Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera hur Sveriges kommuner förhÄller sig till hÄllbarhetsmÄtt. Vi ska studera vilka hÄllbarhetsmÄtt som rapporteras samt vad som pÄverkar anvÀndningen av dessa hÄllbarhetsmÄtt.Metod: Vi har anvÀnt oss av en enkÀtundersökning som skickats ut per mail för att samla in vÄrt empiriska underlag. Vi har sedan analyserat underlaget med hjÀlp av programmet IBM SPSS Statistics 22 för att sedan redovisa vÄra resultat i form av tabeller och löpande text.Resultat & slutsats: Resultatet av vÄr studie visar att kommuner rapporterar hÄllbarhetsmÄtt i genomsnitt i viss till mÄttlig utstrÀckning. Den visar Àven att kommuner med drivande kommunledning tenderar att rapportera och anvÀnda hÄllbarhetsmÄtt i större utstrÀckning Àn andra kommuner. Den pekar ocksÄ pÄ att antal miljöprojekt som kommunen bedriver samt om kommunen lÄter sig inspireras av andra kommuner Àven pÄverkar utstrÀckningen av rapporteringen och anvÀndningen av hÄllbarhetsmÄtten.Förslag till fortsatt forskning: VÄrt förslag till fortsatt forskning Àr att göra en mer ingÄende analys av Sveriges kommuners hÄllbarhetsredovisning dÄ vi pÄ grund av tidsbegrÀnsning inte kunnat göra nÄgon mer ingÄende analys.

NÀr efterkrigstidens baby boom trÀdde in pÄ arbetsmarknaden har det varit allt intressantareatt studera hur olika demografiska grupper pÄverkar arbetsmarknadsprestationerna för denegna och omringande kohorter. I det hÀr arbetet testas hur de varierande kohorterna frÄn 40-talet till slutet av 60-talet har pÄverkat löneprofilerna. Datan som anvÀnds kommer frÄn enlongitudinell databas som tÀcker tre procent av Sveriges befolkning. Resultatet visar attkohortstorlek har signifikant effekt pÄ de genomsnittliga löneprofilerna. De som Àr födda i enstor kohort och i en uppgÄng till en stor kohort kommer ha överlag högre inkomstprofiler Ànde födda i en nedgÄng och i en liten kohort.

Uppsatsen avser undersöka om bakomliggande politiska ideologier syns i tvÄ svenskar dagstidningars framstÀllning av Sveriges medverkan i de NATO-ledda operationerna under konflikten i Libyen 2011. En kritisk diskursanalys har anvÀnts enligt Van Dijks modell. Studien visade att tidningarnas bakomliggande politiska hÄllning syntes till viss del i rapporteringen. DN:s liberala hÄllning kunde urskiljas i att de lÀt mÄnga parter komma till tals, medan SvD lutade mycket av sin rapportering pÄ det moderata partiets företrÀdare. De tycktes ocksÄ ha lagt olika mycket allvar och dramatik i hÀndelserna i Libyen 2011..

VÄr studie syftar till att besvara frÄgan om hur kunskap kan överföras mellan projekt och vad som kan göras för att underlÀtta denna process. För att fÄ svar pÄ denna frÄga utförde vi en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer pÄ ett av Sveriges största företag. VÄr studie visar att företagskultur spelar en betydande roll vad gÀller kunskapsöverföring mellan projekt, men att det Àven krÀvs att resurser tilldelas för att kunskapsöverföringsaktiviteterna verkligen ska genomföras. De viktigaste komponenterna för att förbÀttra kunskapsöverföringen Àr, förutom företagskultur och tilldelning av resurser, Àven dialog, rutiner och mÄl samt att lÀrdomar frÄn tidigare projekt blir lÀttare att ta del av och hitta för utomstÄende..

Den kommunala revisionen skiljer sig frÄn den privata revisionen pÄ flera sÀtt. En viktig skillnad Àr att kommunernas revisorer vÀljs pÄ politiska grunder. Till sin hjÀlp anlitar de kommunala revisorerna sakkunniga bitrÀden som Àr yrkesrevisorer. De kommer frÄn privata revisionsbyrÄer eller i vissa fall frÄn egna kommunala revisionskontor. Syftet med uppsatsen Àr att förklara vad som pÄverkar den kommunala revisionskostnaden i Sveriges kommuner.

Titel: ?NĂ€r det inte gĂ„r som det Ă€r tĂ€nkt? ? En studie av Sveriges finansiella institut och deras hantering av mĂ„l i samband med operativa risker.Seminariedatum: 31 maj 2011Kurs: 4FE03E Examensarbete ? CivilekonomprogrammetFörfattare: Josefine Martinsson och Sofie Schelin KĂ€rrasNyckelord: Operativ risk, MĂ„l, Management Control System, Risk ManagementSyfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva hur Sveriges finansiella institut arbetar för att strĂ€va mot mĂ„lkongruens gĂ€llande mĂ„l som berör operativa risker enligt Basel II samt att ge tĂ€nkbara förklaringar till generella mönster i de finansiella institutens tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt. Med hjĂ€lp av hypotesprövningar syftar vi till att söka dessa tĂ€nkbara förklarningar.Teori: Den teori som vi frĂ€mst anvĂ€nt oss av i denna studie Ă€r teori om omvĂ€rldens pĂ„tryckningar, mĂ„lkongruens, Management Control Systems, Risk Management och Operativa risker. Information som presenteras av BIS angĂ„ende hur operativa risker bör hanteras ingĂ„r Ă€ven i vĂ„r teoretiska referensram. Övrig information om Basel II som syftar till att skapa en förstĂ„else kring hur de operativa riskerna Ă€r reglerade presenteras i Bilaga 1.Metod: Undersökningsmetoden som anvĂ€nts i denna studie Ă€r en surveyundersökning.

1917 splittras Sveriges Socialdemokratiska Arbetarparti, (SAP), och utbrytarpartiet Sveriges Socialdemokratiska VÀnsterparti, (SSV), bildas. Detta innebÀr en katastrof för SAP i Norrbotten. Trots detta Àr man 1924 Äterigen det största socialistiska partiet i lÀnet sett till röstandelen i ett andrakammarval. Hur denna upphÀmtning kunde ske Àr frÄgan som denna uppsats försöker besvara. Undersökningen har gjorts genom ett ingÄende studium av SAP:s arbetarekommuns i LuleÄ interna verksamhet 1917-1924.

This essay examines two communist parties in Sweden; The Communist Party (Kommunistiska partiet [KP]) and Sweden's Communist party (Sveriges kommunistiska parti [SKP]). Furthermore, this essay is a comparative study where the two parties' political agendas are compared. The method with which the study was conducted is a quantitative content analysis, where the frequencies of usage pertaining to certain words and expressions have been measured. The Communist Manifesto by Karl Marx has also been compared to these two parties' political agendas concerning words and expressions. This was done in order to determine which of the examined parties stands closer to the aforementioned original document from an ideological perspective.

ReporÀntan Àr sÀnkt till noll för första gÄngen i Sveriges moderna historia samtidigt som det pÄgÄr en livlig debatt om vilken inflationsnivÄ som Àr lÀmpligast. Lars E.O. Svensson arbetade som vice Riksbankschef Ären 2007-2013 och har Äsikter angÄende Riksbankens penningpolitik. Svensson (2014) kritiserar Riksbanken för att hÄlla för lÄg inflation, som enligt honom har bidragit till problem i Sveriges ekonomi. Svensson menar att Riksbanken har tagit hÀnsyn till hushÄllens skuldsÀttning pÄ arbetslöshetens bekostnad.

Det har lÀnge hÀvdats att bostadsbristen i Stockholm i stora delar beror pÄ att Sveriges sedan 1968 rÄdande hyreslagstiftning har inneburit ett pristak pÄ marknaden, vilket motverkat en tillfredsstÀllande nybyggnation av hyreslÀgenheter. Syftet med denna uppsats Àr undersöka om sÄ Àr fallet. Hyreslagens grundlÀggande intentioner och antaganden har utifrÄn grundlÀggande teori noggrant synats. Dessutom har den utveckling som skett pÄ marknaden jÀmförts med de symptom som ett efterfrÄgeöverskott och ett pristak skulle innebÀra. Lagstiftningen har visat sig bestÄ av vad som i förlÀngningen kan argumenteras ha inneburit en icke-adekvat prisbildningsmekanism.

Public Service Àr ett svÄrdefinierat begrepp. De gamla idealen handlar mycket om enmedieideologi som baseras pÄ etermediernas möjligheter och begrÀnsningar, vilket har skapatsvÄrigheter nÀr Public Service har letat sig ut pÄ Internet. Kritik frÄn bland annatbranschorganisationen Tidningsutgivarna ifrÄgasÀtter Public Service-företagens breddning pÄwebben. De anser att grÀnserna för vad Public Service-företagen fÄr och inte fÄr göra Àralltför otydliga.Med hjÀlp av fyra kvalitativa samtalsintervjuer (tre personer frÄn Sveriges Television samt enfrÄn Tidningsutgivarna), och med kvalitativa textanalyser av statliga propositioner ochutredningar angÄende Public Service-uppdraget undersöks hur Public Service-uppdraget ochdess medieföretag pÄverkas av medieutvecklingen.I uppsatsen jÀmförs resultaten med Anna Maria Jönssons tankar kring Public Service och denmedieideologiska inriktningen ?Social ansvarsideologi?.

Energi i form av olja möjliggjorde under 1950- talet en mekanisering av skogsbruket. Accelererande klimatförÀndringar stÀller nu krav pÄ att den fossila energin som skogsmaskinerna Àr beroende av mÄste ersÀttas. Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn ett kulturperspektiv undersöka hur Sveriges skogsÀgarföreningar kommer att pÄverkas av den förÀndrade tillgÄngen till energi. För att besvara syftet genomfördes fem djupintervjuer. Studien visar att skogsÀgarföreningarna har en kulturellt prÀglad bilda av miljön som formbar och att förÀndringen frÀmst ses som en möjlighet att framstÀlla bioenergi för att bryta den sjunkande produktiviteten.

Holmberg, P. 2015. Etnisk boendesegregation i Sveriges tÀtorter. Kulturgeografiska institutionen, Arbetsrapportserie, Uppsala universitet.  Den etniska boendesegregationen Àr ett flitigt diskuterat fenomen bÄde i forskning och i allmÀnna debatten. Framförallt har fokus varit pÄ Sveriges tre storstÀder Stockholm, Göteborg och Malmö medan segregationen i övriga orter fortfarande till stor del Àr outforskad.

Det Svenska medlemskapet i den europeiska unionen (EU) har förÀndrat förutsÀttningarna för smÄföretagen i Norrbottens lÀn. Syftet med denna uppsats Àr belysa hur Sveriges medlemskap i EU pÄverkat exportförutsÀttningarna för smÄföretag i Norrbottens lÀn, sammanstÀlla en survey pÄ nÄgra tidigare gjorda EU-projekt dÀr vi undersökt hur EU och EU- verktyg kan ha pÄverkat exportförutsÀttningarna för Norrbottniska smÄföretagen, identifiera om Sveriges medlemskap i EU kan ha pÄverkat exportförutsÀttningarna för tvÄ redan etablerade mindre exportföretag i Norrbottens lÀn samt identifiera vilka för och nackdelar EU-medlemskapet kan ha inneburit för Norrbottniska smÄföretags exportförutsÀttningar. Slutsatsen blev att EU-medlemskapet inneburit bÄde positiva och negativa aspekter för företagen. Det positiva kan sÀgas vara den stora marknad som skapats genom den inre marknaden, borttagande av tullar inom EU, fri rörlighet för varor, tjÀnster, kapital samt personer. Strukturfonderna har skapat möjligheter att ta tillvara dessa fördelar.