter in från fyra förskolor.

SammandragUndersökningen behandlar hur inlärare i svenska som andraspråk, svas, uppfattar preteritum som omfattar nu-situationer. Långt ifrån att vara marginella, felaktiga uttryck, är bruket av detta idiomatiskt och har specifika syften och funktioner, fastän dessa kan vara diffusa och svårinringade.En enkät genomfördes bland gymnasieelever med svas-undervisning respektive modersmålssvenska, sv1, där eleverna fick bedöma tio meningar där verben i preteritum omfattar nu-situationer. Konstruktionen ansågs av informanterna som användbar, vardaglig och talspråklig, särskilt av svas-eleverna. Huvudsakligen ansågs studiens meningar som dålig svenska, men frekvensen av elever som ansåg dem felaktiga var högre bland svas-eleverna, vilka ändå använder liknande meningar.Svas-inlärarna uppvisade en större osäkerhet kring bruket jämfört med svenska1-gruppen, men bara delvis genom underanvändning. Osäkerheten rör snarare känslan för huruvida uttryckssättet är korrekt eller inte..

Vi är två förskollärarstudenter som genomfört en studie som handlar om barns gemenskap i förskolan, hur utanförskap, integration, delaktighet och inflytande i en förskolemiljön fungerar och ser ut . I denna studie går vi igenom tidigare forskning som är relevant för ämnet, metoder för hur vi genomfört studien samt resultat och analys där vi går igenom vad studien / arbetet innehållit. Här relaterar vi även till relevant litteratur och forskning. Slutligen har vi skrivit en slutsats där vi diskuterar det vi hittat från svaren på de frågor som vi tagit upp i undersökningen som vi tillsammans utjämnade med hjälp av olika nyckelord och slutsatser för vad vi personligen trott att vi har lärt oss av hela upplevelsen som kommer till nytta och användning inför våra framtida arbetsår som förskollärare..