Den nya lagen LOV, Lag om valfrihetssystem, trädde i kraft den första januari 2009 och gäller för hälso- och sjukvården. Däremot är det allt fler kommuner som väljer att tillämpa lagen även inom hemtjänsten. Syftet med fritt val är att brukaren ska vara delaktig och göra egna val samt att utföraren ska utföra tjänsterna med bästa kvalité och på rätt sätt. Enligt lagen har kommunen ansvaret för uppföljning av kvalitén i syfte att hela tiden förbättras och utvecklas så att brukarna är nöjda.I Kristianstads kommun började de att använda sig utav det nya systemet från och med den första januari 2009, medan i Sollentuna kommun den första september 2009. Båda kommunerna började däremot med fritt val inom hemtjänsten redan flera år tidigare.

Debatten om Sveriges ursprungsbefolkning samernas rättigheter har alltid vållatstarka känslor och motstridigheter. Konflikten i lappmarken berör en mängdaktörer och intressen. Frågan om samernas rätt till mark och vatten involverar intebara boende i närområdet utan är en fråga som mer eller mindre berör helaSverige. Ursprungsbefolkningars rättigheter diskuteras även på ett internationelltplan, framförallt inom FN:s ramar. 1989 färdigställdes konvention ILO 169, ettregelverk som ska verka för att stärka och skydda ursprungsbefolkningarsrättigheter till egendom, mark och kultur.

Jag kommer med denna uppsats behandla den juridiska konflikten vid distansförsäljning av alkohol i Sverige med koncentration på det rättsfall vars utgång kan komma att förändra Sveriges alkoholpolitik ännu en gång. Sedan Sverige trädde in i EU har de kvoter på den mängd alkohol som får föras in vid så kallad resandeinförsel höjts. Idag finns inga egentliga kvoter utan mängden bestäms utifrån begreppet ?eget bruk?. På grund av EG-rätten har Sveriges monopol på partihandel av alkohol avkaffats men detaljhandeln genom Systembolaget har fått bestå.

Bakgrund: Det har visat sig att det i många fall kan vara svårt att jämföra kalkylinformation mellan likartade enheter trots att dessa använder sig av samma kalkyleringsmetoder, särskilt om enheterna i fråga är geografiskt placerade i regioner med olika kalkyleringstraditioner. Det är därför av intresse att undersöka hur kalkylinformationen kan skilja sig åt i dessa fall. Syfte: Syftet är att analysera försäljningsomkostnader med hänseende på deras urval och värdering i kalkyler. Genomförande: Vi har genomfört en casestudie med intervjuer med tre enhetschefer i den svenska divisionen samt med tre engelska chefer för motsvarande enheter i den brittiska divisionen inom en och samma globala koncern. Resultat: Vi finner i vår studie att kalkyltraditioner spelar en stor roll för vad kalkylinformationen visar, men att det även förekommer stora skillnader mellan enheter som har samma kalkyltradition.

Bakgrund och problem: I ett historiskt perspektiv har den kommunala redovisningenpräglats av frivillighet. Flertalet kommuner har emellertid uppvisat svårigheter att anpassa sinverksamhet till sina ekonomiska ramar varför synsättet på den kommunala redovisningenförändrades till att gå emot att bli mer reglerad. Bland annat så infördes balanskravet, vilketkoncist innebär att kommuner inte får uppvisa underskott, och som trädde i kraft från och medräkenskapsåret 2000. Samtidigt som balanskravet infördes bestämdes också att kommunernaspensionsskulder skulle redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Detta innebar attpensionsskulder intjänade före år 1998 inte längre var jämförbara med övriga skulder utanskulle istället behandlas som en ansvarsförbindelse.

SammanfattningSocialstyrelsen visar i kartläggning (2008) att allt fler dagliga verksamheter i Sverige har börjat använda sig av individuella placeringar på arbetsplatser. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur ett urval av arbetsledare i två medelstora kommuner genomför och upplever arbetsintegreringen av personer som blivit beviljade individuell placering inom daglig verksamhet enligt LSS. De valda frågeställningarna var; Hur genomförs arbetsintegreringen med individuella placeringar av personer med intellektuell funktionsnedsättning i två medelstora kommuner? Vilka problem respektive framgångsfaktorer upplever arbetsledarna vid arbetsintegreringen för denna grupp? Hur upplever arbetsledarna samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och det lokala näringslivet? Vad har en evidensbaserad arbetsmetod, t.ex. supported employment, för betydelse för arbetsintegreringen? För att besvara frågeställningarna utfördes en kvalitativ studie med intervjuer av sex arbetsledare i två medelstora kommuner.

I uppdrag av Kungälvs kommun har en kartläggning gjorts mellan olika kommuner inom Bohuslän samt Göteborg som senare ska fungera som planeringsunderlag för kommunen. Kartläggningen bygger på ett frågeformulär som har skickats till kommunerna Göteborg, Tanum, Öckerö, Tjörn, Orust, Strömstad, Lysekil, Sotenäs och Kungälv. Innan frågeformuläret skickades in gjordes en omfattande litteraturstudie om kommunernas hantering av sjöbodar.Utgångspunkten med kartläggningen har varit att ta reda på hur kommunerna hanterar sina sjöbodar, med avseende på exempelvis deras upplåtelseformer, upplåtelsetider, avgifter, avtalsvillkor, användning och styrning med hjälp av detaljplan, bygglov och tillsyn, kommunens egna reflektioner på hur deras hantering fungerar m.m.Teoridelen består av allmän information om:- Sjöbodar, definitioner och användning.- Arrende, då den är en utav de vanligaste upplåtelseformerna för sjöbodar, med avseende på anläggningsarrende och lägenhetsarrende.- Hyra, är en annan form av upplåtelse som används i ett par kommuner.- Hur det kan fungera när kommunen äger marken som ska arrenderas- En gemensam sjöbodspolicy som tillämpas i ett fåtal kommuner.Resultatet är en sammanställning av den information som har tagits reda på genom frågeformulärens svar. Svaren från frågeformulären informerade bland annat om att det finns mellan 25 stycken till 1200 stycken sjöbodar i kommunerna och att upplåtelse av sjöbodar sker vanligtvis genom arrende men också till viss del genom hyra. Upplåtelsetiden brukar vara på ett år med automatiskt förlängning.

I den här C-uppsatsen undersöks hur fotbollsspelarna Zlatan Ibrahimovic och Cristiano Ronaldo framställs i olika länders medier, i synnerhet tidningar och webbsajter. Till vår hjälp har vi använt oss av teorier om nationella stereotyper, National Sporting Heroes, idrottsstjärnor inom sportjournalistiken samt teorin om nyhetsvärdering och medielogik. Vi har gjort kvalitativa textanalyser av tidnings- och internetartiklar från sju olika länder och gjort en djupintervju med Johanna Frändén, journalist på Sportbladet och Sveriges Television. Resultatet visar att det kan finnas tydliga skillnader på hur en person eller händelse gestaltas i olika länder. Avgörande faktorer kan vara att en tidning tydligt stöttar ett landslag eller en klubb eller använder sig av nationella stereotyper kring motståndare och sig själva..

Internationella företag världen över väljer att i allt större utsträckning förlägga sin forskning och utveckling, FoU, utomlands och Sverige är det land där utvecklingen går snabbast. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som förklarar internationaliseringen av FoU, samt vilka möjligheter och utmaningar utvecklingen medför för Sverige. För att besvara detta genomför vi en studie av Sveriges största internationella industrikoncerner. Resultaten tyder på att anpassning till lokal marknad och stöd till produktion är de dominerande motiven, vilket indikerar att verksamhet i utlandet snarare kompletterar än ersätter svensk FoU. Utvecklingen medför dels en möjlighet för Sverige att dra nytta av den kunskap företagen erhåller utomlands, och dels att svenska företag blir mer konkurrenskraftiga på utländska marknader.

Denna rapport undersöker vilka möjligheter det finns för ett framtida anläggande av en järnvägssträckning mellan Storuman och vidare västerut till den isfria hamnen i Mo i Rana. Rapporten belyser viktiga aspekter av hur generellt en planering av ny järnvägssträckning går till och hur samhället hypotetiskt kan beröras. Granskning av näringslivets och arbetsmarknadens potential samt hur infrastrukturen utvecklingsmöjligheter lyfts också fram. Det man kan konstatera av en så tidig utredning som denna rapport utgör är att Västerbottens län innehar många intressanta utvecklingsmöjligheter som tyvärr hamnat lite i periferin, mycket på grund av att Sveriges inland idag saknar god standard på infrastrukturen. Två aspekter som jag belyser extra starkt i denna rapport är dels godsutbytet till och från Sveriges inland där skogs- och gruvindustrin har starkt fäste, ut mot Atlantkusten i Mo i Rana, som skapar större handelsutbyte med övriga världen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om ryssladsspecifik räntevolatilitet smittar av sig på de baltiska staterna. Efter den asiatiska krisen 1997 är contagion ett av det mest debatterade ämnena inom internationell finansiell ekonomi och definieras som kriser som smittar av mellan regioner. Metod: 1998 utförde Sebastian Edwards en studie baserat på en bivariat GARCH-modell där han undersökte om volatilitet i den korta räntan sprids från Mexico till Argentina och Chile. Jag följer Edwards (1998) metoder för att undersöka om Baltikums räntevolatilitet är påverkad av rysslandsspecifik volatilitetsspridning. Resultat: Med bristande tillgång till långa tidsserier för emerging markets kan jag inte påvisa någon volatilitetsspridning.

Mellan den 25 juni till den 12 juli 1941 genomförde den tyska armén en transport av en division fullt utrustade soldater genom Sverige. Detta har betraktats som den största eftergiften som Sverige gjorde under hela andra världskriget. Sveriges ledning fick några bråda dagar runt midsommaren 1941 att ta ett beslut om tyskarnas överlämnade begäran till den svenska samlingsregeringen. Den innehöll bl.a. en begäran om transitering av en division fullt utrustade soldater genom Sverige.

Söderhamns kommun, belägen på Sveriges östkust, är upplåtare av bostadsarrenden med anknytning till Söderhamns skärgård. Avgifterna för bostadsarrendena har inte följt den prisutveckling som skett på fastighetsmarknaden de senaste åren därför var syftet med detta arbete att beskriva och analysera en marknadsanpassad arrendeavgiftsnivå samt en marknadsanpassad prissättning vid friköp av arrendetomter som ägs av kommunen. En skälig avkastning på mark som utarrenderas ansågs vara 3 ? 4 %. Målsättningen var att ta fram förslag på prissättning av bostadsarrende som Söderhamns kommun skulle kunna använda sig av.I denna rapport har kvantitativa metoder använts, den första var att beräkna ett simulerat markvärde för bostadsarrendena och utifrån det erhålla en årlig arrendeavgift.

Syftet med min uppsats är, dels att utreda vilka huvudsakliga konsekvenser som 2013 års praxis angående ?Ne bis in idem? föranlett för den svenska skatteprocessen, dels att analysera vilka resningsmöjligheter som föreligger för enskilda som drabbats av Sveriges konventions­överträdelser. Ett ytterligare syfte med uppsatsen är att analysera huruvida lagförslagen i SOU 2013:62 uppfyller grund­läggande rättssäkerhetskrav samt att föreslå ändringar till nyss nämnda lagförslag.Innan år 2013 bedömde Högsta domstolen att systemet med dubbla sanktioner inom ramen för skilda förfaranden var förenligt med principen ?Ne bis in idem?, eftersom det saknades ?klart stöd? för att underkänna hela det svenska systemet. I NJA 2013 s.

Bakgrund: Det har visat sig att det i många fall kan vara svårt att jämföra kalkylinformation mellan likartade enheter trots att dessa använder sig av samma kalkyleringsmetoder, särskilt om enheterna i fråga är geografiskt placerade i regioner med olika kalkyleringstraditioner. Det är därför av intresse att undersöka hur kalkylinformationen kan skilja sig åt i dessa fall. Syfte: Syftet är att analysera försäljningsomkostnader med hänseende på deras urval och värdering i kalkyler. Genomförande: Vi har genomfört en casestudie med intervjuer med tre enhetschefer i den svenska divisionen samt med tre engelska chefer för motsvarande enheter i den brittiska divisionen inom en och samma globala koncern. Resultat: Vi finner i vår studie att kalkyltraditioner spelar en stor roll för vad kalkylinformationen visar, men att det även förekommer stora skillnader mellan enheter som har samma kalkyltradition.