Syftet med studien har varit att undersöka vilka metoder och arbetssätt pedagogerna på några förskolor i Falkenbergs och Hyltes kommuner använder sig av för att arbeta med jämställdhet. Pedagogerna i Falkenbergs kommun har deltagit i ett jämställdhetsprojekt och vi har gjort jämförelser med Hyltes kommun där pedagogerna inte har haft möjlighet att medverka i något projekt. Syftet var också att ta reda på om det finns behov av fortbildning inom detta område. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och ansåg att det var den mest lämpade metoden för att kunna få svar på de empiriska frågeställningarna: ? Vilka attityder/synsätt finns på uppdraget att bryta könsmönster och könsroller i förskolan bland pedagoger i två kommuner? ? Hur ser jämställdhetsarbetet ut bland förskolans pedagoger i Falkenbergs och Hyltes kommuner? ? Vilka uppfattningar finns hur fortbildning bäst bör genomföras för att stärka jämställdhetsarbetet i förskolan? Elva pedagoger (förskollärare och barnskötare) intervjuades på förskolor i kommunerna. Urvalsgruppen delades in i tre grupper varav två intervjugrupper i Falkenberg och en grupp i Hylte.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur många företag det finns som utövar naturturism i ett avgränsat geografiskt område i Sverige. Detta för att bidra till kartläggningen av hur denna marknad ser ut och hur den kan utvecklas..

Åldersgruppen 80 år och äldre är den snabbast växande åldersgruppen i världen. Förbättrade levnadsförhållanden gör att chanserna till att leva ett långt liv förbättrats men det är oklart om utvecklingen går mot en förbättrad hälsa hos den äldre befolkningen eller en förlängd tid med ohälsa. Syftet med undersökningen var att beskriva aspekter av äldre personers livssituation, hälsa och livskvalitet samt vilket förtroende de äldre har för vården. Ett frågeformulär besvarades av 67 personer (svarsfrekvens 64 %), 80 år och äldre i två värmländska kommuner. Data har bearbetats med deskriptiv och analytisk statistik.

Hållbar stadsutveckling diskuteras och utövas flitigt inom stadsbyggnads-branschen och utbildningsväsendet. Dock anses det vara svårt att beskriva hur kommunal plan-, mark- och exploateringsverksamhet kan främja den sociala delen av hållbar stadsutveckling. Syftet med uppsatsen är att ta fram konkreta förslag till hur kommuner, genom stadsbyggnadsåtgärder och urban design, kan skapa en socialt hållbar stad. Det undersökts genom en litteraturstudie där teorier kring social hållbarhet beskrivs samt genom en fallstudie på Nacka kommun. Fokus ligger dels på att hitta indikatorer och verktyg som kan användas av kommuner generellt, och dels att ge utvecklingsförslag kring Nacka kommuns verksamhet för att förbättra deras arbete med social hållbarhet.Sex konkreta verktyg för att understödja arbetet med social hållbarhet sammanställs och diskuteras i uppsatsen.

One aim of this thesis has been to trace the driving forces among active members of the Swedish Pensioners? Interest Party (SPI), but also to render how party values and ideas are connected to the concepts of is-sue space, distrust, and New Party Politics (mainly populism). Since there are several pensioners? parties in other countries, my second aim has been to investigate whether the party is a result of a diffusion proc-ess of copying a successful equivalent party; in other words to find out whether a master frame has inspired the forming of a Swedish pension-ers? party. Through interviews and document analysis, I have found seven issue dimensions explaining the motives behind my respondents? engagement in the party.

Denna uppsats behandlar kommunal samhällsplanering, med fokus på handelsetableringar. Uppsatsen tar avstamp i den utveckling med externalisering och koncentration av detaljhandeln som pågått under de senaste decennierna. Denna utveckling är såväl lokal som regional och har inneburit att detaljhandeln koncentrerats till centralorternas stadskärnor och externa stormarknader. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken aktör som bestämmer över denna utveckling. De aktörer som undersöks är dagligvaruhandeln och samt kommuner.

I denna uppsats undersöks hur ränteförändringar påverkar hushållen. Den valda faktorn för att mäta hur hushållen påverkas av räntor är skuldkvoten, denna visar nivån för de svenska hushållens skuldsättning relativt den disponibla inkomsten. Hushållens skuldsättning beror på flera faktorer men i rapporten undersöks endast hur skuldkvoten är relaterad till räntenivåerna i Sverige. Uppsatsen granskar befintlig litteratur och använder ett analytiskt systemsynsätt där komponenter som räntor och skuldkvot förklaras från helheten - Sveriges ekonomi, eller mer definierat Sveriges penningpolitik. Genom att jämföra dessa delar kvantitativt, kan slutsatser dras om att låga räntenivåer tycks ha ett samband med en hög skuldkvot och skuldsätter de svenska hushållen till riskfyllda nivåer.

I denna uppsats har en kvalitativ studie genomförts angående chefer i offentlig förvaltning och vad som påverkat dem att säga upp sig. Forskning som redan finns angående motivation och åtagande är till stor del framtagen och applicerad i privata organisationer och företag, vilket var en av motiveringen till denna infallsvinkel i uppsatsen. Empirin har hämtats från en av Sveriges största kommuner, där alla deltagare tidigare arbetas som chefer men avlutat sin anställning under 2012. För att belysa ett fenomen med hög chefsomsättning har semistrukturerade intervjuer genomförts med chefer som arbetat i områdena äldrevårdsomsorg och funktionshinder. Data i form av information och uttalanden samlades in från deltagarna angående vad som påverkat deras beslut om uppsägning.

Vad har hänt i den offentliga debatten kring svensk utrikes- och säkerhetspolitik? Utifrån teorin ommassmedias betydelse för offentlig debatt, textgranskas kommentarer och debattartiklar och intervjuasföreträdare för massmedia för att få svaret på detta. Avsikten är att presentera vad och hur svensk politiskdagspress väljer att debattera svensk utrikes- och säkerhetspolitik samt varför just detta innehåll debatteras.Undersökningen visar att massmedia vill vara med och sätta den säkerhetspolitiska dagordningen, menatt detta inte är enkelt inom detta traditionstyngda politikområde. Den svenska säkerhetspolitiska debattendomineras helt och hållet av frågorna kring Sveriges neutralitet och alliansfrihet, där det råder en mycketuttrycklig historisk motsättning mellan opinion och regeringsparti. En slutsats är att den politiska oenighetenom Sveriges framtida säkerhetspolitik är bestående och så länge ingenting påtagligt inträffar som förändrardenna situation, så kommer media få svårt att dra i gång en diskussion som på allvar engagerar beslutsfattareoch medborgare..

Den 1 januari 2010 infördes den så kallade konfliktlösningsregeln i Konkurrenslagen (2008:579) 3 kap. 27 § som syftar till att hantera situationen när saten, en kommun eller ett landsting konkurrerar med privata aktörer. Enligt regeln får staten, en kommun eller ett landsting förbjudas att i en säljverksamhet tillämpa ett visst förfarande om detta snedvrider, eller är ägnat att snedvrida, förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden. Ett sådant förbud får även meddelas om förfarandet hämmar, eller är ägnat att hämma, förekomsten av sådan konkurrens. Kommuner och landsting kan, under samma förutsättningar som ovan, även förbjudas att bedriva en viss säljverksamhet om själva verksamheten anses ha denna effekt.

Det kommunala systemet med en förtroendevald revision utsätts stundtals för debatt där krav om förändring framförs. Sveriges kommunfullmäktigeförsamlingar frångick revisionens rekommendation om anmärkning och/eller avstyrkt ansvarsfrihet för en nämnd eller styrelse i mer än 50 % av fallen mellan 2004 ? 2013, samtidigt som kommunfullmäktiges tilltro till revisionen sjönk mellan 2007 ? 2013. Legitimitet bidrar till att aktörer inom en organisation utför handlingar med en känsla av plikt och skyldighet. En organisation kan därigenom tappa effektivitet om parterna inom den inte upplever organisationen som legitim.

I takt med globaliseringen har den offentliga sektorn ro?rt sig allt mer mot den privata. Detta har i sin tur resulterat i att man bo?rjat prata om ma?l i verksamheter som traditionellt sett inte har styrts av det. Ma?l grundande pa?!?effektivitet?!och ?resultat?, a?r ett relativt nytt inslag inom kulturverksamheter.

Denna studie inriktar sig på samverkan och tillsynsvägledning mellan länsstyrelse och kommuner i Östergötlands län samt dessa myndighetsnivåers samverkan med centrala myndigheter mot målet om en likvärdig miljötillsyn i länet. Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur denna myndighetssamverkan påverkar implementering av miljölagstiftning i länet. Ett av de miljösamverkansprojekt som har studerats mer ingående är Miljösamverkan Östergötland (MÖTA), som är ett samverkansprojekt där samtliga av Östergötlands tretton  kommuner samt länsstyrelsen deltar. Som metod för att undersöka denna miljösamverkan valdes kvalitativa intervjuer, där intervjuer har utförts med handläggare samt miljöinspektörer vid länsstyrelsen i Östergötlands län samt Linköpings kommun och Finspångs komm n. För att underbygga detta empiriska material har även en vetenskaplig förankring gjorts i forskning som behandlar implementering och samverkan mellan myndighetsnivåer inom miljöområdet.

The European Union's Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) aims toenhance and standardize sustainability reporting to support the green transition. While the public sector is expected to lead in sustainability, the application of CSRD within Swedish municipalities is fragmented. Many municipally owned companies fall below reporting thresholds individually, creating a transparency gap despite the municipal group often exceeding these thresholds collectively. This discrepancy raises moral and strategic questions regarding public accountability and the effective utilization of the framework. This thesis investigates the rationale for the proactive adoption of CSRD principles bySwedish municipalities, irrespective of formal legal requirements.

Mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka om det finns ett samband mellan de försämrade musikteoretiska kunskaperna bland de sökande till musikhögskolorna och utbudet av teoriundervisning på de svenska musik- och kulturskolorna. För att uppnå detta har jag gjort en kartläggning av förekomsten av musikteori som enskilt ämne på de svenska musik- och kulturskolorna, samt hur denna bedrivs. Jag har använt mig av en enkät som rektorer eller lärare i musikteori har svarat på, samt undersökt antagningsproven (C-proven) i musiklära och satslära från olika år på Ingesunds musikhögskola. Enkätsvaren visar att en tredjedel av dem som svarat, erbjuder musikteori som eget ämne. Dessa skolor hittar vi i både stora och små kommuner medett varierat elevantal.