I dagens värld utvecklas nya kommunikationsmedel, och metoder för att kommunicera och organisera sig förändras snabbt. Det skapar nya förutsättningar för sociala rörelser. Kulturjam är en proteststrategi mot de dominerande Symbolerna i samhället. Dessa Symboler vill man dekonstruera, och vända dem mot deras ursprungliga syften. Kulturjam är en löst strukturerad rörelse, utan ett centrum, utan en bestämmande ledning, men med mycket kommunikation, innovation och gemensamma handlingar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka situationen för vuxna barn och deras upplevelser av att ge daglig omsorg till sina äldre hjälpbehövande föräldrar med invandrarbakgrund. Fokus för undersökningen var de vuxna barnens motiv för att bli anhörigvårdare och deras förklaringar till att föräldrarna inte utnyttjar hjälp från den offentliga äldreomsorgen, som hemtjänst eller äldreboende. Fem halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med vuxna barn som vårdar sina föräldrar genomfördes. De teoretiska utgångspunkterna som valdes för att förstå den informella omsorgens sociala verklighet på ett djupare plan, var symbolisk interaktionism med begrepp somI och Me, språkliga signifikanta Symboler och signifikanta andra,utbytesteori och slutligen social exklusion kopplat till länkade problem. Resultat visar att de vuxna barnen som vårdar sina föräldrar ansåg att det var deras plikt att hjälpa en förälder som tidigare i livet tagit hand om dem.

Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur företag skapar förutsättningar för att identiteten ska fortleva i framtiden. Metod: Vi använder oss av en kvalitativ undersökningsmetod. Vi gör en fallstudie på Ikeas företagsidentitet och har genomfört ett antal intervjuer med representanter som arbetar och har arbetat på företaget. Teoretiska perspektiv: Vårt teoretiska ramverk består av de bitar som tillsammans utgör det vi definierar som ett företags identitet. Det vill säga teorier kring företagskultur, värderingar och varumärke.

Uppsatsen utgår från Märstas historiska bakgrund med fokus på perioden 1950-1970-talet. Mycket i Sverige präglas av miljonprogrammet under 1960-1970-talet och Märsta är ett exempel på detta. Å andra sidan är Märsta ett resultat av 1950-talets planering för en storflygplats vid Halmsjön. Märsta framstod i denna planering som en servicestad i anslutning till flygplatsen.Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur aktörerna Märsta kommun, Märstadelegationen och regionplanekontoret arbetade med Märsta och använde den generalplan och den vision som utarbetades av Carl-Fredrik Ahlberg, professor i stadsbyggnad och arkitekt. Som geograf och Märstabo ger jag även min bild av Märsta som livsmiljö.

Studien undersöker barntidningen Lyckoslantens visuella representationer, med ett fokus på serien Spara och Slösa samt omslagsbilderna. Åren mellan 1939 och 1945 granskas med hänsyn till det pågående kriget i Europa för att söka synliggöra Symboler för kriget. Symbolerna visar sig vara nästintill obefintliga och bidrar till den idylliserade värld som gestaltas. Studiens huvudsakliga syfte är att diskursanalytiskt ringa in det specifika bildspråk som används för att uppmuntra barn till sparsamhet. Genom bildernas uttryck och vidare betydelser diskuteras framträdande ideal utifrån analytiska kategorier som genus, klass och etnicitet. Teman som återkommer i de båda bildtyperna och som knyts till en allmän sparandediskurs är mode och skönhet, idrott och hälsa, föreningsliv, flit och arbete, nöjen samt natur.

Vi möts ständigt av tusentals bilder och budskap när vi rör oss i det offentliga. Då och då rubbas dessa budskap ochvi tvingas ta ställning till vad det faktiskt är vi tittar på. Adbusters.se, en svensk rörelse med rötter i USA och Kanada, tar reklam och etablerade Symboler och gör om dem. Tanken är att ett ifrågasättande av reklamen blir ett ifrågasättande av reklamens plats i det offentliga rummet. Med hjälp av en socialkonstruktionsteoretisk utgångspunkt, där tanken förenklat är att vi skapar vår värld på samma gång som vi lever i den, och ideologi som metodverktyg tar jag mig an Adbusters.se, adbusting och reklamen.Inledningsvis kommer Adbusters själva att granskas, de manifest rörelsen tar utgångspunkt i parallelläses och jämförs.

Denna undersökning syftar till att undersöka om de som är involverade i WISH på Metall-precision AB uppfattar WISH som en förbättrad och effektivare kommunikationsstrategi. Vi syftar på förbättrad i relation till hur det var innan WISH infördes, det vill säga innan år 2009. Kommunikationen inom WISH studeras främst ur ett manager perspektiv, tio av tolv inter-vjupersoner i denna undersökning har ett personalansvar.Undersökningen ägde rum på Metallprecision AB i Västersund. Sedan år 2009 pågår ett nytt förbättringsarbete, en förändringsprocess, som leder till effektiviseringar och förbättringar för Metallprecision AB. Detta förbättringsarbete kallas WISH.

Företag har idag ett allt större behov av att utmärka sig på marknaden, nödvändigt för att göra detta måste företagen bygga upp en identitet. Vi kommer att fokusera på de visuella aspekterna av identiteten och därmed rikta in oss på företagens ?ansikte?, logotypen. En logotyp kan bland annat bestå av ett namn, en symbol eller en bild. Den här uppsatsen handlar om logotyper med abstrakta Symboler.

Den här undersökningen handlar om hur den kvinnliga reklammodellen i modemagasinet Vogue representeras. Uppsatsen baseras på tre olika delar som ska integreras och kopplas samman. I den första delen har jag analyserat tre reklambilder från modemagasinet Vogue, där jag beskriver, analyserar och tolkar hur kvinnor från olika kulturer upplever kvinnokonstruktionen i reklam har använt semiotik som analytisk redskap. Detta utför jag genom att ta bort de uttryck och Symboler som objektifierar modellerna. I den andra delen av undersökningen, har jag försökt att rekonstruera Vogues reklambilder.

Syftet med följande arbete är att ta reda på hur det särskilda stödet i matematik ser ut i två olika kommuner. Vi vill även ta reda på hur matematikundervisningen ser ut i förhållande till de förmågor som undervisningen i matematik ska fokuseras på att utveckla, enligt kursplanen i matematik. Studien baseras på totalt sex fallbeskrivningar där observation och intervju är metoderna vi använder för att få fram ett resultat. Arbetet ger en översikt över vad tidigare forskning kommit fram till när det gäller matematikundervisning. De teorier vi lyfter fram i arbetet är Griffins (2007) teorier om de tre världarna ? världen av verkliga kvantiteter, världen att räkna och världen av formella Symboler, samt Vygotskys (1986) teorier om den proximala zonen, språket som ett meriderande verktyg och att intellektuell utveckling sker i social samvaro med andra.

Varför och i vilken utsträckning livsmedelstillsatser bör användas, råder det delade meningar om. Tillsatserna fyller ett kvalitetssäkringssyfte för våra livsmedel och vissa forskare menar att det är riskabelt ur mikrobiologiskt perspektiv att ta bort alla tillsatser. Dock finns inte tillräcklig forskning om enskilda tillsatser liksom kombinationen av hur dessa tillsatser påverkar människa och natur. Många anser därför att användningen av tillsatser bör ses över och ifrågasätter om dagens produktionsmetoder kan rättfärdigas. Till följd av uppmärksamhet och debatt kring livsmedelstillsatser har livsmedelsproducenter börjat minska ner på användningen av tillsatser i sina produkter då konsumenters efterfrågan styr marknaden.

Denna undersökning syftar till att undersöka om de som är involverade i WISH på Metall-precision AB uppfattar WISH som en förbättrad och effektivare kommunikationsstrategi. Vi syftar på förbättrad i relation till hur det var innan WISH infördes, det vill säga innan år 2009. Kommunikationen inom WISH studeras främst ur ett manager perspektiv, tio av tolv inter-vjupersoner i denna undersökning har ett personalansvar.Undersökningen ägde rum på Metallprecision AB i Västersund. Sedan år 2009 pågår ett nytt förbättringsarbete, en förändringsprocess, som leder till effektiviseringar och förbättringar för Metallprecision AB. Detta förbättringsarbete kallas WISH.

Etthundratrettio miljoner läkemedelsförpackningar säljs årligen i Sverige. Varje förpackning inkluderar en bipacksedel om det specifika läkemedlet. Bipacksedeln är utformad utifrån EU-direktivet 92/27EEC. Cirka trettio procent av alla läkemedelsanvändare läser bipacksedeln. Anledningen till varför patienterna inte läser den, beror på att bipacksedelns text är svår läsa och förstå.

När en individ kommer till en ny och obekant plats är det normalt att han/hon inte känner till det nya områdets Symboler, regler och normer, någonting som han/hon måste lära sig för att kunna förstå och kommunicera med sin omgivning. Det här förhållandet kan leda till irrationella beteenden som kan hindra ?nykomlingen? att lyckas förändra sin situation till det bättre och kunna tillfredsställa sina grundläggande behov. Syftet med examensarbetet är hur uppsatsens teoretiska byggstenar kan tillämpas på invandrarnas verklighet i Sverige. Det teoretiska ramverket utgörs framför allt av George Kellys teori (1991) och går ut på att när en individs konstruktionssystem, det vill säga uppfattning av världen inte kan tillämpas på de situationer han/hon befinner sig i upplever han/hon ångest och det föranleder honom/henne att genom strategier som definitionsmässigt är försvarsmekanismer försöka komma tillrätta med den obegripliga verkligheten.

Syftet med studien är att undersöka samt förstå hur ungdomar i 15-årsåldern diskuterar och formulerar sina uppfattningar om sig själva och den egna kroppen vid bildexponering som sker i sociala medier. Syftet är även att förstå hur ungdomarna diskuterar konstruktionen i relation till begreppen norm, symbolisk interaktionism, självreflexivitet och självkänsla. Vi vill även undersöka om det föreligger könsskillnader vad gäller reaktionsmönstret vid exponeringen. I studien medverkar 23 ungdomar, varav 12 flickor och 11 pojkar. För att besvara syftet användes kvalitativ metod bestående av tre stycken strukturerade fokusgrupper som vardera varade en timme. Tolkningsramen som användes för att analysera det empiriska materialet var de socialpsykologiska begreppen media, norm, symbolisk interaktionism och självreflexivitet samt det psykologiska begreppet självkänsla.Studiens resultat visar att medelvärdet för internetanvändande bland ungdomarna är 2,95 timmar per dag och mest förekommande medieformerna är Facebook och Instagram.