Sjöobodsupplåtelser
kartläggning och reflektioner
I uppdrag av Kungälvs kommun har en kartläggning gjorts mellan olika kommuner inom Bohuslän samt Göteborg som senare ska fungera som planeringsunderlag för kommunen. Kartläggningen bygger på ett frågeformulär som har skickats till kommunerna Göteborg, Tanum, Öckerö, Tjörn, Orust, Strömstad, Lysekil, Sotenäs och Kungälv. Innan frågeformuläret skickades in gjordes en omfattande litteraturstudie om kommunernas hantering av sjöbodar.Utgångspunkten med kartläggningen har varit att ta reda på hur kommunerna hanterar sina sjöbodar, med avseende på exempelvis deras upplåtelseformer, upplåtelsetider, avgifter, avtalsvillkor, användning och styrning med hjälp av detaljplan, bygglov och tillsyn, kommunens egna reflektioner på hur deras hantering fungerar m.m.Teoridelen består av allmän information om:- Sjöbodar, definitioner och användning.- Arrende, då den är en utav de vanligaste upplåtelseformerna för sjöbodar, med avseende på anläggningsarrende och lägenhetsarrende.- Hyra, är en annan form av upplåtelse som används i ett par kommuner.- Hur det kan fungera när kommunen äger marken som ska arrenderas- En gemensam sjöbodspolicy som tillämpas i ett fåtal kommuner.Resultatet är en sammanställning av den information som har tagits reda på genom frågeformulärens svar. Svaren från frågeformulären informerade bland annat om att det finns mellan 25 stycken till 1200 stycken sjöbodar i kommunerna och att upplåtelse av sjöbodar sker vanligtvis genom arrende men också till viss del genom hyra. Upplåtelsetiden brukar vara på ett år med automatiskt förlängning. Avgifterna ligger på mellan 887 kr upp till 2800 kr. De flesta kommunerna försöker också styra sjöbodarnas utformning och användning genom avtalsvillkor, regler och bygglov.Den generella uppfattningen som kartläggningen resulterar i är att de flesta kommunerna vill uppdatera sina sjöbodshanteringar. Resultatet tydliggör att det finns likheter och skillnader i tillämpningen av sjöbodsupplåtelser mellan kommunerna. Vissa kommuner har exempelvis inga fördelningsregler för vem som ska ha rätt till en sjöbod i kommunen. I dessa fall får arrendatorn själv hitta en lämplig köpare av boden och detta leder till minskad tillsyn och kontroll från kommunen över vem som tillträder arrendet.Det finns inte så många kommuner som använder en detaljplan för att styra användning och utformning av en sjöbod, vilket skulle kunna styras bättre om kommunerna ökade användningen av detaljplaner för sjöbodar.EXAMENSARBETEEfter genomförd kartläggning blir slutsatsen att en kommun kan ha en bra hantering av sjöbodar om det finns en sjöbodspolicy som upplyser om vad en sjöbod är och hur den ska användas, tillämpningsregler från kommunerna som kan vara lättillgängligt för allmänheten, ett arrendeavtal som har sjöbodspolicyn och tillämpningsreglerna som komplement och en detaljplan med planbestämmelser för hur sjöbodarna och marken kring sjöbodarna ska hanteras.