Inom specialpedagogiken finns ett antal olika specialpedagogiska perspektiv vars popularitet varierat över tid. Syftet med detta arbete var att ta reda på vilken specialpedagogisk princip som återspeglas i förskolan när det görs åtgärdsprogram och speciella planer förde barn som är i behov av särskilt stöd. Syftet var också att få en inblick i vilka tankar/idéer/föreställningar en förskollärare kan utgå ifrån när de skapar ett åtgärdsprogram. Jag ville få reda på om förskollärarna ser det enskilda barnet som bärare av sina svårighetereller om man istället väljer att ta sin utgångspunkt i hela barngruppen och utforma åtgärder efter det. De specialpedagogiska perspektiven som detta arbete har fokuserat på är kategoriskt och relationellt perspektiv samt de perspektiv som Nilholm (2003/2007) kallar det kompensatoriska, kritiska och dilemmaperspektiv.

Detta arbete handlar om möjligheten att inkludera mystika erfarenheter i religionsundervisningen. Jag har utgått från en intervjustudie med lärare. Studien startade med tre huvudfrågor. För det första tillfrågades lärare om de i samklang med läroplan och kursplan kunde undervisa i mystik? För det andra ställdes frågan om det finns svårigheter och didaktiska dilemman som lärare möter i mystikundervisningen? Slutligen frågades om mystikundervisningen kan bidra till meningsfullt lärande?Några lärare såg en möjlighet, några andra dementerade att mystikundervisningen ryms inom kurs- och läroplanens ramar.

Vårt syfte med studien är att ta reda på hur ungdomar, 16-20 år, i Lärjedalen ser på sin framtid med fokus på arbetsliv samt hur deras nuvarande situation kan påverka deras sätt att tänka kring detta. Vidare är våra frågeställningar 1) Hur ser ungdomarnas nuvarande situation ut, utifrån deras familjeförhållanden, klass och etnicitet? 2) Hur tänker ungdomarna kring sin framtid vad gäller arbetsliv? 3) På vilket sätt samverkar ungdomarnas familjeförhållanden, klass och etnicitet med varandra? 4) Hur kan ungdomarnas nuvarande situation påverka deras tankar om framtiden?Vi har i vår studie använt oss av kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv strategi och vi har valt att göra fem stycken semistrukturerade intervjuer med tre killar och två tjejer, alla med annan etnisk bakgrund än svensk. Vidare har vi tematiserat resultatet enligt; familjeförhållanden, klass och etnicitet under kategorierna nuvarande situation och tankar om framtiden. Vi har analyserat resultatet utifrån systemteori, Bourdieus klasstänkande och strukturell diskriminering.

This study is about how teachers of history at different upper secondary schools in Uppsala think and talk about the role language plays in the classroom and in education in general. In order to find this out, interviews were carried out with five teachers of history at four different upper secondary schools in Uppsala. This study has an analysis of the statements by and interviews with the teachers in a wide context by using a previous study carried out in Uppsala, which categorizes the upper secondary schools of Uppsala into a social field based upon what assets their students have. These assets are estimated by using Bourdieu?s theory of symbolic, social and cultural capital.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera läromedel som är publicerat på lektion.se och som har direkt anknytning till litteraturundervisning. Jag gör en kvalitativ textanalys av materialet och undersöker vilka frågor materialet ställer om litteraturen och hur uppgifterna är formulerade, för att därigenom undersöka vilken undervisningspraktik materialet speglar. I min teoretiska tolkning använder jag tre perspektiv på tolkning av text: sändarcentrerat perspektiv, textcentrerat perspektiv och läsar- och erfarenhetsbaserat perspektiv. Två andra centrala teoretiska begrepp är litterär kompetens och matchningsteknik. Jag kommer fram till att mycket av materialet är utformat med kontrollfrågor till de litterära texter som frågorna och uppgifterna riktar sig till.

SammanfattningSyftet med vår uppsats är att problematisera och diskutera barns lek, med särskild inriktning mot barn som har eller hamnar i leksvårigheter. Vi studerar barn som har eller hamnar i leksvårigheter utifrån två olika perspektiv; det individorienterade perspektivet och det sociokulturella perspektivet. Vår första frågeställning är: Vilka beskrivningar ges i litteraturen av barn som har eller hamnar i leksvårigheter? Vilket/vilka perspektiv på lek utgår författarna från? Här finner vi att vilket perspektiv författare utgår från kan ses utifrån vilka begrepp de använder för att beskriva barns lek. I det individorienterade perspektivet fokuseras individens utveckling och personlighet och här studeras barn utan att se sammanhanget som de befinner sig i beträffande leksituationen.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur elever uppfattar begreppet energi i årskurs 5. Teorierna vi valde att utgå från grundar sig på ett konstruktivistiskt- och sociokulturellt perspektiv. Inom den tidigare forskningen presenteras fyra olika undersökningar, varav två är genomförda med äldre elever/studenter och två är genomförda med yngre elever. Vi har valt att använda undersökningar som är genomförda med äldre elever/studenter eftersom vi inte hittat mycket genomförd forskning i årskurs 5. I vår metod valde vi att använda oss av enkäter och intervjuer.

Syftet med uppsatsen var att studera vilka idéer som ligger till grund för 2009 års Kulturutredning och om den genomsyras av de idéer som inför de administrativa förändringar som kopplas till New Public Management. Detta undersöktes genom en kvalitativ innehållsanalys av Kulturutredningens betänkande. New Public Management (NPM) är en uppsättning idéer om hur man organiserar och styr offentlig verksamhet och har påverkat verksamheter inom bland annat vård, omsorg och skola de senaste decennierna. Dessa idéer innebär ökat fokus på uppföljning och utvärdering samt att kvalitet kopplas till kostnadseffektivitet. Man sätter upp mål, operationaliserar dem till mätbara prestationer som kopplas till finansiering.

Syftet med denna studie har varit att belysa lekens betydelse för barns lärande sett ur barns perspektiv, och hur empati och vänskap visar sig i barnens lek. Frågeställningarna som jag har använt mig av är: Vad beskriver barnen att de lär sig i leken sett ur deras perspektiv? Hur stor betydelse har empati och vänskap för barnens lek? Studien grundar sig på en kvalitativ metod i form av observationer och intervjuer med barn i förskolan. I bakgrunden beskrivs det sociokulturella perspektivet och utvecklingspedagogiken som utgör studiens teoretiska utgångspunkter. Resultatet visade att barnen anser att de lär sig socialt samspel, turtagande, empati och kommunikation genom leken.

Min uppsats är en jungiansk analys av Mevlevi-orderns dansritual. Min C-uppsats, Den dansande imaginationen, behandlade dansterapi utifrån den jungianska psykologins teorier och analysen av dansritualen är en fortsättning på temat om dans som ett redskap i den terapeutiska processen.Syftet med min uppsats är att utifrån den jungianska psykologins teorier få en fördjupad förståelse för den psykiska process som ritualen återspeglar. Min frågeställning är följande:Vilken psykologisk innebörd får Mevlevi-orderns dansritual om jag analyserar den utifrån den jungianska psykologins teorier?Jag har analyserat utifrån arketypteorin och teorin om individuationsprocessen som innebär en fortgående psykisk växt som leder fram till mötet med en gudomlig inre själskärna, Självet. Forskningsmetoden jag har använt mig av är en hermeneutisk textanalys och texten jag har analyserat är Friedlanders redogörelse för dansritualen.

Syftet med studien är att utgå ifrån barns perspektiv och belysa hur de upplever den sociala tryggheten på fritidshemmet. I detta arbete belyses barns sociala trygghet på fritidshemmet i förhållande till olika relationer, samt till barns självförtroende, självkänsla och social kompetens. Litteraturgenomgången kommer presentera olika aspekter som är viktiga för att nå den sociala tryggheten.Barns perspektiv kommer studien utgå ifrån och studiens deltagare är flickor och pojkar i årskurs ett från två olika fritidshem. Genom samtalspromenader som sedan följs av observationer synliggörs det hur den sociala tryggheten ser ut. Resultatet visar att barnen känner sig trygga i relationer med kamrater och fritidslärare på fritidshemmet och utifrån detta kan självkänslan och självförtroendet främjas.

Syftet med föreliggande undersökning är att beskriva samt jämföra på vilket sätt projektledare och ScrumMasters ser på intragruppkonflikter utifrån det interaktionistiska perspektivets karaktäristiska drag. Det interaktionistiska perspektivets karaktäristiska drag är (1) intragruppkonflikter kan inverka positivt (såväl som negativt) på en grupps prestation samt (2) det finns situationer då intragruppkonflikter bör uppmuntras.I studien tillämpas en metodtriangulering i form av sex kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkät som har besvarats av nitton respondenter. Resultatet analyseras dels genomen deduktiv riktad innehållsanalys samt dels genom en induktiv konventionell innehållsanalys.Undersökningens resultat visar att majoriteten av undersökningens respondenter, såväl projektledare som ScrumMasters, uppvisar en tilltro till att uppgiftskonflikter kan inverka positivt på en projektgrupps prestation, främst gällande frågor som berör sådant som lösningsförslag och tolkningar samt i mindre utsträckning gällande målet med en specifik uppgift. Tilltron till processkonflikters positiva inverkan på en projektgrupps prestation varierar bland undersökningens respondenter. De respondenter som arbetar agilt vittnar dock om ett arbetssätt som i större utsträckning understödjer processkonflikter i jämförelse med ett mer traditionellt färgat arbetssätt.

Denna uppsats handlar om studier av järnåldersvapengravars vapen och föremål i Sverige. Syftet med uppsatsen är att försöka utreda vad som nedlades i graven för vems skull, den döde eller för de efterlevande? Det som också ska utredas är om man kan levandegöra det material och de människor som har anknytning till graven genom att studera den och dess föremål ur ett mer emotionellt perspektiv..

Matematik, inte bara tal, handlar om lärarnas aktiva didaktik utifrån ett kognitivt, sociokulturellt och kognitivt neurovetenskapligt perspektiv. Vi har satt som mål att problematisera och beskriva gymnasielärares didaktiska ambitioner inom det matematiska området negativa tal. Detta har vi gjort genom kvalitativa intervjuer med tre verksamma gymnasielärare. Vi gav dessa lärare ett fiktivt scenario: att introducera negativa tal för elever i årskurs åtta. Intervjupersonerna har fått berätta om sitt didaktiska upplägg.

Syftet med uppsatsen är att undersöka (1) varför och (2) hur den transpersonella filosofin/psykologin har uppkommit, (3) redogöra för den transpersonella filosofidisciplinens centralproblem som sammanfaller med religionspsykologins studieområde och har betydelse för det nya paradigmbyggandet, och därvid även (4) redogöra för det bakomliggande (transpersonella) perspektiv som karakteriserar behandlingen av dessa. Därtill behandlas även (5) kritiken på detta perspektiv..