Sökresultat:
3233 Uppsatser om Sveriges Lantbruksuniversitet - Sida 20 av 216
Sveriges prostitutionspolitik - har könet betydelse? : En diskursanalytisk studie av den svenska prostitutionspolitiken
This paper is a discourse analytic policy study with the intention to investigate the swedish government's policy action plan against prostitution and trafficking for sexual purposes. The document is called Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. The purpose of the study is to investigate whether there is a feminist gender understanding taking place in the action plan. This is made by both see how the problem of prostitution is produced partly by examining whether there is a gender-based power analysis in action. The research questions of this study are:What is considered being the problem with prostitution and trafficking fosexual purposes?Is there a feminist gender understandning in the government's prostitution politics?To answer these questions I use Carol Bacchis method Whats the problem represented to be? And the material being used is the government's actionplan.
Idrott och hälsa i motioner : ? En diskursanalys av riksdagsmotioner år 2010-2013
Denna undersökning behandlar skolämnet Idrott och hälsa i motioner genom en diskursanalys, för att undersöka mönster i hur politiker skriver om och behandlar skolämnet. Syftet är att undersöka vilka diskurser i skolämnet Idrott och hälsa som konstitueras i motioner från Sveriges riksdag. Våra frågeställningar är: ?Vilka diskurser kan identifieras i motioner från Sveriges riksdag som behandlar skolämnet Idrott och hälsa?? samt ?Vilka synsätt på skolämnet Idrott och hälsa kommer till uttryck i diskurserna??. För att svara på dessa frågor har vi gjort en diskursanalys.
Det handlar om att bygga broar mellan de kulturella enklaverna och samhället : En kvalitativ studie om hedersrelaterad utsatthet och integration
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur professionella inom Sveriges kvinnojourer beskriver vad hedersrelaterad utsatthet innebär på individ ?och strukturell nivå och hur hederskontexten och samhället påverkar män och kvinnors förutsättningar för integration och delaktighet i det svenska samhället. Individer som lever i hederkontexten lever med en dubbel utsatthet. Detta innebär att dessa individer är dubbelt förtryckta, dels från kontexten de lever i men även samhället har en bidragande roll till utsattheten då vi har kommit fram till att det finns mycket inbäddad diskriminering i samhället. Integrationen för individer inom hederskontexten påverkas också av faktorer som kan relateras till individerna inom hederskontexten och samhällets bemötande av individerna.
En undersökning om ARU-certifikatet på reklambyråer i Malmö
För att få lov att vara medlem i Sveriges kommunikationsbyråer är det ett krav att bli ARU-certifierad. Ansvarig reklamutgivare (ARU) är en certifiering som bland annat innebär en utbildning inom svensk marknadsföringsjuridik och en kvalitetsstämpel. De personer som gått ARU-utbildningen känner till de lagar och etiska riktlinjer som styr Sveriges marknadskommunikationer och får den rätta kompetensen för att fatta juridiska beslut i det dagliga arbetet på en reklambyrå. I Malmö finns det cirka 50-70 reklambyråer som arbetar med reklam på ett professionellt sätt. Ändå är det endast tio av dem som är ARU-certifierade.
Frågeställningarna som ligger till grund för arbetet är: på vilket sätt kan ARU-certifieringen gynna en reklambyrå i Malmö? Varför är inte fler reklambyråer ARU-certifierade i Malmö? Huvudsyftet med arbetet var att undersöka varför det är endast tio reklambyråer som är ARU-certifierade i Malmö och undersöka om det är bättre att ha ett ARU-certifikat.
För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ metod genomförts.
Om mötandet: till en typologi över urbana mötesplatser : fallet stadsodling i Rosengård, Malmö
Möten
mellan
människor,
grupper,
idéer
och
intressen
är
en
naturlig
del
av
stadslivet.
Mötandet
är
dessutom
en
förutsättning
för
omförhandling
av
fördomar
om
den
Andre,
gemensam
problemlösningsförmåga,
upprättandet
och
upprätthållandet
av
vardagliga
bekantskaper
samt
skapandet
och
stärkandet
av
olika
slags
gemenskaper.
Därför
är
det
samtida
intresset
för
mötesplatsen
inom
stadsutvecklingsdiskursen
viktigt
och
lovvärt.
Det
är
emellertid
så
att
olika
slags
mötande
skiljer
sig
åt
kvalitativt,
vilket
medför
ett
behov
av
en
mer
nyanserad
diskussion
om
platskvalitet
och
andra
slags
mötandeförutsättningar
till
grund
för
mer
specifika
klargöranden
om
hur,
var
och
varför
mötesplatser
skapas
och
upprätthålls.
Föreliggande
mastersuppsats
är
skriven
inom
ramarna
för
programet
Hållbar
Stadsutveckling
?
ett
samarbete
mellan
Sveriges
lantbruksuniversitet
och
Malmö
högskola
?
och
utgår
från
denna
konstruktiva
kritik
av
användningen
av
mötesplatsbegreppet.
I
syfte
att
stimulera
en
mer
nyanserad
mötesplatsdiskurs
utgår
uppsatsen
från
en
diskussion
om
mötandets
praktik
och
dess
relation
till
plats.
Uppsatsens
första
huvudavsnitt
utgörs
av
en
extensiv,
transdisciplinär
litteraturstudie
med
teoretiska
bidrag
från
bland
annat
socialpsykologi,
kulturgeografi,
arkitekturteori
och
statsvetenskap
med
fokus
på
det
levda
stadslandskapet.
Den
teoretiska
avhandlingen
är
strukturerad
utifrån
tre
dimensioner
eller
temata,
som
syftar
till
att
identifiera
och
kartlägga
olika
aspekter
som
kan
bidra
med
förståelse
för
mötande
och
dess
förhållande
till
sociomateriella
platskvaliteter:
relationer,
rum
och
tid.
Kartläggningen
av
dessa
kategoriers
olika
bidrag
leder
fram
till
en
integrativ
modell;
en
första
syntes
av
aspekter
på
mötande.
Denna
modell
är
avsedd
att
etablera
en
förståelse
för
mötandet
och
dess
förutsättningar
som
ett
socio-?tempo-?materiellt
komplex
som
bör
närmas
och
diskuteras
sammansatt.
Modellen
utgår
från
ett
perspektiv
på
mötande
som
process
och
rymmer
tre
nya
analytiska
kategorier:
mötandets
förutsättningar,
mötandets
nyanser
och
mötandets
möjliga
effekter.
I
syfte
att
pröva
och
illustrera
de
teoretiska
resonemangen,
och
samtidigt
påvisa
behovet
av
en
mer
nyanserad
diskusson
om
mötesplatser
och
mötande
i
planeringssituationer,
innehåller
uppsatsen
också
en
fallstudie
av
vad
som
kan
beskrivas
som
ett
paradigmatiskt
exempel
på
mötesplatser
för
socialt
hållbar
stadsutveckling:
sex
stycken
stadsodlingar
i
och
vid
Malmöstadsdelen
Rosengård.
Underlaget
för
diskussionen
om
dessa
utgörs
av
intervjuer
med
odlare
och
tjänstemän
samt
observationer
och
deltagande.
Diskussionen
om
odlingsverksamheterna
som
mötesplatser
visar
upp
ett
antal
skillnader
odlingarna
emellan,
vilket
visar
på
behovet
av
en
diskussion
om
kvalitativa
variationer
mellan
olika
slags
mötespalatser.
Bland
dessa
kan
nämnas
olikheter
i
graden
av
interaktion,
samt
graden
av
självorganisation.
Fallstudien
blottlägger
också
ett
antal
likheter;
mer
allmänt
hållna
kvaliteter
som
utmärker
kollektiv
odling
som
mötandesituation.
Exempel
på
dessa
är
odlingens
identitetsskapande
effekt,
odlingsaktiviteternas
avtryck
i
stadslandskapet
samt
odlingen
som
en
konkret,
praktisk
aktivitet
och
en
gemensam
angelägenhet
som
utgångspunkt
för
samarbete.
Avslutningsvis
mynnar
uppsatsen
ut
i
ett
antal
frågeställningar
som
utgör
potentiella
grunder
för
vidare
studier.
Sådana
studier
kan
exempelvis
syfta
till
att
belägga
kausaliteter
i
mötandeprocesser
härledda
från
registrerade
effekter,
eller
att
identifiera
och
organisera
specifika
och
separata
mötesplatstyper..
Kan användningen av telefonhybrider i radio skapa lyssnartrötthet och påverka lyssnarens förmåga att tillgodogöra sig information?
Denna uppsats behandlar lyssnartrötthet vid telefonintervjuer i radio. Användningen av telefonhybrider för intervjuer i radio är vanligt förekommande och det används dagligen inom till exempel Sveriges Radio. I jämförelse med en studiointervju finns det stora ljudkvalitativa nackdelar vid användningen av telefonhybrider i form av en kraftigt förminskad bandbredd, ledningsbrus, bakgrundsbrus och i viss mån också distorsion. Den här uppsatsen syftar till att undersöka om den bristande ljudkvalitén, vid användning av telefonintervjuer i radio, skapar lyssnartrötthet och därmed påverkar lyssnarens förmåga att tillgodogöra sig innehållet. Då inga tester på lyssnartrötthet vid uppläsning av längre texter med telefonkaraktär har utförts, varken inom Sveriges Radio eller hos telecom-tillverkaren Ericsson, blir detta arbete också en ansats till att utveckla en metod för denna typ av test.
Wine Tasting and Sales
De tillverkar våra favoritviner. Mer mat på bordet och makt att bestämma över sina egna liv. Det önskar arbetare som gör Sveriges mest sålda viner. För första gången inför Systembolaget en uppförandekod bland sina leverantörer men den missar det viktigaste: kräva en lön som arbetarna kan leva på..
Amerikansk välfärd vs. folkhemmet: en jämförelse mellan USA:s och Sveriges välfärdsstater
USA och Sverige är två länder vars välfärdsstater skiljer sig avsevärt. Sveriges är väldigt omfattande medan den amerikanska är jämförelsevis begränsad. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad dessa skillnader beror på. För att ta reda på vad skillnaderna beror på används tre olika modeller. Den första heter klass- och väljarmobilisering och går ut på att förekomsten av starka fackföreningar och socialistpartier ger omfattande välfärdsstater.
Central eller Lokal? - Regeringens argument för centralisering och decentralisering inom svensk förvaltning sedan 1950-talet
Offentliga verksamheter genomgår ständigt olika typer av omorganisationer. Sedan 1950-talet har Sveriges förvaltning präglats av omväxlande mer centraliserad styrelseform eller mer decentraliserad styrelseform. Uppsatsen syftar till att undersöka hur regeringar, genom tiderna, argumenterat för omorganisationer av offentliga verksamheter. Förvaltningen är av en särskild karaktär och skall ta hänsyn till både demokrati- och ekonomivärden. Uppsatsen belyser de värden som i olika tider har prioriterats i argumentationen.Utifrån teorier om organisationsförändringar och Sveriges olikartade ekonomiska förutsättningar har vi gjort en argumentationsanalys där vi utgått från budgetpropositioner samt Statens offentliga utredningar.
De 15 miljökvalitetsmålen. Genomförandet av åtgärder på lokal och regional nivå
1999 fick Sveriges miljöpolitik en helt ny struktur; regeringen antog de femton nationella miljökvalitetsmålen som ett nytt angreppssätt för att verka för en hållbar utveckling. Sveriges miljöarbete är varje medborgares och myndighets ansvar men kommunen och länsstyrelsen har det övergripande ansvaret för att möjliggöra genomförandet av miljömålen på en lokal och regional nivå. Denna studie behandlar kommunens och länsstyrelsens uppfattningar kring åtgärderna av genomförandet av de nationella miljökvalitetsmålen. Studien baseras på ett antal kvalitativa intervjuer som har analyserats med hjälp av Fredrik Burströms teori om kommunal miljömanagement. Studien visar att miljömålens struktur ger en bra möjlighet i det lokala miljöarbetet.
På spaning efter interkulturalitet i den svenska skolan
Diskuterar man interkulturaliteten i den svenska skolan? Används interkulturalitet som ett pedagogiskt kommunikativt medel i den svenska skolan? Tar man i de olika lärarlagen upp de svenska minoriteternas ställning eller vet lärarna vilka de är? Finns det lärare med mångkulturell bakgrund i den svenska skolan och i vilka ämnen undervisar i sådana fall dessa? För att försöka att besvara dessa frågor har denna föreliggande uppsats undersökt en högstadieskola åk 6 ? 9. De 10 medverkande lärarna delades in efter kriterier som kulturell bakgrund och kön för att kunna representera skolans fem olika lärarlag. Utöver observationer besvarade dessa ett frågeformulär. Kompletterande frågor ställdes genom intervjuer.
Vilken betydelse har vilda djur för smittspridning av Neospora caninum?
Neospora caninum är en relativt nyupptäckt intracellulär protozo som kan orsaka sjukdomen neosporos hos framför allt nötkreatur och hundar. Antikroppar mot parasiten har hittats hos en mängd olika djurslag i naturen, men vilken roll den vilda faunan spelar i parasitens epidemiologi är inte helt känd. Det har gjorts få seroprevalensstudier av Sveriges vilda fauna men resultaten från dessa tyder på att N. caninum inte är någon utbredd smitta i Sveriges natur. I andra länder är parasiten mer vanligt förekommande.
Könsskillnader i arbetslöshet : En ekonometrisk analys av Sveriges kommuner
Under den ekonomiska krisen i Sverige på nittiotalet skedde två trendbrott på den svenskaarbetsmarknaden. Den totala arbetslösheten steg markant för att sedan ligga kvar på betydligthögre nivåer än tidigare, och dessutom förändrades arbetslöshetens sammansättning. Innankrisen var män arbetslösa i mindre utsträckning än kvinnor men från och med krisens utbrotthar män tenderat att vara mer arbetslösa än kvinnor. Syftet med denna uppsats är att utredavad könsskillnaderna i arbetslösheten i Sveriges kommuner beror på.En ekonometrisk analys av Sveriges kommuner ligger till grund för studien och genomförsmed en Fixed Effects-modell. Datamaterialet som ligger till grund för studien avser åren1996-2012 och är uppdelat på kommunnivå.
Finns leken med i läroplanen för förskolan? : En jämförande studie mellan Sveriges och Finlands styrdokument
Sverige och Finland är två länder som ofta jämförs. Så även inom utbildning då media framställer finska barn som framgångsrika. Förutom hög status inom lärarprofessionen i Finland bekräftas framstegen i PISAs undersökningar där finska skolungdomar presterar höga resultat. För de små barnen går största delen av dagen ut på att leka och undersöka deras närmiljö. Genom leken skaffar sig barnet värdefulla färdigheter som gagnar barnet i det livslånga lärandet.
Sveriges Radio - Public Service : Den digitala vägen till nya användare
The purpose of this report was to study how the Swedish radio channel Sveriges Radio (SR) website changed over time. What are the differences between various media websites? How many people listen to normal and web-radio and what are the differences between the various services offered on the SR website?Reports from the BBC, Statistics Sweden, Mediavision and the Swedish National Post and Telecom Agency were compared. Several theoreticians have been studied, including Donald A Norman, Jonas Löwgren, Karen Holtzbratt, Jacob Nielsen and Geoffrey Moore.The method used by the author comprised a systematic mapping of statistics from webTrends, KiaIndex, SiteCensus, TNS Gallup/K2analys and reports from RUAB. The data studied have been collected from telephone interviews, postal surveys, internet panels, and from log files.