Syftet med uppsatsen är att fördjupa kunskapen om och förståelsen för processen från delaktighet i en dysfunktionell familjesituation, präglad av en familjemedlems missbruk, till separation, frigörelse och integritet. Utifrån detta syfte ställdes frågorna: Hur upplevs processen från den påverkan som det innebär att leva tillsammans med en alkoholist till att frigöra sig och hitta sitt eget sätt att leva och hur kan man utifrån symbolisk interaktionism och teorin om spegeljaget fördjupa förståelsen av denna process?Som metod har används kvalitativ intervju med en kvinna som har levt med en alkoholiserad man. Uppsatsen belyser frågorna ur en social synvinkel och utgår från det teoretiska perspektivet symbolisk interaktionism som sätter fokus på interaktionernas betydelse. Teorin om spegeljaget visar på betydelsen av andras spegling för människans självbild.Uppsatsen kommer fram till att kvinnans liv på ett genomgripande sätt har påverkats av att leva i en relation med en man som missbrukar alkohol.

Uppsatsens syfte är att få en fördjupad kunskap i socialtjänstens insats boendestöd och psykiskt funktionshindrades uppfattning om boendestöd. Uppsatsen har en kvalitativ design och utgår från fyra intervjuer med psykiskt funktionshindrade och en intervju med en medarbetare från boendestödsenheten i en stadsdel i Stockholm. Resultatet presenteras utifrån teman: socialt stöd, vardagsstruktur, kontinuitet och tillhörighet - utanförskap. Dessa teman framträdde under databearbetningen av intervjuerna. Uppsatsen har sin grund i fenomenologin och analysen utgår från två teoretiska perspektiv: symbolisk interaktionism och Antonovskys teori KASAM.Resultatet visade att intervjupersonerna i stort sett var nöjda med boendestödet, men att det fanns önskemål om förbättringar.

Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att definiera fenomenet elektronisk mobbning, att utreda ansvarsfrågan samt att kartlägga organisationernas arbete och eventuella samverkan. Resultatet baseras på intervjuer med BRIS, Friends, LunarStorm och Playahead som analyserades utifrån symbolisk interaktionism. Studien visar på hur liten skillnaden är mellan traditionell och elektronisk mobbning i hur den kommer till uttryck och vem den drabbar. Utmärkande för e-mobbning är spridningseffekten samt hur språket hårdnat i kommunikationen på Internet och andra elektroniska källor. Föräldrarna, skolan och barnen själva borde enligt organisationerna ta ansvar för att motverka e-mobbningen och de anser att lagstiftningen på området är bristfällig.

Syftet med denna studie är att försöka ta reda på vad ett dramapedagogiskt förhållningssätt är samt att sprida det till andra som arbetar med drama utan att vara utbildade. Dessutom vill författaren hitta tydliga exempel från barnlitteraturen för att konkretisera det abstrakta som ett förhållningssätt innebär.    Frågeställningarna är: Vad är ett dramapedagogiskt förhållningssätt? Hur kan man konkretisera det för att göra det mer gripbart och förståeligt?  Det är en kvalitativ undersökning gjord enligt grounded theory och med tankar från symbolisk interaktionism. Metoden är fokussamtal kombinerat med intervju via e-post. Informanter är dramapedagogutbildarna på Västerbergs folkhögskola samt verksamma dramapedagoger som har genomgått utbildningen.

Syftet med denna undersökningen är att genom det sociologiska perspektivet symbolisk interaktionism, undersöka hur användare av det sociala nätverket Instagram upplever aktiviteten som ett meningsfullt inslag i sin vardag. För att uppnå syftet utformades följande frågeställningar: På vilket sätt upplevs aktiviteten på Instagram som meningsfull? Vilka normer och förväntningar uppstår i aktiviteten? Hur anpassas aktiviteten efter dessa normer och förväntningar? Metod: Kvalitativ metod där användare av Instagram har intervjuats angående sina subjektiva uppfattningar om aktivitetens meningsfullhet. Intervjusvaren analyserades därefter genom det sociologiska perspektivet symbolisk interaktionism, med betoning på Erving Goffmans bidrag till detta. Resultat: Intervjupersonerna upplever aktiviteten på Instagram som meningsfull då det ger dem bekräftelse och skapar en känsla av gemenskap.

Uppsatsens syfte: Att analysera varför den fysiska informationsbäraren CD inte slagits ut av det nedladdningsbara alternativet MP3 och om det finns en möjlighet för en sådan händelseutveckling i ett framtidsperspektiv på fem år. Metod:För att finna relevanta svar på syftet har vi studerat och talat med såväl utbuds- som förbrukarsidan av musik. Här har vi använt oss av kvalitativ metod i form av fokusgruppdiskussioner beträffande konsumenterna och djupintervjuer med utbudssidan. Resultat:Efter att ha studerat digitala musikfiler och fysiska informationsbärare i form av CD-skivor med hjälp av försäljningsstatistik, teori om kundvärde och symbolisk konsumtion samt intervjuer med såväl utbuds- som förbrukarsidan, har vi kommit fram till att digitala musikfiler inte ska ses som ett hot mot den traditionella musikindustrin. Åtminstone inte på kort sikt.

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur jag som klarinettist kan utveckla min musikaliska tolkning utifrån en transkription av Johann Sebastian Bachs Cellosvit nr 1 i G-dur, BWV 1007, genom att använda mig av tre olika effektpedaler.Jag har interpreterat Bachs cellosvit nr 1, utifrån en transkription för klarinett, gjord av Ulysse Delécluse, professor i klarinett vid konservatoriet i Paris under mitten av 1900-talet. En inspelning gjordes av stycket som jag sedan använt i mitt analys- och tolkningsarbete. Under denna process har jag samtidigt utforskat tre olika effektpedaler, som vanligtvis används till elgitarr, och sedan har jag, utifrån min analys och tolkning av min första inspelning, använt elektroniska effekter för att skapa en ny tolkning av stycket. Processen har resulterat i en inspelning där jag framför stycket i min elektroakustiska tolkning. I mina analyser har jag haft fokus på följande musikaliska aspekter: frasering, tempo och dynamik.

Uppsatsen tar upp tretton bilder som Hilma af Klint målade under tidsperioden 1906-1915. Bilderna ingår i en svit som kallas för Bilderna till Templet som omfattar nästan 190 målningar. Under hennes livstid var hennes livsverk okänt för hennes samtid. Hon målade abstrakta, geometriska former och använde klara färger flera år före sina samtida konstnärskollegor. Inom ett hermeneutiskt arbetssätt ingår det olika moment som tolkning, beskrivning och analys av bilder.

Uppsatsen handlar om gymnasieelevers uppfattning av sin skolas kultur. Jag intresseras av elevers förståelse och tolkning av det rådande informella regelsystemet på sin skola, vilka normer och värderingar som gör sig gällande samt hur dessa tar sig uttryck. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gymnasieeleverna själva beskriver sin skolas kultur. Mina frågeställningar är: Hur beskriver eleverna sin skolas kultur och vilka aspekter lyfter de fram som viktiga? Hur ser de på skolans normer, dvs.

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur integration och etnisk tillhörighet kan påverka ensamkommande barns identitetsutveckling. Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats där empirin består utav semistrukturerade intervjuer med fyra unga vuxna som kom till Sverige som ensamkommande. Vi har analyserat intervjumaterialet genom att utgå ifrån Meads teori kring symbolisk interaktionism, Antonovskys tankar om att individen behöver en känsla av sammanhang och empowerment. Resultatet visar att språkkunskaper, utbildning och meningsfulla fritidsaktiviteter är viktiga faktorer för en god integration för ensamkommande barn, och att deras etniska bakgrund är viktig för deras identitet. Hur integrerade de är påverkar både deras möjligheter till att "lyckas" i Sverige och ökar chanser för en starkare identitetskänsla.

Syftet med uppsatsen är att genom att jämföra Jungs religionspsykologiska teori, speciellt den process han kallat ?individuationsprocessen? med handlingen i Alkemisten ochkunna göra en tolkning av boken Alkemisten utifrån Jungs teori för att se vilka psykiska processer boken kan sägas beskriva.Kan berättelsen sägas spegla en individs genomgående av denna process i vår tid?.

Syftet med denna studie var att beskriva och ge djupare förståelse för hur unga vuxna arbetslösa i Västra Götalands län upplever sitt identitetsskapande och sin levnadssituation. I denna studie utfördes tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter i åldrarna 18-29 år. Då vi anser att identiteten är social valde vi i vår studie att utgå från Symbolisk interaktionism, med underliggande teorier som definitionen av situationen (Charon, 2004; Svensson, 1992), den generaliserade andre (Mead, 1976), spegeljaget (Mortensen, 2003) och stämplingsteorin (Goffman, 1972; Becker, 1963). Att vara arbetslös påverkar många olika delar av livet och är av allra högsta grad avgörande för hur individen upplever sin levnadssituation och sitt identitetsskapande. Det som framkommit pekar främst på vikten av de sociala interaktionerna gällande arbetslöshet samt dess betydelse för individen.

Uppsatsen syftar till att utifrån receptionsstudier studera huruvida det finns en koppling mellan ungdomstidningarnaFRIDA och Veckorevyns framställning av sina omslag och tonårsflickors (i åldern 14 år och läsare av tidningarna) tolkning av respektive tidnings omslag. Utifrån tidningarnas omslag vill vi göra en semiologisk bild- och textanalys för att undersöka hur tidningarna valt att konstruera dessa.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kvinnors träning formas i olika gymmiljöer i och med den ökade trenden bland kvinnor att träna på kvinnogym. För att undersöka detta har vi i denna studie använt symbolisk interaktionism som teoretisk referensram. Detta då teorin problematiserar det förgivettagna, vilket könsskillnader ofta betraktas som. Datainsamlingen skedde genom deltagande observationer på två unisexgym och ett kvinnogym. Resultatet visade att kvinnors tränande tycktes begränsas i båda miljöformerna genom gymmens inramning som tycks spegla rådande samhälleliga ideal.

Kulturer bestäms och formas av de symboler de använder och vördar och en människas identitet formas delvis av att hon initieras i en kulturs specifika symbolsystem. Symbolerna vänder sig till både våra intellekt, känslor samt våra andliga liv. Genom att använda Pietikainens modifiering av Jungs teori kring arketyper till att förstås som symboliska former så kan ett beskrivande värde uppnås gällande att närma sig människans mentala processer. Uppsatsens syfte är att visa exempel som illustrerar och kan öka förståelsen för vilken symbolisk och känslomässig betydelse fjället har för det samiska folket, i det här fallet representerat av fem personer med samiskt ursprung.   Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv har intervjuer gjorts och 17 teman utkristalliserats varav fyra visat sig vara framträdande.