This bachelor thesis aim to explore in what way the Euro crisis have affected the reciprocal relationship between European identity and the attitudes towards the euro, and how it differs between the members in the Eurozone and members that have not yet introduced the euro. This thesis is grounded in a theoretical view that the euro is a Symbol through which European identity is created, but also that European identity is a factor for the attitudes towards the euro as a single currency. By statistical analysis of empirical data collected through the Eurobarometer, I discover that there is a difference between how the relationship between the European identity and the attitudes towards the euro changes during the Euro crisis. Members without the euro seems to be more affected than members with the euro, as the correlation between European identity and attitudes towards the euro weakens for members without the euro, which do not seem to be the case in member countries within the Eurozone..

Wildlife contributes with many benefits to humans but also brings economic costs. From being eradicated in Scandinavia the grey wolf (Canis lupus) is returning to South-Western Sweden and people are not used to its presence. In Scandinavia carnivores have to co-occur with humans in a landscape used for many different interests. Consequences of wolf establishments are e.g. competition for moose, depredation on sheep and attacks on hunting dogs.

Syftet med detta arbete är att upprätta en demonstrationsplattform för Vattenfall vattenkraft ABs tillsyns- och kontrollarbete i vattenkraftstationer. Detta i form av en handdator med tillhörande mjukvara. Denna handdator ska påvisa möjligheterna med moderna handterminaler och innehålla utökad funktionalitet gentemot den nuvarande handterminallösningen. En fördjupad förundersökning av passande mjukvara och hårdvara genomfördes. Arbetet inriktade sig sedan på att utöka, med extra funktionalitet, och anpassa en befintlig programvara (Blå Coordinator).

The purpose of this essay is to examine what can be considered as obscene in the work of JoelPeter Witkin and Marc Quinn, what the similarities and differences are. The essay concerns thehuman body, the norms around it and the old vision of the ideal body. To get closer to myquestion I’ve been examine the meaning of anti-ideal, what it means and what kind of history ithas. The works I’ve been using to reach to my purpose are Marc Quinn’s sculpture Alison Lapper(2005) and Joel Peter Witkin’s photography Abundance (1997). Both of the works are taking theposition that use to belong to the classical beauty.

Denna studie har för avsikt att fokusera på den äldre litteraturen som en resurs för en turistisk verksamhet i Värmland. Studiens syfte och frågeställningar ämnar undersöka om den äldre litteraturen som kulturarv används som en resurs för en turistisk verksamhet, hur den iså fall är uppbyggd och om/hur man arbetar för att upprätthålla verksamheten. Studien kommer också att undersöka vilken betydelse litteraturen har för Värmlands Symbolvärde och identitet, då litteraturen representeras av Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf i denna studie. Jag undrar fortsättningsvis om litteraturen som Symbol och identitet av Värmland används i ett marknadsföringssyfte. Avslutningsvis kommer uppsatsen fokusera på den värmländskalitteraturturismens eventuella problem och möjligheter för att undersöka dess varaktighet i framtiden.

Uppsatsens övergripande syfte har varit att skapaförståelsen för unga kvinnors konsumtion avhandväskor. Vidare har vi undersökt hur och varfören grupp kvinnor använder och konsumerarhandväskor. Resultatet har belysts ur fem olika teman: synen på konsumtion, handväskans funktion, den trend-medvetna handväskan, handväska beroende på ekonomisk ställning, samt den kompletterande identiteten. Ur analysen av dessa teman har vi urskönjt två olika sorters väskkonsumenter: ?den praktiska väskshopparen? samt ?wannabe-fashionistan?.

SammanfattningJag har tolkat romanen Djup utifrån temat den destruktiva friheten. Jag har också frilagt och tolkat de ganska tydliga varsel som förekommer i romanen och undersökt vilken effekt dessa ger på läsaren. Vidare har jag undersökt varför och i vilket syfte författaren har låtit romanen utspela sig i den tid som den gör. Jag har presenterat min tolkning av de personer som figurerar i Djup och i vilka miljöer de skildras. Jag har hittat en Symbol i form av det återkommande lodet och tolkat vilken betydelse det har för berättelsen och för huvudpersonen.

Denna uppsats i etnologi handlar om hur Zlatan Ibrahimovic framställs och beskrivs utifrån en speciell konflikt under hösten 2006 och våren 2007 i Aftonbladet och Expressen. Denna konflikt började med att tre fotbollsspelare i det svenska A-landslaget i herrfotboll gick på krogen en kväll och fortsatte sedan med att Zlatan sa nej till detta landslag under en period. Jag menar att tidningarna producerar bilder av hur man bör och inte bör vara för att räknas som ?svensk?Media gör Zlatan Ibrahimovic till en motsats av ?svenskhet? och svensk nationalism. Jag upplever det som att Zlatan får stå som Symbol för mycket mer än bara fotboll i dagens Sverige, han får representera bilden av ?invandraren?, av utanförskap, av individualism, han kan också ses som ett bevis på att alla kan lyckas bli en stjärna.Media både bekräftar rådande svenskhet och skapar svenskhet genom att beskriva Zlatan.

Rapporten grundar sig på en studie i att utröna möjligheterna för att förenkla och effektivisera Metrias kartproduktion genom användning av Arc View 3.1 samt Arc View tillsammans med Adobes programvaror Illustrator och Photoshop. Två kartor skapades under arbetets gång, en översiktskarta och en centralortskarta över Gällivare. Moment som ingick var: Terrängskuggning, adressättning, Symbol- och färgsättning av kartor samt test av kartframställning med hjälp av Adobes programvaror. Olika höjd- och solvinklar prövades vid terrängskuggning. Adressättning av vägar gjordes till en interaktiv funktion där gatuadressen fördes över från fastighetsdataregistret till GSD-Ekonomiska kartans vägskikt.

Jag vill undersöka och ge några exempel på hur människor genom sin egen personliga Symbolvärld kan komma i kontakt med den omedvetna kunskapen om sig själva och världen. Jag vill även belysa några sätt på vilket människan kan göra detta och hur hon i så fall kan praktiskt gå till väga.Hur kan den personliga Symbolvärlden bidra till att människor förstår sig själva, sin miljö och omgivning bättre?Hur kan man komma i kontakt med denna värld?Jag kommer att titta närmare på några aspekter av dessa frågor, några olika perspektiv på hur Symbolvärlden kan vara till nytta för människor. Jag kommer sedan att ha delfrågor som ytterligare tar upp några exempel på detta tema, alla leder de fram till de övergripande svaren.Vad är Symboler?Hur kan Symboler vara ett verktyg för utveckling?Vad är drömmar?Hur kan vi använda oss av drömmar?Vilka andra metoder finns det för att utforska Symbolvärlden?.

This assignment is a venture into the use of the concept alchemy in the texts on analytical psychology written by Carl G. Jung. Originally the idea was to compare the blending of colours in art painting with the Jungian understanding of alchemy. In order to understand the many and it seems differentiated correlations to alchemy in the texts on analytical psychology written by C.G. Jung, I have found it necessary to investigate the history of alchemy in modern Europe and the Egyptian figure of Hermes Trismegistos.

Studiens huvudsyfte är att förstå hur sex studenter i mellansverige som lever i ettsamhälle av postmodern karaktär upplever sina identiteter samt på vilket sättsamhällstillståndet påverkar dem. Studien syftar även till att avgöra huruvida det gåratt finna empiriska belägg för Zygmunt Baumans (2002) teori kring att individen i detpostmoderna bryter upp livet i episoder för att lättare hantera skeenden i sitt liv.Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med totalt sexrespondenter. Samtliga är studenter vid en högskola eller ett universitet imellansverige. Respondenterna är mellan 20 och 25 år gamla. Studiens huvudsakligaslutsats är att identiteten i det postmoderna uppfattas som en social Symbol somanvänds för att kommunicera individens Själv (Mead, 1977).

Lungan a?r fo?r mig ett organ som har mycket med koncentration att go?ra. Man tar ett djupt andetag innan man tar sats, man tar ett djupt andetag innan man hoppar och man andas ut efter man landat.Na?r man tar det da?r djupa andetaget a?r det ocksa? en muskel som spa?nner mot revben. Man ka?nner hur hur en mjuk och oformlig massa fa?r kraft och tar spja?rn mot benen och testar strukturens begra?nsningar.

Bakgrund:Älgen, ett av våra högvilt i de svenska skogarna, är inte längre bara ett jaktbyte och trafikfara. Älgen har idag kommit att i allt högre grad kommersialiseras och användas som en turistisk resurs på olika sätt, vilket vi ser som intressant att belysa.Syfte:Syftet med denna uppsats är att beskriva hur älgen används som en resurs för turism.Metod:Med en kvalitativ metod och en induktiv ansats genomfördes, med hjälp av ett selektivt urval, sex intervjuer med egenföretagare som driver älgparker, turistbyrårepresentanter och en representant för Jägareförbundet.Slutsats:I uppsatsen presenterar vi hur älgen används som turismresurs i form av fyra dimensioner, som involverar både den rent fysiska älgen och den återgivna. Vi presenterar älgen som Symbol, i älgpark, som souvenir och som föremål för jaktturism. Den huvudsakliga bakomliggande orsaken till intresset för älgen är dess storlek, karisma och att den för vissa nationaliteter utgör ett exotiskt djur. Älgturismen är en relativt ny form av turism som vi hävdar har en viss utvecklingspotential..

Denna uppsats, Den muslimska kvinnan ? En diskursanalys av medias framställning av den muslimska kvinnan och slöjan, handlar om hur slöjan och den muslimska kvinnan framställs i olika morgon- och kvällstidningar. Vi har genom att använda oss av kritisk diskursanalys som metod, synliggjort vilka diskurser som skapas kring slöjan och den muslimska kvinnan. Dessa diskurser kan förankras i de negativa diskurser som finns gentemot muslimer i allmänhet. Teorierna som används i studien är postkolonial teori, orientalism och intersektionellt perspektiv, vilka ligger till grund för den analyserande delen.