Tjejer Ä Tjejer Àr en dokumentÀr med ungdomar i Äldern 14-17 Är som mÄlgrupp. Produktionen har gjorts i samarbete med SVT, Sveriges Television, VÀxjö. Med filmen vill vi visa unga homosexuella tjejer, eller som de medverkande benÀmner det flator. Vi vill visa dessa i sina sociala sammanhang. Att vara lesbisk och ung betyder inte att man mÄste leva annorlunda. För att finna vÄra karaktÀrer sökte vi i hela södra Sverige.

Syftet med denna uppsats har varit att utreda om en tullunion och förÀndrade tullsatser, har pÄverkat Sveriges handel med omvÀrlden. Studien innefattar handeln mellan Tyskland och Tanzania, för varugrupperna, kaffe och personbilar, för det senaste decenniet, 1990-1999. TillvÀgsgÄngasÀttet har varit att se, om förÀndrade tullsatser har pÄverkat utrikeshandeln mellan Sverige och Tanzania för denna tidsperiod. Resultaten antyder att importen frÄn EU, har ökat mer Àn importen frÄn Tanzania. Dessa effekter kan till viss mÄn attribueras, till EU-intrÀdet.

Denna uppsats undersöker eventuella samband mellan kommunens utbildningsresurser, kommun- och elevspecifika bakgrundsfaktorer och elevernas studieresultat genom att skatta en utökad pedagogisk produktionsfunktion. Syftet Àr att undersöka om resultaten frÄn tidigare studier pÄ frÀmst skol- och elevnivÄ ocksÄ fÄr genomslagskraft pÄ kommunnivÄn, under inverkan frÄn sÄvÀl gamla som nya variabler, som inte skattats i en pedagogisk produktionsfunktion förut. En lÄngsiktig och en tid- och kommunspecifik modell skattas med hjÀlp paneldata över Sveriges kommuner under Ären 2000 till 2006. Resultaten visar sig överensstÀmma med de frÄn tidigare studier pÄ lÀgre aggregerade nivÄer. De flesta av de nytillkomna variablerna visar ingen statistisk signifikans och av de tvÄ modeller som skattas sÄ talar mest för den som tar hÀnsyn till tid- och kommunspecifika faktorer..

Syftet med följande studie Àr att undersöka huruvida universitetsstudenter finner fenomenet konkurrens stressande och isÄfall hur detta manifesteras i olika konkurrensprÀglade situationer. För att ta reda pÄ detta intervjuades 9 universitets-studenter nÄgonstans i Sverige dÀr de fick besvara 13 frÄgor om hur de upplevde konkurrens i sin essens, i utbildningen samt i arbetslivet. Det visade sig att studenterna ansÄg sig kunna uppleva en viss form och nivÄ av stress i samtliga konkurrenskategorier, men stressen var som mest framtrÀdande dÄ det gÀller att behöva tÀvla med sina medmÀnniskor, framförallt i arbetssökarprocessen. Det kan i och med följande studie bekrÀftas att konkurrens har en betydande, och oftast negativ, inverkan pÄ studenters mentala hÀlsa dÄ man uppgav att man i konkurrensprÀglade situationer kunde uppleva nervositet, oro, frustration och/ eller sjÀlvförakt..

HÄller Sveriges statsfinanser över tiden? Annika Lignell och Oskar BuhreInledning: Om nÄgra Är har vi anledning att misstÀnka att den svenska vÀlfÀrden kommer att försÀmras om inget görs den nÀrmast tiden. NÀr 1940- talets baby-boom gÄr i pension kommer troligtvis underskottet i Sveriges statsfinanser att vara högt och framtidens arbetskraft, alltsÄ vi, fÄr betala för 50 procent fler pensionÀrer Àn idag. Med fler sjukskrivningar, ett nytt pensionssystem och fler förtidspensionÀrer Àr det intressant att följa utvecklingen eftersom finansieringen av vÀlfÀrdssystemet baseras pÄ skatteintÀkter. Syfte: Vi avser att analysera om Sveriges statsfinanser Àr hÄllbara i framtiden genom att berÀkna kostnaderna för de Ätaganden som kan bli följden med dagens politik och berÀkna en eventuell obalans i statsbudgeten.

AbstraktVad attraheras anstÀllda inom en kunskapsorganisation av? Kandidatuppsatsen utgÄr frÄn ett intresse för varför man vÀljer att börja pÄ en viss arbetsplats och vad som gör en arbetsplats attraktiv. En fallstudie har dÀrmed genomförts pÄ det statliga företaget SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut med syftet att undersöka hur attraktiv SP Àr som arbetsplats. Detta sker utifrÄn valda teorier samt en egen modell om attraktiva arbetsplatser. Modellen utgÄr och kopplar samman fem övergripande omrÄden; val av arbetsplats, viljan att stanna kvar pÄ arbetsplatsen samt grad av arbetstillfredsstÀllelse och engagemang.

Uppsatsens syfte Àr att studera det stöd som Sverige bistÄtt de baltiska lÀnderna med samt vilka drivkrafter som funnits i Sveriges och Försvarsmaktens stöd till Baltikum. Analysen avser Ären 2000-2005. För att hitta de drivkrafter som funnits inom samarbetet har tvÄ av Graham Allisons teorier om förklaringsmodeller anvÀnts, det rationella perspektivet och det organisatoriska perspektivet. De tvÄ modellerna bestÄr av olika frÄgor som Allison konstruerat, dessa har operationaliserats för att bÀra mot uppsatsens syfte. FrÄgorna har anvÀnts som ett analysverktyg pÄ empirin och pÄ sÄ sÀtt gett svar Ät frÄgestÀllningen.Resultatet i uppsatsen Àr att det genomförts ett kvantitativt stort stöd till de baltiska lÀnderna genom bÄde utbildning och materiel.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om de som Àr sjukskrivna med diagnosen psykisk sjukdom reagerar annorlunda vid ersÀttningsförÀndringen i sjukförsÀkringen Är 1998 jÀmfört med övriga sjukskrivna. I detta syfte har vi tillÀmpat tvÄ Fixed effects modeller pÄ paneldata över en fyraÄrsperiod, 1996 till 1999, som innefattar Sveriges lÀn. Som approximation pÄ andelen med psykisk sjukdom bland de sjukskrivna har vi anvÀnt Apotekets statistik över konsumtionen av antidepressiva medel och sömn- och lugnande medel. Under förutsÀttning att lÀkemedelskonsumtion Àr en god approximation för andelen med psykisk sjukdom i lÀnen. FÄr vi ett statistisk signifikant resultat som tyder pÄ att andelen med psykisk sjukdom bland de sjukskrivna reagerar mindre positivt pÄ ersÀttningsförÀndringen Är 1998 jÀmfört med övriga sjukskrivna..

Hur regeringen hanterar tillsÀttningen av högre chefer har debatterats under lÄng tid i Sveriges riksdag. Att förvaltningen politiseras, och skiljelinjen mellan politik och förvaltning Àr hotad, pÄpekas och förnekas. VÄr undersökning studerar denna debatt genom en argumentationsanalys av konfrontationsmodell. En litteraturstudie har gjorts kring skicklighets- och förtjÀnstbegreppet, utnÀmningar i praktiken och tÀnkbara förÀndringar av utnÀmningsprocessen. Syftet med analysen Àr att försöka konkretisera debatten och fÄ fram sakargument samt att undersöka hur debatten kring utnÀmningsmakten tett sig.

Syftet med studien var att ge en beskrivning av hur lÀrarna uppfattar sitt uppdrag nÀr det gÀller ordningsproblem och brott i skolan. Vi försökte Àven ta reda pÄ om lÀrarna Àr medvetna om vilka befogenheter de har att ingripa vid ordningsproblem, enligt Sveriges Lagar, tidigare Sveriges Rikes Lag. Studien genomfördes pÄ sju olika skolor i en kommun i norra Sverige. Studien visade att det finns en stark vilja att ingripa vid brottsliga handlingar, men det framkom Àven en rÀdsla för att bli skadad, polisanmÀld eller utsatt för repressalier. Vi kunde Àven se att det saknas en enighet om vad som ingÄr i lÀrarens uppdrag.

Dagens aktuella litteratur innehÄller inte nÄgon analys av kommunikationsprocessen vad gÀller sÀndare till mottagare, hur ser kommunikationen ut nÀr mottagaren inte Àr samma person som köparen, som i en ?förÀlderbarn? relation? Detta Àr en vinkel som vi tycker bör belysas i Àmnet ?kommunikations- teori?. I vÄr uppsats har vi valt att studera denna vinkel och har dÀrefter utvecklat en modell över just denna typ av kommunikation, dÀr köparen - förÀldern, av produkten inte Àr samma som anvÀndaren ? barnet. Modellen grundar sig pÄ den klassiska kommunikationsmodellen; Elementen i kommunikations processen.

Rapporten behandlar konstruktion av vinge till en radiostyrd modell av Boeing C-17 Globemaster III. Modellen kommer att tillverkas för försÀljning av företaget Mil tech. SpÀnnvidden pÄ vingen Àr omkring sju meter och med den storleken kommer den troligtvis bli det nuvarande största radiostyrda flygplan som konstrueras för försÀljning. Rapporten beskriver konstruktionsförslag för delning av vinge, bak- och framkantsklaff, skevroder, luftbroms, motorpyloner och de valda lösningarna samt vilken vingprofil som modellerandet utgÄtt frÄn. Rapporten behandlar inte sjÀlva CAD-modellerandet..

Syfte:Syftet med studien Àr att se om ett samband förekommer mellan Moody?s ranking och berÀkningar utförda med en modifierad modell av Merton för ett visst antal europeiska företag. Syftet Àr vidare att dra slutsatser och tolkningar vad gÀller tillförlitligheten och relevansen kring att anvÀnda den modifierade Merton modellen som ett kreditmÄtt. Metod:TillvÀgagÄngssÀttet för att erhÄlla resultatet för studien gÄr ut pÄ att för sju olika europeiska lÀnder vÀlja sju företag för respektive land. UtifrÄn de valda företagen har historisk data insamlats i form av aktiekurs och skulddata vilka Àr utgÄngspunkten för de berÀkningar som utförs med en modifierad Merton modell.

Det har under senare Är flitigt debatterats om Public Service vara eller inte vara. Vissa hÀvdar att Public Service Àr en förÄldrad kvarleva av monopoltiden som borde avvecklas och att TV-utbudet ÀndÄ skulle hÄlla en hög kvalitet. Andra dÀremot menar att Public Service idag Àr ?viktigare Àn nÄgonsin?. Vad man Àn tycker om programutbudet som SVT, SR och UR har kan man inte förneka att det ligger mycket tid och arbete bakom deras produktioner.Uppsatsen behandlar Àmnet Public Service i relation till det samiska programutbudet i Sveriges television.

Syftet med följande studie Àr att undersöka huruvida universitetsstudenter finner fenomenet konkurrens stressande och isÄfall hur detta manifesteras i olika konkurrensprÀglade situationer. För att ta reda pÄ detta intervjuades 9 universitets-studenter nÄgonstans i Sverige dÀr de fick besvara 13 frÄgor om hur de upplevde konkurrens i sin essens, i utbildningen samt i arbetslivet. Det visade sig att studenterna ansÄg sig kunna uppleva en viss form och nivÄ av stress i samtliga konkurrenskategorier, men stressen var som mest framtrÀdande dÄ det gÀller att behöva tÀvla med sina medmÀnniskor, framförallt i arbetssökarprocessen. Det kan i och med följande studie bekrÀftas att konkurrens har en betydande, och oftast negativ, inverkan pÄ studenters mentala hÀlsa dÄ man uppgav att man i konkurrensprÀglade situationer kunde uppleva nervositet, oro, frustration och/ eller sjÀlvförakt..