Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

AbstractThe author Selma Lagerlöf was born in 1858 at Mårbacka, in Värmland and died in 1940. Fifty years after Selma´s death were her correspondence released and ten thousand of letters were found in the collection. But it was just the correspondence between Selma and Sofie Elkan who interested people because they wanted to know if Selma and Sofie have had a sexual relationship. Later, in time for Christmas 2008 the Swedish Television shows a film about Selma. "Selma Lagerlöf Society" was critical to the movie and thougt that the movie focused too much on Selma`s sexual orientation.

The share of problem gamblers increased for men between 18-24 years old during the period 1999-2009, while the share were steady or decreased for other classes of population. This study examines the relation between this development of problem gambling and the Swedish gambling market. The factors that are studied are the functioning of the market with a focus on the new Internet market for gambling, the games and the underlying risk factors in those, the marketing and other factors outside the gambling market. First a large literature review was made to map the development as detailed as possible. After that a qualitative analysis of the content in television commercials was done to see if they were made for the problem group.

My study is focused on one organization with is Unicef, the organization that is workning on a UN mission. The mission is about children's rights and Unicef has brought children's actions since 1946.The purpose of this essay was to research whether the images can be used alone or as a complement to the text that the communication organizations use. By examining the way images are used, I hoped to be able to deduce the results of image use. I study if the effect out messages with only pictures will be more effective than the message in which the verbal mixed with the non-verbal.Theoretical part of this essay has a communication perspective. The essay is structure by tree elements, non-verbal communication, mass communication and intercultural communication.

ABSTRACT Gustavsson Goddijn, Ann & Therus, Ewa-Lena (2007). Sveriges vanligaste institutionella samtal. En studie av några lärares och elevers syn på utvecklingssamtalet. (The most common conversation in Sweden. A study of some teachers´and students´ views on the development dialogue).

On October 17, 2012, TV4 broadcasted an episode of the documentary series Kalla fakta. The episode received a lot of attention when it revealed that Parken Zoo, a very popular destination for families, was not as well maintained beneath the surface as it gave the impression of being. The case attracted attention in all possible media for a long time, which led to a beginning of an extensive investigation of the Zoo.The purpose of this study is to examine how Parken Zoo handled the media after the examination of TV4?s Kalla fakta, and how it affected people?s confidence in the Zoo. This paper consists of an overall case study of Parken Zoo that can be divided into two different methods.

Den svenska detaljhandeln, och i synnerhet den svenska klädbranschen, är en av Sveriges viktigaste näringsgrenar. Hennes & Mauritz, ett av Sveriges största företag, genomförde våren 2008 sitt första företagsförvärv någonsin. Fabric Scandinavia, företaget bakom bland annat klädmärket Cheap Monday och butikskedjan Weekday köptes för 1 miljard kronor. Cheap Monday sticker ut i branschen som ett mycket framgångsrikt varumärke som marknadsfört sig själv utan att använda sig av traditionell marknadsföring. Med detta som bakgrund är uppsatsen syfte (1) att identifiera Cheap Mondays marknadsföringsstrategi och i synnerhet marknadsföringen av varumärket och (2) att undersöka samt utvärdera hur marknadsföringsstrategin och marknadsföringen av varumärket uppfattas och mottas av Cheap Mondays målgrupp.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Ända sedan graffiti började förekomma i Sverige för ca 20 år sedan har den, nästan utanundantag, ständigt ökat i omfattning. Sveriges kommuner har försökt bemöta den illegalagraffitins framfart med olika sorters förebyggande åtgärder. Dock har dessa metoder sällanutvärderats kvantitativt, och resultaten av de implementerade åtgärderna är ofta osäkra. Syftetmed denna studie är att med ekonometrisk metod utvärdera två av dessa metoder; lagligaväggar och snabbsanering. Förhållandet mellan dessa åtgärder och anmälda graffitibrottundersöks med OLS-regressioner genomförda för en panel med 172 svenska kommuner underperioden 1996-2004.

I takt med de alltmer påtagliga miljöproblemen såsom klimatförändringar och minskning av biologisk mångfald har behovet av att agera ekologiskt hållbart blivit allt viktigare. Majoriteten av organisationer är idag eniga om att de har ett ansvar till bidragande av ett mer ekologiskt hållbart ageranade. Sveriges kommuner har ett ansvar att agera utifrån miljömål på en lokal nivå. Grön IS är ett begrepp som syftar till hur informationssystem kan stödja organisationer till att upprätta mer ekologiskt hållbara verksamhetsprocesser. Studiens syfte är att påvisa vilka strategiska orsaker som kan ligga till grund för tillämpning av grön IS för en svensk kommun.

Syftet med studien är att genom en jämförande kvalitativ textanalys av politiskt strategiska dokument studera i första hand hur valda strategier uttrycker idéer avseende antiterror-strategier, och i föreliggande fall om, USA:s terrorismstrategier har påverkat EU:s och Sveriges utformning av sina respektive strategidokument avseende synen på fenomenet terrorism. Syftet breddas för att om möjligt visa på om Sverige kan ses som närmare USA än EU i det institutionella antiterrorarbetet avseende de politiska uttrycken som används kring terrorism och antiterrorstrategier. Teorier som ligger till grund för analysen kommer från Giddens, Gramsci och Kagans tankar kring makt, hegemoni, påverkan och inflytande. Metoden för att genomföra analysen bygger delvis på Faircloughs diskursanalys. Resultatet indikerar att USA intar en proaktiv hållning i sin antiterrorstrategi och blir på detta sätt tongivande över sin egen såväl som över andras utformning av antiterrorstrategier.

Uppsatsen analyserar om perioden 1992-2001 kännetecknades av jämvikt eller förändring avseende Sverigesinternationella engagemang. Syftet med uppsatsen är att belysa hur den svenska inställningen till den internationellatjänsten har utvecklats under perioden 1992-2001.Problemformulering:- Vad kännetecknade perioden 1992-2001 avseende Sveriges internationella engagemang.Som ett led till att finna svar på problemformuleringen kommer jag att använda mig av följande delfrågor:- Vilken var Sveriges ståndpunkt till internationell verksamhet under de tre försvarsbeslutsperioderna 1992-2001?- Vilka avvikelser och likheter mellan perioder kan påvisas?- Vilka större förändringar har skett från Försvarsbeslutet 1992 till regleringsbrevet 2001?Författaren kommer att jämföra den svenska säkerhetspolitiska inställningen vid tiden för tre olika Försvarsbeslut1992, 1996 och 2000 och tillsammans med regleringsbreven från 1994, 1997 och 2001 komma fram till dels vilkenståndpunkt Sverige intog under respektive period och dels vilka likheter och olikheter som finns.Uppsatsens svar på problemställningen och de viktigaste sluts atserna är att:Det har funnits överensstämmelse mellan policydokumenten inom och mellan perioderna. Det finns en tydlig tendenstill utvidgning av Sveriges säkerhetspolitiska intresse, från norra Europa, till internationellt och till globalt. Underperioden skjuts också fokus från Mellanöstern och mellanstatliga konflikter till Europa och inomstatliga konflikter.Det säkerhetspolitiska hotet utökades från att enbart varit militärt till att även gälla global demokrati och hot mot vårtsamhälles funktioner.