Världsekonomin har gått från att vara industribaserad till att bli mer och mer kunskapsbaserad. Nya kunskapsbaserade företag som Google och Spotify har växt fram utan stora materiella tillgångar och med helt andra framgångsfaktorer än tidigare. Detta har skapat ett växande gap mellan företags bokförda värde och marknadsvärde. Det värde som utgör skillnaden mellan marknadsvärde och bokfört värde kan kallas intellektuellt kapital. Definitionen av intellektuellt kapital har förändrats utvecklats och anpassats genom år av tidigare forskning.

Bakgrund och problem: Kraven på ytterligare information i företags finansiella rapporter blir allt högre, vilket gör att företag tvingas lägga allt mer resurser på att bemöta dessa krav. Det är därmed intressant att undersöka om en ökning i upplysningars kvalité har någon positiv effekt, exempelvis på företags kostnad för eget kapital. Årsredovisningen är den rapport som är den mest omfattande. Det läggs betydligt mer resurser på att framställa en årsredovisning, jämfört med en kvartalsrapport. Samtidigt innehåller årsredovisningen mestadels finansiella siffror som redan är kända för marknaden och dessutom kommer den ut med en fördröjning på 3-4 månader.

I ekonomin finns kognitivt och strukturellt socialt kapital och när detta är otillräckligt uppkommer fattigdom. Med utgångspunkt i läran om mänskligt beteende analyseras mikrokreditens värde som socialt kapital genom en fallstudie av Grameen Bank i Bangladesh. Ekonomi skapas av socialt kapital som består av kognitivt och strukturellt socialt kapital. Kognitivt socialt kapital formar de handlingsregler, det vill säga institutioner, som utgör de ekonomiska möjligheterna inom ett land, det strukturella sociala kapitalet överför det kognitiva sociala kapitalet genom nätverk som upprätthåller institutionerna. Österrikisk ekonomisk teori betraktar ekonomin som en lärprocess som kräver ständig revidering, där entreprenörerna på marknaden skapar kapitalkombinationer baserade på subjektiv kunskap och förväntningar.

Den tyska återföreningen (1990) har kommit att påverka många människors liv och den hade många överraskningar i bagaget, både förbättringar men även försämringar. I Tyskland pågår en ständig diskussion kring återföreningen och dess verkningar. Människor från forna DDR känner sig orättvist behandlade och många är besvikna över att politikernas löften inte kunnat infrias. Problemen som uppstått har successivt ökat och många ser återföreningen som ett misslyckat projekt. Mitt syfte är att undersöka hur situationen för människorna såg ut samt huruvida det sociala kapitalet kan anses ha påverkat människorna i DDR.

Syftet med denna studie är att förstå äldre långtidsarbetslösas situation utifrån deras upplevelser av arbetslöshet och hur detta påverkar hur de konstruerar sin identitet. Studien fokuserar på personer i åldersgruppen 50-64 år som har varit arbetslösa i sex månader eller längre och som är lågutbildade. En kvalitativ metod har använts och datamaterialet för studien samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med sju individer. Resultatet analyserades med hjälp av Pierre Bourdieus teoretiska begrepp fält, habitus och Symboliskt kapital. Studien visar bland annat att arbete är väldigt viktigt för respondenterna och inte främst av ekonomiska aspekter utan av sociala aspekter.

En lagändring 2007 innebar att byggmästarbildade bostadsrättsföreningar fick nya förutsättningar för sin kapitalstruktur. Det i kombination med ett ökat användande av differentierade insatser vid prissättningen av bostadsrätterna, gjorde att vi valde att undersöka vilka faktorer som påverkar byggmästarbildade bostadsrättsföreningars kapitalstruktur. För att få en djup förståelse om ämnet genomförde vi en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. Teorikapitlet sammanfattas i tre delar som ansågs vara de som påverkade valet av kapitalstruktur. Utifrån dessa utformades en intervjuguide som användes för att undersöka tre företag som arbetar med byggmästarbildade bostadsrättsföreningar.

Nyanlända elever i ordinarie undervisning börjar allt mer bli ett vanligt fenomen i de svenska skolorna. Med hjälp av intervjuer med nyanlända elever och skolpersonal är det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur skolor arbetar med att inkludera nyanlända elever i ordinarie undervisning och hur de inblandade upplever arbetet. Syftet är även att se i vilken utsträckning skolorna tillämpar och strävar efter att leva upp till lagen om ?En skola för alla? (?likvärdig utbildning?). Den tidigare forskningen har klargjort en tydlig bild av de brister som existerar i statens och skolledningens arbete med de nyanlända eleverna och deras förberedelse inför ordinarie undervisning.

Syftet med kandidatuppsatsen är att ta reda på vad kunskapsföretagens intellektuella kapital och de icke-finansiella intäkterna från kunderna består av samt försöka utveckla en egen modell, som kan fungera som ett stöd för att synliggöra och värdera kundernas bidrag till företagen. De frågor vi söker svar på är: Av vilka beståndsdelar är företagets verkliga värde sammansatt? Vilka intäkter kan kunderna bidra med, förutom pengar, för att öka företagets värde? Hur kan man synliggöra och värdera de icke-finansiella intäkterna i syfte att på bästa sätt ta tillvara det kunderna har att bidra med?.

Syftet med denna uppsats är att beskriva de bakomliggande syftena med elitlicensens ekonomikriterier samt att med utgångspunkt i dessa syften utvärdera lösningen man valt med att kräva ett positivt eget kapital på koncernnivå.För att uppfylla vårt syfte har vi har använt oss av en kombination av dokumentstudier och personliga intervjuer. Vi har på så vis klarlagt syftena med elitlicensen och sedan gjort en teoretisk bedömning av dess inre och yttre effektivitet.Då syftet med elitlicensen framförallt var att klubbarna ska ha kontroll över sin ekonomi och klara av att stå på egna ben är det enligt oss helt rätt att mäta på koncernnivå. Vi anser inte att de möjligheter som öppnar sig strider mot elitlicensens syfte. Däremot så är de dörrar man stänger helt i linje med vad man vill uppnå..

Utifrån företagens förändrade förutsättningar att redovisa sina tillgångar, då flera företag idag består av stora resurser i form av kunskap, ansåg författarna för denna studie det tänkvärt att undersöka hur företagen bemöter detta. Eftersom det dessutom inte krävs av företagen att redovisa sina kunskapstillgångar, intellektuellt kapital, och det heller inte finns någon utarbetad standard för att göra detta, kan det antas att det finns flera olika idéer om hur företagen går tillväga och varför företagen väljer att redovisa detta frivilligt. Syftet med denna studie var att ta reda på huruvida noterade läkemedelsbolag redovisar frivillig information om immateriella tillgångar i form av intellektuellt kapital i sina årsredovisningar. Eftersom uppsatsens forskningsfråga och syfte avser att granska textmaterial från börsnoterade bolag, och i detta material undersöka hur ofta immateriella tillgångar i form av intellektuell kapital omnämns, valde författarna till denna uppsats att utföra en innehållsanalys genom att studera sex börsnoterade bolag inom läkemedelbranschen och deras årsredovisningar för perioden 2006-2011. Den kategori som redovisats mest var internkapital vilket inte stämmer överens med tidigare studier, en förklaring till detta kan vara att läkemedelsbranschen har ett stort behov av ägande gällande sina stora kunskapstillgångar.

Fler och fler företag börjar utnyttja Internet för att sprida marknadsföringsmeddelanden till poteniella kunder. Viralmarknadsföring bygger på att ett intressant meddelande skapas, ofta i form av videoklipp, som sedan skickas ut till några få personer som sedan sprider det vidare. Vi har undersökt hur vanlig denna vidarebefordring är och hur känslorsponsen från dessa meddelanden samvarierar med intentionen att sprida vidare. Även tendensskillnader mellan könen undersöktes. I vår studie använde vi oss av fem verkliga kampanjer, bestånde av filmlkipp, som haft stor framgång på Internet.

Från och med år 1 januari 2005 tillämpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredo-visning. Företag har möjlighet att värdera sina förvaltningsfastigheter till anskaffningsvärdet ? ackumulerade avskrivningar eller till verkligt värde.Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur införandet av IAS 40 har påverkat företa-gens redovisning samt eget kapital dvs. ifall eget kapital har ökat eller minskat.För att uppfylla syftet har vi studerat 10 bolags årsredovisningar från år 2005 för att analysera skillnader i det egna kapitalet. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med bolagen samt en intervju med en redovisningsexpert.Teoridelen grundas i huvudsak på standarden IAS 40 och RR 24 som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter samt värderingsmetoder.

Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhället. Men vilken betydelse har välfärden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa går så långt som att säga att trygghet är en fundamental faktor för att undvika sociala fällor. Men kan man då skapa socialt kapital genom välfärden? Detta skulle innebära att en generösare välfärd mer är en investering för samhället än en välgörenhet..

Ett ännu outforskat och mycket intressant område är frågor kring hur unga individer gått tillväga för att skaffa sitt första arbete med koppling till värdet av individens sociala kapital. Socialt kapital har idag, vid sidan av individens utbildning, en avgörande roll för individens position på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur socialt kapital ackumulerats hos Samhälls- och kulturanalytiker och vidare hur det ackumulerade sociala kapitalet har påverkat deras möjligheter att skaffa ett arbete efter avslutad utbildning. Tyngdpunkten har varit att studera hur processen gestaltat sig från deras examen tills dess att de har fått sin första anställning som Samhälls- och kulturanalytiker. I denna uppsats har vi använt oss av en flerfaldig strategimetod, vilket inneburit att vi kombinerat en kvalitativ och kvantitativ metod, totalt har femton intervjuer respektive femton enkäter genomförts.

There are many different ways to control an organisation. In cultural organisations, it has become more common to have several directors working simultaneously. Often, different individuals possess different cultural and economic experience, thus a variety of backgrounds provides a more thorough scope of expertise and knowledge. This type of management is prevalent in the cultural sector.This thesis will research how leaders in cultural institutes work in a dual leadership, ?co-leadership?, when their backgrounds are different.