Sökresultat:
3233 Uppsatser om Sveriges Lärarförbund - Sida 26 av 216
Svenska seglares fysiska kapacitet mÀtt med Sveriges Olympiska Kommittés Fysprofil
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att beskriva svenska elitseglares fysiska kapacitet mÀtt med Sveriges Olympiska Kommittés Fysprofil.MetodFjorton svenska seglare pÄ elitnivÄ, fem kvinnor och nio mÀn, inkluderades i studien för att genomgÄ Svenska Olympiska Kommitténs Fysprofil, innehÄllande följande tester; roddergometer, brutalbÀnk, chins, greppergometer, knÀböj med skivstÄng, bÀnkdrag, squat jump och counter movement jump med armsving. Testerna utfördes pÄ Bosön (Stockholm). Statistiska analysen utfördes med programmet Statistica för jÀmförelse inom och mellan testpersonerna och presenteras som medelvÀrde och standardavvikelse (SD) .ResultatMaximal syreupptagningsförmÄga mÀtt med roddergometer var för kvinnor 2,9L/min (0,1) och mÀn 4,7L/min (0,5). SyreupptagningsförmÄgan per kilo kroppsvikt och minut för kvinnor 46,7ml (1,7) och för mÀn 58,4ml (3,2). Den uppmÀtta roddstrÀckan under fyra minuter var för kvinnor 1040,8m (9,1) och för mÀn 1215,3m (53,7).
En förÀndring av arbetslösheten i Sverige, pÄverkar det brottsligheten? : En ekonometrisk ansats
Finanskrisens intrÀde i mitten av 2008 utsattes Sveriges ekonomi för kraftiga pÄfrestningar. BNP-tillvÀxten mattades av och vi har till och med sett en negativ tillvÀxt för första gÄngen sedan krisen i 90-talets början. Samtidigt har bÄde hushÄllens konsumtion och nÀringslivets produktion rasat vilket har bidragit till kÀnnbara effekter och en osÀker tid för bÄda parter. Till en följd av detta har mÄnga företag tvingats avveckla sin verksamhet helt medan andra fÄtt se över sina kostnader. Detta har i sin tur bidragit till att arbetslösheten ökat med cirka tre procentenheter mellan 2008 och 2010.
RÀtten till hÀlso- och sjukvÄrd för papperlösa barn : En granskning av Sveriges reglering i ljuset av dess internationella Ätaganden
RÀtten till hÀlsa regleras i en mÀngd olika internationella instrument och kan ses som en av de mest fundamentala mÀnskliga rÀttigheterna för alla individer. RÀtten till hÀlsa Àr en förutsÀttning för ett Ätnjutande av andra rÀttigheter. Det Àr ett sammansatt begrepp som innefattar olika element och ett av dem Àr en tillgÄng till hÀlso- och sjukvÄrd. En stat kan aldrig ÄlÀggas att tillförsÀkra mÀnniskor att fÄ vara friska, men dÀremot en möjlighet att pÄ lika villkor fÄ ta del av de resurser som finns att tillgÄ för att kunna uppnÄ en bÀsta möjliga hÀlsa. I de flesta internationella konventionerna, Àr det inte en rÀttighet endast förbehÄllen medborgare i ett land utan en mÀnsklig rÀttighet som skall realiseras pÄ lika villkor för samtliga inom ett lands jurisdiktion.Papperslösa barn saknar tillstÄnd att vistas i den staten de befinner sig i.
Brottsoffer. En jÀmförande studie mellan svensk och engelsk rÀtt
Syftet med detta examensarbete Àr att utreda hur Sveriges respektive Englands reglering angÄende brottsoffer relaterar till varandra. För att kunna göra det börjar jag med att utreda vem som Àr att betrakta som mÄlsÀgande i Sverige och victim i England. Efter det gÄr jag igenom regleringen som finns för brottsoffer i respektive land. Jag har delat upp regleringen som berör brottsoffer i sex omrÄden; skydd för brottsoffer, skydd för brottsoffers sÀkerhet, stödfunktioner, rÀtt till information och hÀnsyn och ersÀttning..
Landsbygdsprogrammet 2007-2013 : en jÀmförelsestudie av genomförandet under Ären 2007-2009 avseende infrastruktur (ÄtgÀrdskod 125)
I denna jÀmförelsestudie avseende infrastruktur (ÄtgÀrdskod 125) har framförallt LÀnsstyrelsernas genomförande av Landsbygdsprogrammet 2007-2013 analyserats. Speciell inriktning har gjorts mot LÀnsstyrelsernas genomförandestrategier och prioriteringar, handlÀggning, beviljade Àrenden och belopp, budget och utnyttjandegrad, begrÀnsningar i stöd per Àrende samt avslagna Àrenden. I jÀmförelsen har det genomförts intervjuer med samtliga LÀnsstyrelser, förutom Uppsala lÀn.Landsbygdsprogrammet Àr till lika delar finansierat av EU och Sverige och möjligör, inom ÄtgÀrdskod 125, ekonomiskt stöd till flertalet insatser dÀr det exempelvis finns brist pÄ kunskap, samverkan eller pengar. Stödet syftar till att förbÀttra konkurrenskraften inom jord- och skogsbrukssektorn samt rennÀringen. Stöd lÀmnas till maximalt 50 procent av de stödberÀttigade kostnaderna för ett projekt.
MellanRum Nygammalt stadsbibliotek i Stockholm
Grunden för examensarbetet Àr den tÀvling om nytt stadsbibliotek i Stockholm som Stockholms stad utlyste 2006. Det nuvarande stadsbiblioteket frÄn 1928, ritat av Erik Gunnar Asplund, Àr en av Sveriges mest kÀnda byggnader. Uppgiften har varit att rita en tillbyggnad som kan bilda en helhet tillsammans med det nuvarande biblioteket. Det har handlat om att först vÀrdera det som finns idag och sedan tillföra nÄgot för framtiden..
Attityder till invandring och invandrare : En kvantitativ uppsats om individens utbildningsnivÄ och arbetssituations samband med attityder till invandring och invandrare
Syftet med uppsatsen Àr undersöka huruvida utbildningsnivÄ och arbetssituation har ett samband med attityder till invandring i Sverige idag. I litteraturen finns det förklaringar som menar att lÀgre utbildade individer hyser mer negativa attityder mot invandrare och invandring jÀmfört med högre utbildade individer som genom sin utbildning fÄr ett mer upplyst perspektiv som hÀmmar de negativa attityderna. Det förekommer Àven förklaringar som menar att arbetslöshet och en upplevd konkurrens frÄn invandrare leder till negativa attityder mot invandrare och invandring. I den hÀr uppsatsen anvÀnds material frÄn European Social Survey 2012 för att se hur attityderna mot invandring och invandrare ser ut i Sverige idag. Uppsatsen utgÄr frÄn tvÄ hypoteser.
Likviditetsrisker i fokus ?en studie om de svenska storbankerna och Basel III
Bakgrund och problem: De fyra största bankerna i Sverige; SEB, Handelsbanken,Swedbank och Nordea, har under de senaste tio Ären vuxit med över 100 procent. Derassammanlagda tillgÄngsmassa uppgick i slutet av 2011 till ungefÀr 13 000 miljarder kronor,vilket motsvarar 375 procent av Sveriges BNP. Innan finanskrisen 2007 stod kapitalet i fokusför bankverksamhetens risker och likviditetsrisken var sparsamt nÀmnda i bÄdemyndigheternas uttalanden och bankernas Ärsredovisningar. TillgÄngen till finansiering var sÄgott som obegrÀnsad och regleringarna fÄ. Under finanskrisen fick mÄnga banker problemmed sin likviditet, vilket resulterade i en debatt om likviditetsriskerna och snart ocksÄ ett nyttregelverk sÄ kallat Basel III.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur de svenska storbankernas vÀxandebalansomslutningar har pÄverkat deras likviditetsrisk samt den finansiella stabiliteten iSverige.
"prygel eller pjosk"FolkskollÀrarna och disciplinfrÄgan 1950-1964
Under Ären 1946-1962 förÀndras Sveriges obligatoriska skolvÀsende i grunden. Hur sÄg lÀrarna pÄ de frÄgor som rörde disciplinen i skolan och hur menade de att problemen hade uppstÄtt samt hur skulle problemen lösas pÄ bÄde kort och pÄ lÄng sikt. Analysen tar upp vad folkskollÀrarna debatterar om disciplinproblemen under 1950-talet till och med 1964. Analysen görs utifrÄn folkskollÀrarnas tidning och lÀrartidningen..
Vad gör en studie- och yrkesvÀgledare anstÀllningsbar?
AnstÀllningsbarhet anses vara av vÀrde för flera intressenter, dÀribland samhÀllet, företagen och individen. VÄrt examensarbete behandlar anstÀllningsbarhet för studie- och yrkesvÀgledare. Vi har uppmÀrksammat att konkurrensen om vÀgledningstjÀnster Àr hÄrd i SkÄne. Vi Àmnade dÀrför undersöka vad som gör en studie- och yrkesvÀgledare, eller annan aspirant till vÀgledningstjÀnster, anstÀllningsbar. Vi begrÀnsade oss dock till att undersöka vad som ökar möjligheten för en studie- och yrkesvÀgledare att bli kallad till just anstÀllningsintervju, för vÀgledningstjÀnster.
"FrÄn vrak till vÀrldsklass" : En studie om Vasamuseets marknadsföring
Sverige har ett stort utbud av besöksmÄl och kan erbjuda mÀnniskor mÄnga och varierande upplevelser. Det medför att en hÄrd konkurrens förekommer pÄ marknaden om att locka besökare. En attraktion mÄste dÀrför kunna erbjuda nÄgot unik som lockar till intresse och skapar en medvetenhet hos den potentiella besökaren. För att fÄ en kund att besöka en specifik attraktion krÀvs Àven att kunden fÄr ett vÀrde vid besöket som resulterar i en minnesvÀrd upplevelse. Marknadsföring Àr ett viktigt verktyg för att pÄ ett effektivt sÀtt kunna kommunicera det unika med en attraktion till den tÀnkta besökaren.
BestÀllarutförarmodellens försök till marknadstÀnkande : studie av tre bestÀllarlandsting
Denna uppsats behandlar den skattefinansierade HÀlso- och SjukvÄrdens ambitioner att, med befintliga resurser, kunna erbjuda en god HÀlso- och SjukvÄrd. BestÀllarutförarmodellen Àr en modell med vilken offentliga organisationer försökt föra in ett marknadsorienterat synsÀtt i sina verksamheter. Modellen blev populÀr hos Sveriges landsting under en period dÄ den skattefinansierade HÀlso- och SjukvÄrden anklagades för att vara alltför kostnadskrÀvande i relation till vad den frambringade i form av HÀlso- och SjukvÄrdstjÀnster. Under den förhÄllandevis korta period modellen har varit i praktiskt bruk ute i landstingen, har tvÄ utvecklingar av den kunnat skönjas. Den ortodoxa Stockholmsmodellen, som betonar formalitet och konkurrens, samt Bohusmodellen som tar tydligt avsteg frÄn BestÀllarutförarmodellens grundprinciper genom att framhÄlla samverkan och partnerskap som frÀmsta attribut.
Annika Falkengrens retoriska strategier : Skandinaviska Enskilda Bankens VD ur ett retoriskt perspektiv
Att vara vÀlutbildad, social och intelligent rÀcker inte för att nÄ toppen, speciellt inte om du Àr kvinna, men Annika Falkengren Àr idag en av Sveriges mÀktigaste personer inom nÀringslivet som Skandinaviska Enskilda Bankens VD, i en bransch dominerad av mÀn. Eftersom de retoriska förmÄgorna och strategierna Àr vÀsentliga inom ledarskap ska jag i denna uppsats identifiera Annika Falkengrens kommunikationsstrategier i Ärets viktigaste tal inom banken, de som hÄlls vid de Ärliga bolagsstÀmmorna. .
Vinster i vardagen : lokal utveckling i bolagsform
Medias rapporter om nedskÀrningar i vÀlfÀrd och service, inte minst pÄ Sveriges landsbygd, kommer allt tÀtare. Allt fler bygder vÀljer nu att ta aktiv del i att kompensera för dessa och gjuta nytt liv i bygden, bland annat genom att starta lokala utvecklingsbolag i en ny form av aktiebolag med sÀrskild vinstutdelningsbegrÀnsning (svb). I denna kandidatuppsats inom Àmnet landsbygdsutveckling undersöker jag utvecklingsbolagens lokala roll och hur de kan förstÄs i förhÄllande till det senmoderna samhÀllet. FrÄgan har undersökts genom en kvalitativ intervjustudie i sörmlÀndska Stavsjö dÀr engagerade bildat bolaget ?Kiladalens utveckling? och genom mitt deltagande i en nationell trÀff för sÄ kallade svb-bolag.
"AlltsÄ, vi har lÀst mer om hur det varit för indianerna Àn hur det varit för samerna" : Hur resonerar sju högstadielÀrare om Sveriges officiella minoriteter och minoritetssprÄk i sin undervisning?
I denna uppsats har mÄlet varit att försöka skapa en uppfattning om hur lÀrare sÀger sig resonera kring styrdokumentens skrivningar om Sveriges nationella minoriteter, hur de hÀvdar att deras förkunskaper i Àmnet ser ut och sedermera hur de sÀger sig planera och utföra undervisningen kopplat till minoriteterna. Genom kvalitativa intervjuer med sju högstadielÀrare - tre svensklÀrare och fyra samhÀllskunskaps- och historielÀrare har vi kommit fram till att endast en av de intervjuade lÀrarna har fÄtt med sig nÄgon kunskap om de nationella minoriteterna frÄn sin lÀrarutbildning. Detta har lett till att lÀrarna fÄtt inhÀmta kunskaper pÄ eget hÄll. Resultatet visar att alla lÀrarna i studien sÀger sig undervisa om minoriteterna, men upplÀgget pÄ undervisningen ser olika ut sett till innehÄll och var det fÄr plats i terminsplaneringen. Mycket beror pÄ klassens komposition dÄ flera av lÀrarna vÀljer att styra undervisningens innehÄll mot det som kÀnns relevant för demografin i klassrummet.