Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i hur pedagoger som arbetar i grundskolans senare Är upplever hur det Àr att arbeta med elever som har svenska som andrasprÄk, och vilka svÄrigheter som kan uppstÄ. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer pÄ en skola i mellersta Sverige. De intervjuade i studien Àr totalt fyra stycken: en SVA-lÀrare, en NO-lÀrare och tvÄ SO-lÀrare.Resultatet visar att samtliga lÀrare Àr medvetna om att det Àr viktigt att arbeta med sprÄket Àven i Àmnesundervisnigen, men olika faktorer gör att det Àr svÄrt att genomföra detta i praktiken. Dessa faktorer Àr: tidsbrist, stora nivÄskillnader mellan eleverna och att det saknas kompetens hos ÀmneslÀrarna inom omrÄdet svenska som andrasprÄk. Slutligen kan man ej förvÀnta sig att de intervjuade pedagogerna och andrasprÄkseleverna som de undervisar ska vara representanter för hela Sveriges skolor, dÄ undersökningen endast genomförts pÄ en skola med fyra intervjuer med pedagoger..

Uppsatsen underso?ker hur attraktiva arbetsgivare integrerar sina ansta?llda fo?r att bygga en plattform da?r humankapitalet vill stanna kvar och utvecklas. Denna process sker via talent management da?r employer branding anva?nds som verktyg fo?r att fo?rsta?rka organisationens fo?retagskultur.Studien a?r utfo?rd hos en av Sveriges mest popula?ra arbetsgivare hos ekonomi och juridikstudenter, och ger en beskrivande fo?rklarning hur ett framga?ngsrikt fo?retag effektivt implementerar employer branding.Fallstudien har fokuserat pa? kvalitativa intervjuer med ho?gt uppsatt ansta?llda inom organisationen. Uto?ver intervjuerna hos Fallfo?retaget har en intervju genomfo?rts med en kunnig person inom employer branding som har yttrat sina a?sikter och tankar kring a?mnet och hur employer branding kan anva?ndas som verktyg och effektivt styrmedel.

Diabetes Ă€r en av Sveriges vanligaste folksjukdomar. Omkring 300 000 personer uppskattas ha diabetes i Sverige. Det Ă€r en kronisk och obotlig sjukdom och en riskfaktor för hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar och stroke. Än sĂ„ lĂ€nge Ă€r sjukdomen den vanligaste orsaken till amputationer av nedre extremiteter, njursvikt och blindhet. Sjukdomen orsakar Ă„rligen stort lidande, sjukhusvistelse och nedsatt funktionsförmĂ„ga hos den drabbade mĂ€nniskan.

Denna uppsats undersöker vilken plats viltvÄrd har i landskapsplaneringssammanhang, samt försöker ta reda pÄ hur landskapsarkitektens möjligheter att verka för goda viltförhÄllanden och biologisk mÄngfald ser ut. Genom att granska och problematisera begreppet viltvÄrd försöker jag ge en bild av vad begreppet innebÀr. Jag tittar sedan pÄ hur man arbetar med viltvÄrdsfrÄgor inom nÄgra av Sveriges myndigheter idag och försöker, genom intervjuer med anstÀllda pÄ NaturvÄrdsverket, Skogsstyrelsen och LÀnsstyrelsen, utröna vilken plats landskapsarkitekten har i det arbetet. Studien antyder att landskapsarkitekten varit nÀrvarande i arbetet med viltvÄrd tidigare, men verkar inte förekomma inom de studerade myndigheternas arbete med viltfrÄgor idag. Det finns ett behov av överblick och omrÄdesövergripande kompetens inom viltvÄrdsarbetet och myndigheterna antyder en önskan om att bredda sin kompetens.

I dagens samhÀlle söker sig mÀnniskor till upplevelser samtidigt som resande i ett globalt perspektiv ökar. För att konkurrera pÄ den globala marknaden och för att följa utvecklingen sÄ har en nationell strategi för svensk besöksnÀring tagits fram. Strategin kallas Vision2020 och fokuserar pÄ destinationsutveckling samt utveckling av exportmogna produkter för att öka Sveriges attraktionskraft och fÄ fler resenÀrer att besöka Sverige. Denna studie fokuserar pÄ hur kreativitet kan anvÀndas för att skapa mer innovativa produkter. Syftet Àr att undersöka hur ett innovationsverktyg kan utformas utifrÄn kreativitetsteori och empiri för produktutveckling Ät smÄföretag inom besöksnÀringen i Swedish Lapland.

Uppsatsens syfte var att presentera och analysera exempel pÄ hur tvÄ elever utövade inflytande överen kollaborativberÀttelse de skrev i ett klassrum modellerat efter Tragetons modell att skriva sig tilllÀsning. Vidare var syftet att synliggöra de lÀrdomar som kan dras frÄn att i denna studie med ensamtalsanalytisk metod analysera interaktioner i samspelet runt skriv- och lÀsinlÀrningen i skolan.Materialet som presenteras i denna uppsats samlades in med tvÄ filmkameror och en diktafon somfokuserade pÄ ett par elever som arbetade med att skriva en berÀttelse tillsammans. Segment av detinsamlade materialet presenterades sedan i form av transkriptioner som lÄg till grund för analysen.Resultaten synliggör ett antal olika interaktioner dÀr deltagarna utövar inflytande över materialetoch i begrÀnsad utstrÀckning hur texten vÀxer fram i förhÄllande till dessa interaktioner. Uppsatsenvisar ocksÄ pÄ ett antal lÀrdomar som kan dras med hÀnsyn till insamling av och presentation avdetta material vid analys av skriv- och lÀsinlÀrningen i skolan..

The aim for this thesis was to develop a proposal of documentation, containing rules and procedures, which JernströmOffset needs to acquire the Certified Graphic Production certification. A fundamental part was to study the materialissued by Sveriges Grafiska Mediaförening, to clarify the requirements that must be met to obtain the certification. Therecommendations found in the CGP material must also be considered.Based on the requirements and recommendations of Certified Graphic Production, a mapping of the workflows atJernström Offset was performed. It was done by interviewing employees from different departments at the company,this to get a clear understanding of the operations carried out throughout the production flow and the final qualityfollow-up.During our reviewing process we found that a number of changes, in terms of working environment and practices,must be made at the company. As a result of this we propose some appropriate actions to be implemented.The documentation was finally written, through the requirements and recommendations of Certified GraphicProduction and then applied to Jernström Offset?s work procedures..

Enligt kommunikationsmyndigheten PTS finns det cirka 10miljoner mobiltelefonabonnemang endast i Sverige. Telefonerna innehÄller operativsystem dÀr det tillÄts mÀngder av olika sorters program. I och med att Apple 2007 introducerade sin iPhone exploderade marknaden för sÄ kallade Nomadic Devices. En telefon som mer Àr tÀnkt att fungera som nÄgon form av handdator. Dessa telefoners utformning och funktioner möjliggör för utvecklare att ta fram mer avancerade program Àn man tidigare sett för mobiltelefoner.

Artros Àr en vanlig folksjukdom dÀr 3-5 procent av Sveriges befolkning Àr drabbad. Oftast drabbas höft- och knÀlederna vilka Àr de viktbÀrande lederna men Àven andra leder kan drabbas. Syftet med denna systematiska litteraturstudie Àr att belysa vuxna patienters upplevelser av artros i det dagliga livet. Studien Àr baserad pÄ 11 kvalitativa och kvantitativa artiklar dÀr Goodmans sju steg anvÀnds som metod. Resultatet presenteras under temat smÀrta och de tre kategorierna: fysisk funktionsnedsÀttning, psykisk pÄverkan och sociala begrÀnsningar.

Sverige har varit medlemmar i EU sedan 1995. Sedan dess har stora förÀndringar skettbÄde i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP) och inom Sveriges jordbruk. Tidigarestudier har undersökt de ekologiska och ekonomiska effekterna av GJP med kvantitativametoder och modellering. Denna studie undersöker hur GJP har pÄverkat lantbrukaresbeslut i deras jordbruksverksamhet samt hur detta pÄverkar landskapet i samhÀlletBettna, Södermanlands lÀn. Empirin som ligger till grund för uppsatsen har samlats ingenom semistrukturerade intervjuer med boende i Bettna som Àr involverade ijordbruket som heltids- eller deltidslantbrukare.

Den hĂ€r uppsatsen undersöker hur svenskt bistĂ„nd pĂ„verkar lokala förhĂ„llanden i Rwanda. Genom att analysera hur en NGO verksam i Rwanda, Vi-skogen, pĂ„verkas av de riktlinjer som satts upp av Sida, Sveriges bistĂ„ndsorgan, sĂ„ visar den hur en instrumentell instĂ€llning i bistĂ„nd kan vara etiskt problematiskt, samt ett hot mot sjĂ€lva genomförandet. Först fokuserar analysen pĂ„ Vi-skogen Rwandas inbördes relationer och hur dessa pĂ„verkas av den instrumentella mĂ„lsĂ€ttningen, för att sedan vidgas till att diskutera hur deras arbete i Rwanda pĂ„verkas, och hur detta pĂ„verkar de bönder de arbetar med. Studien bygger pĂ„ empiriskt material insamlat under ett tre mĂ„naders besök till Rwanda och Vi-skogen. Analysen anvĂ€nder sig frĂ€mst av JĂŒrgen Habermas teorier kring systemets kolonialisering av livsvĂ€rlden, samt Erving Goffmans teorier om individers sjĂ€lvpresentation i samhĂ€llet.

VÄtmarker har lÀnge varit viktiga inslag i Sveriges odlingslandskap. Dels för mÀnniskan men framförallt för vilda fÄglar. Stora förÀndringar skedde emellertid under slutet av 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet. MÄnga Äar rÀtades, marker dikades och vattennivÄer i sjöar sÀnktes. Sveriges vÀxande befolkning var anledningen till att jordbruket krÀvde allt större utrymme.

Gymnasieutbildningen i Sverige Àr en frivillig skolform dÀr 98 procent av Sveriges ungdomar pÄbörjar ett program. Skolreformer och större klasser prÀglar gymnasieskolan och stÀller nya krav pÄ det pedagogiska arbetet. Studier har visat att stökig arbetsmiljö och hög frÄnvaro Àr nÄgra av de problem som förekommer inom gymnasieskolan. Forskning kring förebyggande metoder för beteendeproblem i grundskola har visat att ett uppmuntrande och strukturerat lÀrarledarskap Àr en viktig komponent för adekvat skolmiljö och goda studieresultat hos elever. Oganizational behavior management Àr en metod inom organisations- och ledarskapsutveckling baserad pÄ inlÀrningspsykologi.

I platsannonser med kommuner som avsÀndare finns en kortare kommunbeskrivning. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att se vad som tas upp i dessa kommunbeskrivningar. För att fÄ fram det har textanalys gjorts av sammanlagt 245 platsannonser. Platsannonserna har hÀmtats frÄn platsbanken pÄ www.arbetsformedlingen.se och ur dagstidningen Dagens Nyheter. Platsannonserna Àr insamlade under september och oktober 2014.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.