Sök:

Sökresultat:

3233 Uppsatser om Sveriges Lärarförbund - Sida 57 av 216

EU:s gemensamma jordbrukspolitikoch dess effekter pÄ lantbrukaresbeslut samt landskapet : En fÀltstudie i Bettna, Södermanlands LÀn

Sverige har varit medlemmar i EU sedan 1995. Sedan dess har stora förÀndringar skettbÄde i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP) och inom Sveriges jordbruk. Tidigarestudier har undersökt de ekologiska och ekonomiska effekterna av GJP med kvantitativametoder och modellering. Denna studie undersöker hur GJP har pÄverkat lantbrukaresbeslut i deras jordbruksverksamhet samt hur detta pÄverkar landskapet i samhÀlletBettna, Södermanlands lÀn. Empirin som ligger till grund för uppsatsen har samlats ingenom semistrukturerade intervjuer med boende i Bettna som Àr involverade ijordbruket som heltids- eller deltidslantbrukare.

BistÄnd för förÀndring : en studie av svenskt bistÄnds pÄverkan pÄ lokal nivÄ i Rwanda

Den hĂ€r uppsatsen undersöker hur svenskt bistĂ„nd pĂ„verkar lokala förhĂ„llanden i Rwanda. Genom att analysera hur en NGO verksam i Rwanda, Vi-skogen, pĂ„verkas av de riktlinjer som satts upp av Sida, Sveriges bistĂ„ndsorgan, sĂ„ visar den hur en instrumentell instĂ€llning i bistĂ„nd kan vara etiskt problematiskt, samt ett hot mot sjĂ€lva genomförandet. Först fokuserar analysen pĂ„ Vi-skogen Rwandas inbördes relationer och hur dessa pĂ„verkas av den instrumentella mĂ„lsĂ€ttningen, för att sedan vidgas till att diskutera hur deras arbete i Rwanda pĂ„verkas, och hur detta pĂ„verkar de bönder de arbetar med. Studien bygger pĂ„ empiriskt material insamlat under ett tre mĂ„naders besök till Rwanda och Vi-skogen. Analysen anvĂ€nder sig frĂ€mst av JĂŒrgen Habermas teorier kring systemets kolonialisering av livsvĂ€rlden, samt Erving Goffmans teorier om individers sjĂ€lvpresentation i samhĂ€llet.

Konstruerade vÄtmarker för jaktbara sim- och dykÀnder

VÄtmarker har lÀnge varit viktiga inslag i Sveriges odlingslandskap. Dels för mÀnniskan men framförallt för vilda fÄglar. Stora förÀndringar skedde emellertid under slutet av 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet. MÄnga Äar rÀtades, marker dikades och vattennivÄer i sjöar sÀnktes. Sveriges vÀxande befolkning var anledningen till att jordbruket krÀvde allt större utrymme.

Beteendeintervention i gymnasieklass : ökad nÀrvaro som mÄlsÀttning

Gymnasieutbildningen i Sverige Àr en frivillig skolform dÀr 98 procent av Sveriges ungdomar pÄbörjar ett program. Skolreformer och större klasser prÀglar gymnasieskolan och stÀller nya krav pÄ det pedagogiska arbetet. Studier har visat att stökig arbetsmiljö och hög frÄnvaro Àr nÄgra av de problem som förekommer inom gymnasieskolan. Forskning kring förebyggande metoder för beteendeproblem i grundskola har visat att ett uppmuntrande och strukturerat lÀrarledarskap Àr en viktig komponent för adekvat skolmiljö och goda studieresultat hos elever. Oganizational behavior management Àr en metod inom organisations- och ledarskapsutveckling baserad pÄ inlÀrningspsykologi.

Liv, lust och lÀge : En undersökning av hur Sveriges kommuner beskriver sig sjÀlva i platsannonser

I platsannonser med kommuner som avsÀndare finns en kortare kommunbeskrivning. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att se vad som tas upp i dessa kommunbeskrivningar. För att fÄ fram det har textanalys gjorts av sammanlagt 245 platsannonser. Platsannonserna har hÀmtats frÄn platsbanken pÄ www.arbetsformedlingen.se och ur dagstidningen Dagens Nyheter. Platsannonserna Àr insamlade under september och oktober 2014.

N?R REGELF?LJARNA BRYTER MOT REGLERNA En processp?rande studie om orsakerna till Sveriges bristande praktiska efterlevnad av EU:s avloppsdirektiv

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Samplanering - hinder och möjligheter

I Sverige Àr kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att mÀnniskor blir allt mer rörliga suddas grÀnserna ocksÄ ut allt mer. Kommunerna tvingas Àndra sina rutiner och se pÄ exempel, för att lÀra sig hur planeringen över grÀnser gÄr till. Flera faktorer och aktörer pÄ lokal, regional, och nationell nivÄ pÄverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang Àr det en nödvÀndighet att planera över grÀnser, och efterfrÄgan av planeringsstrategier över grÀnser vÀcker behovet av större regioner, dÀr gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel pÄ regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den hÀr uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen Àr hÀmtad frÄn EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt bÄde statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggÄr över grÀnserna..

Är det dĂ€r ett torg? : en studie om upplevelse, anvĂ€ndning & gestaltning

I Sverige Àr kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att mÀnniskor blir allt mer rörliga suddas grÀnserna ocksÄ ut allt mer. Kommunerna tvingas Àndra sina rutiner och se pÄ exempel, för att lÀra sig hur planeringen över grÀnser gÄr till. Flera faktorer och aktörer pÄ lokal, regional, och nationell nivÄ pÄverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang Àr det en nödvÀndighet att planera över grÀnser, och efterfrÄgan av planeringsstrategier över grÀnser vÀcker behovet av större regioner, dÀr gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel pÄ regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den hÀr uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen Àr hÀmtad frÄn EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt bÄde statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggÄr över grÀnserna..

Algoritm för automatiserad generering av metadata

Sveriges Radio stores their data in large archives which makes it hard to retrieve specific information. The sheer size of the archives makes retrieving information about a specific event difficult and causes a big problem. To solve this problem a more consistent use of metadata is needed. This resulted in an investigation about metadata and keyword genera-tion.The appointed task was to automatically generate keywords from transcribed radio shows. This included an investigation of which systems and algorithms that can be used to generate keywords, based on previous works.

EU-lagstiftning skapar utslagning av aktörer och komplexa kundrelationer - en studie av svensk kemikaliedistribution

Kemikalieindustrin i Europa stÄr inför en stor förÀndring. En ny lagstiftning kallad REACH - Registration, Evaluation, Authorization of Chemicals ska ersÀtta ett 40- tal Àldre lagar som reglerade hantering av kemiska preparat. Syftet med den nya kemikalielagstiftningen Àr bland annat att frÀmja utbytet av farliga kemikalier till miljövÀnligare alternativ. Den stora förÀndringen bestÄr av att företag som inom EU ska tillverka eller importera kemiska produkter, mÄste registrera applikationsomrÄdet för dessa produkter och de ingÄende Àmnena. REACH Àr tÀnkt att öka transparensen i branschen och underlÀtta den administrativa hanteringen kring produkt och sÀkerhetsdata.

Grafisk kartvisning avverksamhetsinformation

Banverket Produktion Àr Sveriges största entreprenör inom jÀrnvÀgsunderhÄll. De har tillgÄng till ett flertal IT-system som ger information om jÀrnvÀgsanlÀggningar och maskiner. Banverket Produktion vill utreda möjligheterna med att kombinera denna information och presentera den i ett kartgrÀnssitt.En kartapplikation kan anvÀndas för att ta fram information ifrÄn olika system och presentera grafiskt. Den kan Àven anvÀndas som ett grÀnssnitt för att söka information frÄn andra distrikt. Genom att anvÀnda sig av grafisk kartvisning av verksamhetsinformation blir det möjligt att planera ÄtgÀrder pÄ ett mer tidssparande och kostnadseffektivt sÀtt och maskiner kan utnyttjas effektivare.Arbetet har gÄtt ut pÄ att beskriva vilken ökad verksamhetsnytta grafisk kartvisning av verksamhetsinformation kan ge och presentera ett förslag pÄ en systemarkitektur som stödjer grafisk kartvisning.

Strategisk CSR : Retoriken hos svenska företag

Under senare tid har trycket pÄ företag frÄn statliga organ, media och vanliga medborgare vad gÀller socialt ansvar ökat. Detta har medfört ett ökat intresse frÄn företag vÀrlden över vad gÀller sociala frÄgor och företagens egna ansvar gentemot dessa. VÄr undersökning var en dokumentanalys av Sveriges tjugo största börsnoterade företag och dess retorik kring corporate social responsibility (CSR). Genom att anvÀnda Porter och Kramers teori om strategisk CSR har vi dÀrefter undersökt hur retoriken kring företagens CSR arbete har förts kring frÄgor som behandlar strategisk alternativt kosmetisk CSR. Genom att kontrollera hur dessa företag valt att föra fram sitt CSR arbete i Ärsredovisningar och CSR rapporter har vi dragit slutsatsen att det finns mycket arbete kvar att göra för majoriteten av företagen.

VÀljare eller kund?: frÄn kommunitÀr till libertÀr demokrati
i Sveriges kommuner?

New Public Management-NPM Àr ett samlingsbegrepp för de marknadsorienterade reformer som i varierande utstrÀckning pÄverkat den organisatoriska utvecklingen i flertalet svenska kommuner frÄn slutet av 1980-talet och framÄt. I denna litteraturstudie avhandlas tvÄ NPM-influerade idéer, resultatansvar och belöningssystem i kommunal verksamhet, utifrÄn olika demokratiperspektiv. Studien visar att dessa reformer Àr svÄrförenliga med sjÀlvkostnadsprincipen, samt att de sannolikt bidrar till en avpolitisering av kommunens verksamhet genom nedtoning av partipolitiska skillnader och delegering av ansvar frÄn politiker till administratörer. Reformerna sker ofta utan reflektion över demokratiaspekter och tycks dessutom skapa en osÀkerhet betrÀffande politikerrollen. Sammantaget illustrerar denna utveckling en förÀndring av demokratidealet frÄn att demokrati ses som folkets makt över det offentliga (kommunitÀr offentlig demokrati) till att demokrati ses som individens valfrihet pÄ en marknad (libertÀr marknadsdemokrati)..

VÀljare eller kund?: frÄn kommunitÀr till libertÀr demokrati i Sveriges kommuner?

New Public Management-NPM Àr ett samlingsbegrepp för de marknadsorienterade reformer som i varierande utstrÀckning pÄverkat den organisatoriska utvecklingen i flertalet svenska kommuner frÄn slutet av 1980-talet och framÄt. I denna litteraturstudie avhandlas tvÄ NPM-influerade idéer, resultatansvar och belöningssystem i kommunal verksamhet, utifrÄn olika demokratiperspektiv. Studien visar att dessa reformer Àr svÄrförenliga med sjÀlvkostnadsprincipen, samt att de sannolikt bidrar till en avpolitisering av kommunens verksamhet genom nedtoning av partipolitiska skillnader och delegering av ansvar frÄn politiker till administratörer. Reformerna sker ofta utan reflektion över demokratiaspekter och tycks dessutom skapa en osÀkerhet betrÀffande politikerrollen. Sammantaget illustrerar denna utveckling en förÀndring av demokratidealet frÄn att demokrati ses som folkets makt över det offentliga (kommunitÀr offentlig demokrati) till att demokrati ses som individens valfrihet pÄ en marknad (libertÀr marknadsdemokrati).

SVERIGE OCH ÅLANDSFRÅGAN GENOM ERIK PALMSTIERNAS ÖGON 1914-1921

Denna uppsats analyserar Sveriges agerande i tvistemĂ„let mellan Sverige och Finland kring Ålands statstillhörighet under första vĂ€rldskriget och dettas omedelbara efterbörd. Mer specifikt behandlas frĂ„gan om varför Sverige valde att hĂ€nskjuta Ă€rendet till internationell skiljedom genom fredskonferensen och sedermera NF ? en analys som tar sin utgĂ„ngspunkt i Erik Palmstiernas upplevelser av skeendet och dennes agerande dĂ€refter. Erik Palmstierna var behörigt statsrĂ„d i frĂ„gan mellan 1917 och 1920 och blir fokus för denna undersökning som tar avstamp i en modifierad form av Jakob Gustavssons modell för utrikespolitiskt beslutsfattande. Denna kombinerar internationella och inrikespolitiska faktorer, vilka postuleras kunna pĂ„verka ett förlopp med en kognitiv faktor i en individuell beslutsfattare, sedan det först Ă€r genom mĂ€nsklig tolkning som ett skeende kan fĂ„ betydelse och implikationer för en nationell handlingslinje..

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->