Sök:

Sökresultat:

3233 Uppsatser om Sveriges Lärarförbund - Sida 25 av 216

En undersökning om tillvÀxtsvÄrigheter bland smÄföretagare i GÀvle kommun

ProblemomrÄde: Svenskt NÀringslivs sammanstÀllningar av Sveriges kommuners företagsklimat visar att GÀvle kommun har ogynnsamma förutsÀttningar för smÄföretagare att utveckla och öka sin tillvÀxt. I och med de smÄ företagens betydelse för att skapa arbetstillfÀllen kan en grundlÀggande uppfattning antas att GÀvle kommun, med dess höga arbetslöshet och ofördelaktiga företagsklimat, drastiskt bör förÀndra den situation som idag rÄder. Metod: Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en kvalitativ telefonintervju-undersökning med semistrukturerade frÄgor. Urvalet av respondenterna Àr genomfört ur ett bekvÀmlighetsurval och har bestÄtt av smÄföretagare i GÀvle kommun ifrÄn flertalet olika branschomrÄden sÄsom bygg, ekonomi, telemarketing och detaljhandelsbranschen. Resultat: Under och genom studien identifierades fyra tillvÀxthinder, tvÄ av intern karaktÀr och lika mÄnga dÀrtill externa.

Friskolereformens effekt pÄ arbetslöshet, inkomst och företagande pÄ kommunal nivÄ : En ekonometrisk analys av ökade elevandelarna i fristÄende gymnasieskola

Tidigare forskning har kunnat visa signifikanta förbÀttringar i betygen för elever inom de kommuner som har en större andel av sina elever i fristÄende skola. UtifrÄn de resultaten driver vi tesen att högre betyg Àr en följd av en ökad kunskapsnivÄ och att denna ökade kunskapsnivÄ borde leda till effekter i hela kommunen. I denna uppsats analyseras hur arbetslöshet, inkomst och egenföretagande i Sveriges kommuner har pÄverkats av den ökade konkurrensen pÄ skolmarknaden. VÄr hypotes Àr att en högre andel elever i fristÄende gymnasieskola sÀnker arbetslösheten och höjer inkomstnivÄn. Vi undersöker Àven elevandelarnas effekt pÄ andelen egenföretagare i kommunen.

Global uppvÀrmning och ekonomisk tillvÀxt - en simulering av Sveriges BNP-utveckling 2005-2050

Föreliggande uppsats studerar sambandet mellan ekonomisk tillvÀxt och koldioxidutslÀpp med global uppvÀrmning som följd. Med hjÀlp av en utveckling av ?den gröna Solow-modellen? görs en simulering av Sveriges BNP-utveckling frÄn 2005 till 2050 dÀr en variabel för mÀngden koldioxid förs in. Syftet Àr att visa pÄ hur koldioxidutslÀpp pÄverkar tillvÀxten negativt genom att deprecieringen av realkapitalet ökar. Deprecieringen ökar pÄ grund av ökad förslitning som naturkatastrofer, översvÀmningar och jorderosion medför.

Dialog i samförstÄnd : FrÄn istappar till samarbete; faktorer som pÄverkat dialogen mellan Arlanda och kranskommunerna

Arlanda Àr Sveriges största internationella flygplats och har en stor betydelse nÀr det kommer till jobb, nÀringsliv, kunskap, turism, kultur och dÀrmed hela Sveriges vÀlfÀrd. Flygplatsen ligger i Sigtuna kommun och runt omkring Arlanda ligger ytterligare tre kommuner; Vallentuna, Knivsta och Upplands VÀsby.  Alla dessa arbetar aktivt med ÄtgÀrder för en hÄllbar utveckling av sina organisationer.Kommunerna och Arlanda har tre huvudsakliga gemensamma intressen som samverkar och Àr beroende av varandra.  För att tillsammans organisera, strukturera och försöka hitta gemensamma hÄllbara lösningar pÄ de problem och möjligheter som uppstÄr runt intressena har kommunerna och Arlanda en vÀl utvecklad dialog.Dialogen idag beskrivs som god och samtalsklimatet positivt. Kommunerna Àr delaktiga i Arlandas utveckling och samarbete sker i flera forum. För drygt tio Är sedan var bilden en annan. Samtalsklimatet uppfattades som kyligt, verksamheten var sluten och det togs ingen hÀnsyn till vilken pÄverkan man hade pÄ omgivningen.Litteratur som rör dialog mellan en organisation och dess intressenter poÀngterar ofta vikten av att man förstÄr varandra och delar uppfattning om vad organisationens ansvar bestÄr i om relationen ska vara vÀrdefull.  För att fÄ en större kunskap om hur det samförstÄndet ser ut i Arlandas fall har en rad intervjuer med representanter frÄn de olika kommunerna samt Arlanda genomförts.

Tre kommuner ur ett framtidsperspektiv : ScenarioframstÀllning ? ett innovativt verktyg

Sveriges kommuner stÄr inför ett omfattande generationsskifte dÀr viktig kompetens kommer att försvinna. De behöver verktyg för att lyckas med kompetensöverföring men de behöver ocksÄ jobba pÄ sin image för att de ska kunna locka till sig nya och kompetenta medarbetare.Ett EU-finansierat projekt kallat Kompetensbron har startats som ett samarbete mellan nio kommuner. Projektet kommer att strÀcka sig till 2011 och syftar till att underlÀtta det generationsskifte som vÀnta. HÄbo kommun Àr den drivande kommunen och likvÀl vÄr uppdragsgivare.Syftet med examensarbetet Àr att kommunerna i projektet Kompetensbron ska fÄ mer material att arbeta med men framförallt att de ska fÄ ett nytt, innovativt verktyg för framtidsplanering och se hur framtiden kan komma att se ut.FrÄgestÀllningar som styrt studien Àr: Vad har kommunernas unga medarbetare för syn pÄ sin arbetsgivare? Vad anser de utmÀrker en attraktiv arbetsgivare? Vad har de unga medarbetarna för syn pÄ kompetens?Rapporten prÀglas av en kvalitativ metod dÀr semistrukturerade intervjuer genomförts med unga medarbetare i HÄbo kommun, Enköping kommun samt Upplands VÀsby kommun.

Att bemöta den etniska diskrimineringen ? olika former av hanterings ? och motstÄndsstrategier bland ungdomar som har en eller tvÄ förÀldrar med utlÀndsk bakgrund.

Sveriges befolkningsstruktur bestÄr av cirka nio miljoner invÄnare, varav cirka 1.5 miljoner Àr mÀnniskor med utlÀndsk bakgrund. Att mÀnniskor frÄn olika delar av vÀrlden flyttar till Sverige, Àr inte ett nytt fenomen, dÄ det har varit aktuell sedan 1500-talet. Trots detta betraktas mÀnniskor med utlÀndsk bakgrund som ett folk för sig, dÀr de behandlas olika pÄ grund av deras ursprung. OrÀttvisan grundar sig i Sveriges strukturella och institutionella diskriminerande handlingar, dÀr mÀnniskor frÄntas möjligheten att verka i det svenska samhÀllet med samma villkor. Den etniska diskrimineringen pÄverkar Àven de utsattas vÀlmÄende och framtidsplaner.

Har nöden nÄgon lag? : Kvinnlig brottslighet under 1865-70 och 1914-20 i Sundsvall och VÀsternorrland

En av Sveriges attraktiva kommuner Ă€r Örebro. Örebro kommun har en befolkningstillvĂ€xt som tenderar att öka i framtiden, vilket kan komma att leda till bostadsbrist. En attraktiv kommun behöver ha en bostadsmarknad som Ă€r balanserad, för att ha en möjlighet att förse invĂ„nare med bostĂ€der. Syftet med studien Ă€r att undersöka hur bostadsbyggandet i Örebro kommun fungerar mellan aktörer som Ă€r delaktiga i bostadsbyggandet. Vidare har det studerats hur Örebro kommun kan pĂ„verka bostadsbyggandet, samt vad som krĂ€vs för att bostĂ€der ska expandera i inflyttningens takt. .

Medialisera mera. En medielogisk thriller ? Kvantitativ innehÄllsanalys av partiledarutfrÄgningarna i P1/Ekot och P3/Valfestivalen Är 2014

This study aims to map out the degree of mediatization present in the communication between Swedishpublic service journalists and politicians in the 2014 election campaign. In doing so we chose to look at thepresence of media logic in their communication with each other. Specifically, we have used the pre-electioninterviews with the party leaders from Sweden?s two biggest parties. Furthermore, we have chosen to focuson Sveriges Radio, the Swedish public service radio company.Sveriges Radio concists of four different radio channels, of which we have chosen to focus on the channelsP1 and P3, the first having a somewhat more ?serious? profile, focused on producing quality news and otherjournalistic products, while P3 is leaning towards a younger audience and describes its own work as ?soft,humorous and important radio?, mixed with music and other forms of entertainment.

Det sociala omrÄdet i EU, sett genom dokumenttexterna Romfördraget, Lissabonstrategin, den socialpolitiska agendan och Sveriges strategirapport.

The social dimension in the EU, explored through the document texts of the Treaty of Rome, the Lisbon Strategy, the Social Policy Agenda and the Swedish Strategy ReportThis paper explores the social dimension of EU social policy, except the aspects of the economic and labour market. The EU documents reveal an underlying line of thought stemming from the alignment of the six founding countries, spearheaded by France, with the conservative corporatist welfare model. As one of four European welfare models, the conservative corporatist model emphasises labour market issues, corporate social responsibility and the subsidiarity principle in EU social policy. It also influences how the texts define the terms social, social policy and social exclusion. The definitions determine how policymakers combat problems such as social exclusion and identify the policy issues to be included in EU social policy.The Swedish Strategy shows how the country is responding to the objectives that it has been assigned by the EU and how it plans to attain them.

Att hantera strukturella teknikförĂ€ndringar : hur Mellersta & Norra Sveriges Ångpanneförening överlevde elektrifieringen av svensk industri

Studien utreder fondförvaltares investeringsbeteende i förhÄllande till forskning om irrationellt beslutsfattande vid beslut som innefattar ett riskmoment. I studien har ett flertal fondförvaltare svarat pÄ frÄgor som relaterar till forkning inom Behavioural Finance. Speciellt inriktat pÄ Prospektteori och teorier om flockbeteende. Syftet Àr att identifierar eventuellt irrationellt investeringsbeteende hos fondförvaltare som i tidigare studier Äterfunnits hos privatsparare..

EU:s hot mot den Svenska modellen

Den Svenska modellen har gÄtt frÄn en omfattande lagregleringsreform pÄ 70-talet, till ett stadigt tillstÄnd dÀr bland annat rÀttigheter sÄ som förenings- och förhandlingsrÀtt, rÀtten till information samt fredsplikt skyddas genom kollektivavtal.Sveriges medlemskap i Europeiska unionen innebÀr att staten har överfört beslutsmakt till unionen och dess institutioner, vilket gör att unionen har en överstatlig karaktÀr dÀr unionsrÀtten gÄr före nationell rÀtt vid en konfliktsituation.Genom Sveriges medlemskap i Europeiska unionen har den Svenska modellen och framför allt kollektivavtalens stÀllning fÄtt en annan betydelse. En av orsaken till detta att de svenska kollektivavtalen inte uppfyller unionens krav vid implementering av direktiv, dÄ direktiven skall omfatta alla arbetstagare och arbetsgivare. Kollektivavtalen i Sverige binder endast de parter som avtalet Àr slutet mellan. DÄ kollektivavtalen inte kan anvÀndas som ett implementeringsinstrument mÄste Sverige implementera direktiv frÄn unionen genom lagstiftning, som dÄ inbegriper alla parter pÄ arbetsmarknaden. Det medför en ökad lagstiftningsprocess, som innebÀr att beslutsbefogenheterna tas frÄn arbetsmarknadsparterna och ges till staten.Inom mÄnga lÀnder i Europa anvÀnds sÄ kallade allmÀngiltiga kollektivavtal.

Priselasticitet inom primÀrvÄrden : En empirisk studie av huslÀkarbesök 2003-2012

För att Sveriges hÀlso- och sjukvÄrd skall fungera pÄ ett sÄ effektivt sÀtt som möjligt mÄste kostnadsfördelningen mellan den offentliga sektorn och patient vara i balans, bÄde vad gÀller pris och antal lÀkarbesök. I denna studie analyseras relationen mellan prisförÀndringar och antalet lÀkarbesök pÄ vÄrdcentraler över tid. Resultatet frÄn de utvalda modellerna visar att det inte finns nÄgon effekt pÄ utnyttjande av primÀrvÄrd dÄ priset förÀndras..

Hedgemöjligheter och riskmÀtning : för LantmÀnnen Agroetanol

Examensarbetet studerar möjligheterna att anvÀnda en statisk cross hedge för att prissÀkra etanol. Situationen som analyseras Àr hÀmtad frÄn LantmÀnnen Agroetanol. Agroetanol Àr Sveriges största producent av etanol och driver den första anlÀggning i Sverige dÀr vete omvandlas till etanol. AnlÀggningen Àr Sveriges största och byggs för nÀrvarande ut sÄ att kapaciteten kommer under Är 2008 kommer att öka med 300 procent. Priset pÄ spannmÄl har stigit dramatiskt under Är 2007 samtidigt som etanolpriset har sjunkit nÄgot.

Tidig elit? : En kvantitativ studie om eleverna pÄ Sveriges elitinnebandygymnasier

Syfte och frÄgestÀllningar:Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka vilka elever som gÄr pÄ Sveriges elitinnebandygymnasier efter reformen av den gymnasiala idrottsutbildningen.Ytterligare ett syfte var att urskilja pÄverkansfaktorer i utvecklingsprocessen som innebandyspelare.- Hur ser förekomsten av relative age effect ut pÄ elevpopulationen?- Hur upplever eleverna sina förvÀntningar och egna förmÄga i sitt innebandyutövande?- Hur ser elevernas idrottsbakgrund ut?Metod: EnkÀtundersökning har anvÀnts som metod i denna studie. Totalt har 132 elever pÄ Sveriges elitinnebandygymnasier besvarat enkÀten. Könsfördelningen var 46 flickor och 86 pojkar. EnkÀten bestod av bÄde öppna och slutna frÄgor dÀr eleverna fick besvara frÄgor som rörde deras idrottande idag samt idrottsbakgrund.Resultat: Elevernas födelsefördelning var spridd sett till hela populationen.

FörestÀllningar och attityder till mellanmÄl hos studenter vid UmeÄ universitet och Sveriges lantbruksuniversitet

Bakgrund MellanmĂ„l Ă€r ett begrepp som kan innefatta allt som förtĂ€rs utöver frukost, lunch och middag. I Sverige finns inga tydliga rekommendationer om mellanmĂ„l. Individers matvanor pĂ„verkas av samhĂ€llets normer och personer i umgĂ€ngeskretsen. Det Ă€r vanligt att en förĂ€ndring av matvanorna sker under studietiden och att matvanorna som skaffas dĂ„ ofta behĂ„lls under resten av livet.Syfte Syftet med studien var att undersöka studenters förestĂ€llningar om och attityder till mellanmĂ„l.Metod Åtta semistrukturella, individuella intervjuer genomfördes i UmeĂ„ med studenter (fem mĂ€n och tre kvinnor) frĂ„n Sveriges lantbruksuniversitet och UmeĂ„ universitet. Rekryteringen skedde muntligt vid de tvĂ„ universiteten.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->