Sök:

Sökresultat:

7803 Uppsatser om Sveriges Universitets och Högskole Förbunds modell - Sida 15 av 521

"Det är ju bara så, hälsan är ju nummer ett" : En studie av inställningen till friskvårdsarbetet vid Sveriges friskaste företag

Trots att Sverige år 2001 inrättade en ny lagstiftning där arbetsgivarna fick ett utökat betalningsansvar så ökade ohälsotalen från början av 2001 fram till och med mitten av 2003 med ca 16 procent. Från 2003 och framåt har dock trenden vänt och ohälsotalen har sjunkit till ca 14 procent¹. En följd av arbetsgivarnas ökade betalningsansvar är att företag har satsat alltmer på hälsoarbete för att få sina anställda att må bättre och på så sätt minska sjukfrånvaron. Om anledningen till hälsoinsatserna främst handlar om ekonomiska eller humana skäl går att diskutera, men klart är att det hos många företag har skett en förändring inom friskvårdsarbetet. Medan vissa företag förefaller ha problem med att minska sjukfrånvaron existerar det företag som statistiskt lyckats väl i sitt friskvårdsarbete.

Arbetstider, hälsa och möjligheter till återhämtning : Sjuksköterskors uppfattning om två arbetstidsmodeller

Syfte med studien var att kartlägga och jämföra sjuksköterskors uppfattningar av två olika arbetstidsmodeller i relation till arbetstider, hälsa samt möjlighet till återhämtning.Bakgrund. Inom Hälso- och Sjukvården krävs effektivitet, färre personer ska utföra mer med bättre kvalitet till lägre kostnad. Inom VLL används arbetstidsmodeller för att ha kostnadskontroll, minska vikariebehoven och få bort övertid. Arbete dag, kväll och natt ger korta återhämtningsperioder med risk för ohälsa, minskad återhämtningstid med negativa konsekvenser som följd.Metod. Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med enkätsamling.

En modell som förutsäger naturlig skogstyp utifrån geografik information

Sveriges yta täcks idag av närmare 60 % skog, varav större delen utnyttjas för skogsbruk. Hur skogsbruk ska bedrivas är omdiskuterat, och alternativa metoder till det dominerande trakthyggesbruket har utvecklats. Vissa av dessa metoder, t.ex. Lübeckmodellen, utgår från naturliga förutsättningar för att producera en skog som lämpar sig på en given plats.Syftet med denna studie är att utveckla en modell som med enkla GIS-data översiktligt kan prediktera naturliga skogstyper utifrån andra variabler än befintlig skog, då den skog som finns idag ofta är planterad och därför inte alltid avslöjar en plats naturliga skogstyp. Förhoppningen är att modellen ska kunna vara användbar vid skötsel av och omställning till naturlig skog.Studien baserades på skogsområden vars vegetation antogs vara naturlig (naturreservat, nyckelbiotoper o.dyl.) i Askersunds kommun, Örebro län.

Regional tillväxt : En studie enligt Economics-base modellen

Denna uppsats använder branschvis sysselsättningsförändring i Sveriges 21 län mellan åren1995-2002 som ett mått på regional tillväxt. Alla branscher i ett län delas in enligt SNIsystemetsbranschklassificering. För varje bransch beräknas enligt Economic-base modellenen lokaliseringskoefficient som visar branschens sysselsättningsandel i länet i förhållande tilldess sysselsättningsandel i riket. Den bransch som i respektive län uppvisar högst värde påkoefficienten benämns basindustri. Sambandet mellan sysselsättningsförändringen i varje länsbasindustri och länets totala sysselsättningsförändring undersöks genom en paneldatastudie.Förutom basindustrins sysselsättningsförändring används den länsvisa befolkningsnivån somförklarande variabel.

Jämställdhetsindikatorer : en studie över jämställdhetsindikatorers potential att medföra kvalitativa jämställdhetseffekter

Det verkar råda en stark uppfattning om att indikatorer inverkar positivt på jämställdhetsarbeten. Samtidigt pekar genusvetenskaplig forskning på att kvantitativt jämställdhetsarbete inte är tillräckligt för att uppnå jämställdhet. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka i vilken utsträckning jämställdhetsindikatorer kan medföra kvalitativa jämställdhetseffekter. Med fallstudie som metod och begreppet maktförskjutning som analytiskt begrepp har Uppsala universitets jämställdhetsindikatorer analyserats. Analysen visade på att universitetets jämställdhetsindikatorer med stor sannolikhet kommer medföra jämställdhetseffekter, men inga kvalitativa sådana.

En svensk ledningsmodell för informationsoperationer

Uppsatsen behandlar explorativt en svensk modell för informationsoperationer, avseende ledning ochplanering, vilken skall kunna verka från nationellt försvar till deltagande i multinationell krishantering.Syftet med uppsatsen är att bringa kunskap om var Sverige står i dagsläget avseende synen påinformationsoperationer som metod, samt ta fram en modell för ledning och planering som passar vårtsätt att leda och planera.I uppsatsen har en utvecklad kvalitativ metod använts. Metoden har inneburit kvalitativ analys av texteroch intervjumaterial. Det vetenskapliga tillvägagångssättet har bestått av analys, framtagande avhypotes, faktainsamling, bearbetning med kvalitativ analys och komparation samt syntes.Uppsatsen redogör för nuvarande amerikansk och svensk syn på informationsoperationer. Jämför om detfinns några avgörande skillnader mellan dessa båda synsätt. Därefter sker en prövning av hypotes somresulterar i en modell, vilken avslutningsvis exemplifieras..

Produktivitet inom public service - det traditionella måttets roll och funktion

Med den växande internet- och mobilmarknaden harpublic service bolagen inom media följt publiken till att erbjuda sina tjänster via både internet och mobil. För Sveriges Radio har de snabbt växande marknaderna inneburit en problematik för ekonomi- och verksamhetsstyrningen. Problematiken härrör i produktivitetsmåttet, som tidigare tagit hänsyn till sändningstimmar. I och med att Sveriges Radio utöver radiosändningar idag erbjuder tjänster på internet och mobil är det svårt att beräkna företagets totala produktivitet på ett tillfredställande sätt. Syftet med denna uppsats är därför att utreda den problematik som finns med att mäta produktivitet i public service sammanhang och att formulera nya mått för att mäta produktivitet i den internetbaserade verksamheten.

Svensk handelspolitik i den rådande etanoldiskussionen : En studie av centrala aktörers argumentation år 2006

Debatten om hur oljan skall ersättas i Sverige till år 2020 pågår. Ett diskuterat alternativ är etanol, vars förbrukning förväntas öka. Sveriges etanolproduktion är beroende av EU:s tullstruktur, utan den blir fabrikerna i Sverige utkonkurrerade. Samtidigt är Sveriges handelspolitiska utgångspunkt att alla former av handelshinder skall motverkas. Om man skall satsa på en inhemsk produktion av etanol måste man gå emot handelspolitiken och inte propagera för en frihandel.

Att attrahera potentiella studenter: en fallstudie om svenska universitets och högskolors marknadskommunikation

The purpose of this study is to create a deeper understanding of how Swedish universities work with their marketing communication aimed at potential domestic students. The study focuses on how universities design and select channels for the marketing communication. A case study was conducted where four respondents from two Swedish universities were interviewed in order to generate empirical data. The results show that key factors for marketing communication are uniformity, honesty and trustworthiness. The results suggest that marketing communication should focus on the student?s experiences of university life and being a student, rather than marketing the university?s core service: education.

Ansvarsfull marknadsföring : En studie av Sveriges största ölproducenter

Den här rapporten söker svar på; ?Tar ölproducenter i Sverige sitt ansvar vid marknadsföring av sina produkter, med avseende på konsumentens ålder och produktens negativa effekter?? Intervjuer med Sveriges två största ölproducenter; Carlsberg och Spendrups, samt en genomgång av relevant litteratur ligger till grund för analysen i denna rapport. Resultatet tyder på att de största ölproducenterna i många avseenden är duktiga på att ta ansvar, men att det finns en hel del att göra när det gäller både sociala medier och tv-reklam. Här nås nämligen både ungdomar och minderåriga allt för lätt av alkoholrelaterad reklam. Facebook är fyllt av alkoholrelaterade sidor utan tydliga åldersrestriktioner, och företagen undviker de svenska lagarna som förbjuder alkoholreklam i tv genom att sända från utlandet..

Tillämpning av koncernstyrning: en fallstudie inom tre koncerner

Robert Simons modell, Levers of Control är en styrmodell som består av fyra hävstänger som tillsammans skall skapa balans inom ett företag utifrån företagets strategi. Det var utifrån denna modell studien tog sin ansats där det primära syftet var att undersöka hur den strategiska styrningen var utformad i koncerner. Det sekundära syftet var att ta reda på vilka grunder sammanslagningar och centraliserad styrning sker. Vi har genomfört en fallstudie där tre koncerner har deltagit och där vi ställt vår teoretiska referensram i relation till den empiriskt insamlade data. Resultatet av studien visar att det är förvånansvärt liten skillnad mellan koncernbolagens utformning av styrning.

Tillämpning av koncernstyrning: en fallstudie inom tre koncerner

Robert Simons modell, Levers of Control är en styrmodell som består av fyra hävstänger som tillsammans skall skapa balans inom ett företag utifrån företagets strategi. Det var utifrån denna modell studien tog sin ansats där det primära syftet var att undersöka hur den strategiska styrningen var utformad i koncerner. Det sekundära syftet var att ta reda på vilka grunder sammanslagningar och centraliserad styrning sker. Vi har genomfört en fallstudie där tre koncerner har deltagit och där vi ställt vår teoretiska referensram i relation till den empiriskt insamlade data. Resultatet av studien visar att det är förvånansvärt liten skillnad mellan koncernbolagens utformning av styrning.

TV4 Sverige och annonspaketet Sumo

Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie titta på TV4 Sveriges säljprocess av deras annonspaket Sumo, genom en modell bearbetad utifrån Roger Bests (2005) andelsutvecklingsträd (eng. Share Development Tree) samt marknadsföringssmixen (eng. Marketing Mix)utifrån Kotler et al. (2002).Metod: Metoden som har använts i denna uppsats är kvalitativ, då syftet var att göra en fallstudie av ett företag. En personlig semistrukturerad intervju med bandspelare genomfördes och två intervjuer via e-post gjordes då dessa två respondenter inte hade tid att träffas personligen.

"Man kan inte vara en glad amatör längre" : Om resultatmätning, lärande och legitimitet bland biståndsorganisationer

Under 2000-talet har Sveriges internationella utvecklingssamarbete blivit allt mer resultatstyrt och man har beslutat att Sverige ska styra sitt utvecklingssamarbete mot tydligare mål, resultat och samordning samt ökad effektivitet. En del av Sveriges  internationella utvecklingssamarbete utförs av enskilda organisationer, och återrapporteringen av dessas resultat har ansetts bristfällig för att utläsa huruvida stödet till enskilda organisationer varit ett effektivt sätt att bedriva utvecklingssamarbete på. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man inom några av Sveriges enskilda organisationer har utvecklat sitt tänkande kring resultatmätning, vad som påverkat denna utveckling och vad det har fått för konsekvenser. Slutsatserna är att de enskilda organisationerna som ingår i denna studie har ökat sin ambition att mäta resultaten av sitt utvecklingssamarbete sedan ett antal år tillbaka och lärt sig och utvecklats mycket på området. I vilken utsträckning de påverkats av externa krav i omställningen är svårt att avgöra, men ökade krav har fått konsekvenser för organisationerna.

Drivkraft och hinder : En studie om förändring av styrmetod i en offentlig organisation

De senaste decenniernas ökade globalisering och konkurrensutsättning har inneburit högre krav på styrmetoder hos såväl privata som offentliga organisationer. Innes & Mitchell (1990) har utvecklat en modell för förändringar i styrmetod (på engelska management accounting change) som Cobb, et al. (1995) och Kasurinen (2002) sedan vidareutvecklat. Denna modell beskriver vad som på företagsnivå driver förändring i styrmetod och vilka barriärer som organisationen måste övervinna för att lyckas med förändringen. Offentliga organisationer styrs ofta av andra mål än privata organisationer vars mål många gånger är att tjäna pengar.

<- Föregående sida 15 Nästa sida ->