Sök:

Sökresultat:

3556 Uppsatser om Sveriges landskap - Sida 42 av 238

Frivilliga avsättningars varaktighet och kvalitet hos Bergvik Skog AB mellan 2005 och 2014

Det finns ett stort behov av att skydda artrikedomen i de svenska skogarna. Skydd av värdefulla skogsområden innebär att betydande arealer måste undantas från skogsproduktion. Förutom formellt skydd har Sveriges riksdag genom miljökvalitetsmålet ?Levande skogar? beslutat att skogsbolag och enskilda markägare frivilligt ska avsätta 500 000 hektar produktiv skogsmark. Varaktigheten hos de frivilliga avsättningarna bedöms vara långsiktig men omprioriteringar kan påverka tidshorisonten och frågan är förhållandevis outredd.

Vems landskap ska förändras för att öka den biologiska mångfalden? : En studie av skillnaderna i odlingslandskapets konnektivitet med avseende på två skyddsvärda arter med olika preferenser

Organisms relevant for nature conservation dont follow administrative borders. Because of this there is a need for a landscape perspective within conservation and planning, and a need for the species of interest to have legal protection. Network analysis adapted for ecological purposes has grown to become a powerful tool for studying and communicating the relationships between species dispersion and access to habitat. In this study the following question is posed: How is the Osmoderma eremita and the Pernis apivorus dispersal possibilities in the small scale cultivated landscape of Borås affected by exploitation in respect to a) dispersal ability, b) habitat quality, c) position of habitat patches in a network? The analysis were based on municipal and regional nature conservation data, which in due to confidentiality is not accounted for in the report by maps, coordinates, etc.


UN Guiding Principles on Business and Human Rights utveckling som norm: En analys av Sveriges regering, Volvo och G?teborgs Stad

Since the 1990s, when the number of transnational companies increased, it has created challenges regarding the responsibility of human rights. As a response to these challenges the United Nations Human Rights Council (UNHRC) unanimously endorsed the new policy UN Guiding Principles on Business and Human Rights (UNGP) in 2011. UNGP does not have the status av international law, yet simply as guidelines and its implementation is based on good will and voluntary efforts. Now, 10 years later, this study aims to get understanding regarding if UNGP is considered as norm by the Swedish Government, Volvo and Gothenburg Municipality. The material of the study consists of sustainability reports, annual reports and governmental documents with focus on human rights in relation to business published between the year of 2011, when UNGP was endorsed, until 2020.

Kyrkans Begravningsbyrå i Västanfors-Västervåla : Sveriges första församlingsdrivna begravningsbyrå

Ju äldre vi blir, desto oftare konfronteras vi med döden. Någon eller några gånger under vår levnad får de flesta av oss också vara med om att beställa en begravning. Alla som har den erfarenheten vet att det finns många olika begravningsbyråer att välja på. Vilken byrå vi slutligen väljer kan bero på en mängd olika saker. Det kan vara ideologiska skäl som styr, liksom det kan vara tradition, tillgänglighet eller rekommendation från någon som tidigare haft god erfarenhet av en viss byrå.Lite förenklat uttryckt kan sägas att begravningsbranschen i Sverige är uppdelad mellan SBF (Sveriges Begravningsbyråers Förbund) och Fonus.

Rum och rörelse - analys av alléns betydelse för människa och landskap

Within literature, politics and science, there is a claim that ?tree avenues are important?. But the question and the goal for this essay are to explore the pretext to how and why. Planting tree avenues is a 4000 year old tradition and they are a common element in the Swedish and Scanian landscape since the 18th century. They were first mainly planted by aristocratic land-owners or on their initiative, but since the 19th century also by farmers.

Integritetsskyddet vid myndigheters samerkan : En komparativ studie av Sveriges och Finlands rättsordningar gällande informationsutbyte mellan myndigheter

Det finns ett ökat hot för kränkning av den enskildes personliga integritet i dagens informationssamhälle. Både enskilda och stater kan missbruka informationen om den enskildes privata förhållanden i egna syften. Samtidigt har en myndighet behov av informationen som underlag för att utföra välfärdstjänster och ta myndighetsbeslut. För att inte känslig information ska hamna i orätta händer finns lagen som ett skydd för den enskildes personliga integritet. Uppsatsen jämför Finlands och Sveriges rättsordningar utifrån materiell och formell rättsäkerhet gällande skyddet för den personliga integriteten vid myndigheters informationsutbyte.Genom att kompararera två rättsordningar får analysen ytterligare en dimension ? vilket system ger störst effekt och hur kan det andra systemet inspireras? Slutsatsen är att beroende på hur rättsystemet utformats utifrån grundläggande värden får det varierande effekt på den enskildes integritetsskydd.

Gustav II Adolf : bakomliggande orsaker till omorganisationen av krigsmakten

Syftet med denna uppsats är att jag skall efterforska, och redovisa de bakomliggande orsaker som kan ligga i grunden till svaret, varför Gustav II Adolf genomförde de stora förändringarna inom Sveriges krigsmakt. Författarens frågeställning inför arbetet på denna uppsatsen var som följande:Vad och vilka kan ha utgjort en bakomliggande kraft till att Gustav II Adolf genomförde så stora förändringar inom den Svenska krigsmakten?.

Övergivna områden med vild natur i staden - värden och attityder

Stadens landskap kan förändras snabbt, nya områden exploateras och andra överges. Att bygga tätt har blivit ett populärt sätt att expandera städer på då det anses spara värdefull mark utanför städerna. Men vilken mark är det som ska bebyggas inne i staden? Har inte dessa områden några egenskaper som är värda att bevara? Denna uppsats redogör för vilka värden övergivna områden med vild natur i urban miljö kan ha, samt vilka attityder det finns till dessa. Genom en litteraturstudie har olika värden, som till exempel ekologiska sociala och upplevelsemässiga, applicerats på dessa platser.

Vågkraftens framtid i Sverige: en jämförelse mellan vindkraftens utveckling och vågenergins situation idag

Sedan början av 1980-talet har el från vindenergi levererats till elnätet i Sverige, men sedan dess har vindkraften byggts ut och förbättrats tekniskt. 2013 stod vindkraften för cirka 7 % av den totala elkonsumtionen i Sverige. I takt med att intresset och behovet av förnybara energiresurser växer sig allt starkare har även forskningen kring möjligheten att utvinna energi ur vågorna tagit fart. Den första kommersiella vågkraftsparken i Sverige, Sotenäs, började installeras i början av 2014, där tekniken baserats på den forskning som bedrivits av Lysekilsprojektet sedan 2002. Potentialen för elproduktion från vågor längs Sveriges kuster beräknas vara 10 TWh per år vilket kan jämföras med Sveriges totala elproduktion på cirka 150 TWh per år.Denna rapport syftar till att visa hur vågkraftens situation idag kan jämföras med vindkraftens utveckling.

Ensamhetens signalement : En filmares beskrivningar av världen utifrån ett kontrollerat dårskap

I fo?ljande essa? kommer jag, med ensamheten som tematisk ledstja?rna, att fo?rdjupa mig i mitt pa?ga?ende projekt Ett teckens signalement som filmades i Israel och Palestina under va?ren och sommaren 2013. En essa?film som mycket va?l representerar mitt sa?tt att arbeta med ett slags slumpma?ssigt framva?xande narrativ, da?r en vag fo?rnimmelse om vad jag vill a?stadkomma i la?tt planlo?s mane?r leder mig runt pa? en fra?mmande plats. Jag kommer ocksa? att sporadiskt bero?ra mitt tidigare projekt Genom ett sinnes landskap, som a?r en essa?film jag slutfo?rde strax innan jag reste iva?g.Genomga?ende i denna essa? kommer jag att anva?nda mig av Carlos Castanedas bero?mda samtal med yagui-indianen don Juan.

Hur uppfattas "nya" VeckoRevyns omslag?: En semiotisk och retorisk analys ur ett feministiskt perspektiv

VeckoRevyn är en av Sveriges största tidningar som har förändrats genom åren. En del forskare menar att de har varit för sexiga och att de har utnämnt sig själva till unga kvinnors läromästare. Ett omslag är en tidnings ansikte utåt och ska både sälja lösnummer och berätta om innehållet. I november 2011 blev VeckoRevyn en månadstidning och genomgick en del förändringar. Hur kan VeckoRevyn uppfattas idag utifrån sina omslag? Den här uppsatsen undersöker tre omslag av "nya" VeckoRevyn ur ett feministiskt perspektiv..

Konsekvenser till följd av avskaffandet av revisionsplikten

Bakgrund och problem: I november 2010 trädde en förändring i Sveriges lag i kraftvilket som innebär ett avskaffande av revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. EUhar genom påtryckningar på sina medlemsländer förespråkat regelförenklingar förföretagen. Syftet med regelförenklingarna var att skapa en mer konkurrenskraftigmarknad genom minskade administrativa kostnader. Sveriges regering beslutade 2006 atten utredning i fallet skulle genomföras vilket fick namnet SOU 2008:32. Utredningensmål var att ta reda på om det skulle gynna småbolagen i Sverige om de inte längre varenligt lag tvungna att upprätta ett reviderat bokslut.

En växande stad : En studie om bostadsbyggandet i Örebro kommun

En av Sveriges attraktiva kommuner är Örebro. Örebro kommun har en befolkningstillväxt som tenderar att öka i framtiden, vilket kan komma att leda till bostadsbrist. En attraktiv kommun behöver ha en bostadsmarknad som är balanserad, för att ha en möjlighet att förse invånare med bostäder. Syftet med studien är att undersöka hur bostadsbyggandet i Örebro kommun fungerar mellan aktörer som är delaktiga i bostadsbyggandet. Vidare har det studerats hur Örebro kommun kan påverka bostadsbyggandet, samt vad som krävs för att bostäder ska expandera i inflyttningens takt. .

"Ingalunda är min ensamhet ensam": Utanförskap som motiv i Den fjärde vägen av Stina Aronson och i novellen "Mörker" av Elsa Forsgren

Uppsatsen studerar hur utanförskapet manifesteras i Stina Aronssons roman Den fjärde vägen och Elsa Forsgrens novell ?Mörker? i Resa mellan ensamheter, bägge utgivna 1950. Dessa litterära texter skildrar kvinnor och kvinnoliv i samma litterära landskap, ett imaginärt men ändå väldefinierat Norrbotten/Tornedalen. Ur ett postkolonialt och intersektionellt perspektiv belyser jag hur författarna använder ålderdom, blindhet, genus, den sociala och tornedalska tillhörigheten, språket, namnen, tystnaden och vreden för att framhäva maktlösheten, klyvnaden och utanförskapet i de kvinnliga huvudpersonernas liv. I berättelserna finns även motberättelser där ovan nämnda motiv skapar motstånd mot centralmakten och de manliga maktstrukturerna i samhället.

<- Föregående sida 42 Nästa sida ->