Sökresultat:
3229 Uppsatser om Sveriges hästraser - Sida 17 av 216
De 15 miljökvalitetsmÄlen. Genomförandet av ÄtgÀrder pÄ lokal och regional nivÄ
1999 fick Sveriges miljöpolitik en helt ny struktur; regeringen antog de femton nationella miljökvalitetsmÄlen som ett nytt angreppssÀtt för att verka för en hÄllbar utveckling. Sveriges miljöarbete Àr varje medborgares och myndighets ansvar men kommunen och lÀnsstyrelsen har det övergripande ansvaret för att möjliggöra genomförandet av miljömÄlen pÄ en lokal och regional nivÄ. Denna studie behandlar kommunens och lÀnsstyrelsens uppfattningar kring ÄtgÀrderna av genomförandet av de nationella miljökvalitetsmÄlen. Studien baseras pÄ ett antal kvalitativa intervjuer som har analyserats med hjÀlp av Fredrik Burströms teori om kommunal miljömanagement. Studien visar att miljömÄlens struktur ger en bra möjlighet i det lokala miljöarbetet.
PĂ„ spaning efter interkulturalitet i den svenska skolan
Diskuterar man interkulturaliteten i den svenska skolan? AnvÀnds interkulturalitet som ett pedagogiskt kommunikativt medel i den svenska skolan? Tar man i de olika lÀrarlagen upp de svenska minoriteternas stÀllning eller vet lÀrarna vilka de Àr? Finns det lÀrare med mÄngkulturell bakgrund i den svenska skolan och i vilka Àmnen undervisar i sÄdana fall dessa? För att försöka att besvara dessa frÄgor har denna föreliggande uppsats undersökt en högstadieskola Äk 6 ? 9. De 10 medverkande lÀrarna delades in efter kriterier som kulturell bakgrund och kön för att kunna representera skolans fem olika lÀrarlag. Utöver observationer besvarade dessa ett frÄgeformulÀr. Kompletterande frÄgor stÀlldes genom intervjuer.
Vilken betydelse har vilda djur för smittspridning av Neospora caninum?
Neospora caninum Àr en relativt nyupptÀckt intracellulÀr protozo som kan orsaka sjukdomen neosporos hos framför allt nötkreatur och hundar. Antikroppar mot parasiten har hittats hos en mÀngd olika djurslag i naturen, men vilken roll den vilda faunan spelar i parasitens epidemiologi Àr inte helt kÀnd. Det har gjorts fÄ seroprevalensstudier av Sveriges vilda fauna men resultaten frÄn dessa tyder pÄ att N. caninum inte Àr nÄgon utbredd smitta i Sveriges natur. I andra lÀnder Àr parasiten mer vanligt förekommande.
Könsskillnader i arbetslöshet : En ekonometrisk analys av Sveriges kommuner
Under den ekonomiska krisen i Sverige pÄ nittiotalet skedde tvÄ trendbrott pÄ den svenskaarbetsmarknaden. Den totala arbetslösheten steg markant för att sedan ligga kvar pÄ betydligthögre nivÄer Àn tidigare, och dessutom förÀndrades arbetslöshetens sammansÀttning. Innankrisen var mÀn arbetslösa i mindre utstrÀckning Àn kvinnor men frÄn och med krisens utbrotthar mÀn tenderat att vara mer arbetslösa Àn kvinnor. Syftet med denna uppsats Àr att utredavad könsskillnaderna i arbetslösheten i Sveriges kommuner beror pÄ.En ekonometrisk analys av Sveriges kommuner ligger till grund för studien och genomförsmed en Fixed Effects-modell. Datamaterialet som ligger till grund för studien avser Ären1996-2012 och Àr uppdelat pÄ kommunnivÄ.
Finns leken med i lÀroplanen för förskolan? : En jÀmförande studie mellan Sveriges och Finlands styrdokument
Sverige och Finland Àr tvÄ lÀnder som ofta jÀmförs. SÄ Àven inom utbildning dÄ media framstÀller finska barn som framgÄngsrika. Förutom hög status inom lÀrarprofessionen i Finland bekrÀftas framstegen i PISAs undersökningar dÀr finska skolungdomar presterar höga resultat. För de smÄ barnen gÄr största delen av dagen ut pÄ att leka och undersöka deras nÀrmiljö. Genom leken skaffar sig barnet vÀrdefulla fÀrdigheter som gagnar barnet i det livslÄnga lÀrandet.
Sveriges Radio - Public Service : Den digitala vÀgen till nya anvÀndare
The purpose of this report was to study how the Swedish radio channel Sveriges Radio (SR) website changed over time. What are the differences between various media websites? How many people listen to normal and web-radio and what are the differences between the various services offered on the SR website?Reports from the BBC, Statistics Sweden, Mediavision and the Swedish National Post and Telecom Agency were compared. Several theoreticians have been studied, including Donald A Norman, Jonas Löwgren, Karen Holtzbratt, Jacob Nielsen and Geoffrey Moore.The method used by the author comprised a systematic mapping of statistics from webTrends, KiaIndex, SiteCensus, TNS Gallup/K2analys and reports from RUAB. The data studied have been collected from telephone interviews, postal surveys, internet panels, and from log files.
SVT i det nya mediesamhÀllet : En kvalitativ studie om hur TV-programmen GokvÀll, Mitt i naturen och Plus anvÀnder sociala medier
The purpose of this essay is to examine how the editorial office to the TV-programs GokvÀll,Mitt i naturen and Plus use social media. To achieve the purpose qualitative interviews wereconducted with three Web Editors, one for each program. This essay is based on theories onhow companies can and should work with social media from Andreas M. Kaplan andMichael Haenlin among other writers and scholars from Sweden. The convergence concepttheory with particular focus on media convergence and branding has also been applied in thestudy.
VadÄ radioporr?: en studie av förutsÀttningarna för sex som underhÄllning i radio
Pornografi och sex som underhÄllning i massmedia Àr nÄgot som det skrivits och forskats om lÀnge och mycket ? förutom i en genre av media. Radio. Forskarna verkar vara lika omedvetna om denna genre som de flesta andra man frÄgar. Va, finns det porr i radio? Àr den vanligaste frÄgan jag fÄtt nÀr jag blivit tillfrÄgad att berÀtta om vad mitt c-arbete handlar.
Vad pÄverkar klarsprÄk? : En kvalitativ undersökning av arbetet med klarsprÄk pÄ Sveriges riksdag
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vad som pÄverkar klarsprÄksarbetet pÄSveriges riksdag. Materialet bestÄr av enskilda intervjuer med fyra textgranskare pÄRiksdagsförvaltningen, enheten riksdagstryck. Fokus ligger pÄ granskningen avbetÀnkanden. De teman som undersöks Àr textgranskarnas syn pÄ mottagarna,textgranskarnas tolkning av klarsprÄk, huruvida textgranskarna följer rÄdandeklarsprÄksnormer, vilka redskap textgranskarna har att tillgÄ i arbetet med klarsprÄk samtvilka hinder respektive möjligheter som finns för klarsprÄk inom verksamheten. Resultatenvisar att arbetet med klarsprÄk pÄ riksdagen pÄverkas av flera olika faktorer, bland annatriksdagens traditioner vad gÀller arbetssÀtt och skrivsÀtt.
Autism : en artikelserie om möjligheterna till ett liv utanför glaskupan
Diskuterar man interkulturaliteten i den svenska skolan? AnvÀnds interkulturalitet som ett pedagogiskt kommunikativt medel i den svenska skolan? Tar man i de olika lÀrarlagen upp de svenska minoriteternas stÀllning eller vet lÀrarna vilka de Àr? Finns det lÀrare med mÄngkulturell bakgrund i den svenska skolan och i vilka Àmnen undervisar i sÄdana fall dessa? För att försöka att besvara dessa frÄgor har denna föreliggande uppsats undersökt en högstadieskola Äk 6 ? 9. De 10 medverkande lÀrarna delades in efter kriterier som kulturell bakgrund och kön för att kunna representera skolans fem olika lÀrarlag. Utöver observationer besvarade dessa ett frÄgeformulÀr. Kompletterande frÄgor stÀlldes genom intervjuer.
En bro, tvÄ vÀrldar?
Syftet med vÄr undersökning har varit att se hur grannlandet och dess historia skildras i danska och svenska lÀroböcker. Vi undersöker Àven hur bilden av SkÄne gestaltas i svenska och danska lÀroböcker i historia frÄn sekelskiftet 1900 till idag. Vi tittar Àven nÀrmare pÄ hur lÀroböckerna förhÄller sig till gÀllande lÀroplaner.
Vi har i vÄr undersökning kommit fram till att den Àldsta svenska och den nyaste danska lÀroboken formulerar ett starkare sÀrskiljande mellan de svenska och danska folken. I flera av böckerna förmedlar man dock en gemenskapskÀnsla, men talar inte om ett nordiskt folk, utan tvÄ skilda folk. De Àldre danska lÀroböckerna har en neutral hÄllning till Sveriges historia.
Sveriges kommuner och kampen om kreativiteten: om Richard Floridas teori i svenska kommuner
Flera svenska kommuner anvÀnder sig av den amerikanska professorn Richard
Floridas teori om den kreativa klassen och ?creative cities? i sin
marknadsföring. Syftet med mitt kandidatarbete Àr att undersöka om svenska
kommuner Àr kreativa enligt Floridas teori. En jÀmförande fallstudie har gjorts
dÀr tre kommuner som anvÀnder sig av Florida i sin marknadsföring har
undersökts. Kommunerna Àr SödertÀlje, Botkyrka och Ronneby.
HÄllbarhetsredovisning : fyra bankers ekonomiska pÄverkan
Fokus i denna uppsats ligger i att jÀmföra fyra organisationers hÄllbarhetsredovisningar och se i vilken utstrÀckning de uppfyller GRI:s riktlinjer för ekonomisk pÄverkan. De fyra organisationer som granskas Àr Sveriges storbanker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Eftersom att de agerar inom den finansiella sektorn har en avgrÀnsning gjorts till det ekonomiska ansvaret eftersom det Àr det mest relevanta och intressanta att titta nÀrmare pÄ. Problemformuleringen i denna uppsats lyder: PÄ vilket sÀtt, i sina hÄllbarhetsredovisningar, tillÀmpar Sveriges fyra storbanker GRI:s riktlinjer för ekonomisk pÄverkan? Syftet Àr att se hur bankerna har presenterat sin ekonomiska pÄverkan enligt GRI:s riktlinjer och jÀmföra dessa med varandra. För att fÄ fram information om detta har respektive banks hÄllbarhetsredovisning för Är 2010 granskats och tolkats.
Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Afrika : En rÀttslig analys om varför Sverige bör ingÄ skatteavtal med afrikanska stater - sÀrskilt fokus pÄ Sveriges skatteavtal med Sydafrika, Nigeria och Tunisien.
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och varför Sverige bör ingÄ skatteavtal med afrikanska utvecklingslÀnder. Sverige Àr medlem i OECD och har en lÄng tradition av skatteavtal framför allt gentemot andra industrialiserade lÀnder. Afrikanska utvecklingslÀnder dÀremot har inte ett lika utvecklat skattesystem eller konkurrenskraftigt skatteavtalsnÀt och har andra förutsÀttningar Àn Sverige pÄ den globala marknaden. FrÄgan om varför skatteavtal behövs mellan Sverige och afrikanska u-lÀnder ska belysas genom dessa tvÄ vitt skilda perspektiv och utgÄngspunkter. Jag ifrÄgasÀtter Àven vilka incitament afrikanska stater har för att ingÄ skatteavtal med Sverige.
Arkitekturpolitik : förslag till nytt innehÄll i en nationell arkitekturpolitik
I Sverige har vi ett arkitekturpolitiskt dokument vid
namn ?Framtidsformer?. I ?Framtidsformer? lyfts att arkitektur Àr viktigt och att arkitektur Àr politiskt. (Regeringskansliet, 1997 [online]) Detta kandidatarbete syftar till att undersöka och vidareutveckla detta
pÄstÄende, det vill sÀga pÄstÄendet att arkitektur Àr viktigt och att arkitektur Àr politiskt.
Parallellt med att detta kandidatarbete skrevs pÄgick en utredning, initierad av regeringen, av dokumentet ?Framtidsformer?.
Kulturministern, Lena Adelsohn Liljeroth, hÀnvisar till att regeringen inlett ett arbete för att förnya arkitekturpolitiken (Adelsohn Liljeroth,
mars 2014 [online]).