The study aims to show how the publicity surrounding the Sweden Democrats have been during November in 2012 when polls for the party rose. The method that has been used is quantitative content analysis and a total of 215 articles from tabloids Expressen and Aftonbladet are encoded. The period of the encoded material has been in November 2012 and the variables have been designed to answer how much publicity Sweden Democrats have received during that period, any topic that the articles touched on, the actors that have been cited, if players have received criticism or praise, how the party looked like and if certain words were used in the articles.The theories of the study are based on agenda setting, priming, ?The spiral of silence? and democratic role of the media. They concern, among other things, how media sets the agenda for what people think is important and how after being exposed to something, subconsciously creates a feedback about the phenomenon.The results show that the Sweden Democrats have received much negative publicity at a time when their poll numbers increase, which goes against the established truth that says that positive publicity is beneficial to the parties while the negative publicity is adverse..

Studie av innehållet i politiska krönikor publicerade av den arabiska nyhetskanalen Al Jazeera under perioden 12 - 28 april 2008. Innehållsreferat och analys av tendensen. Teman: islam, terrorism, sekterism, Irak, USA, Israel, Palestina, Hamas, Fatah, arabisk nationalism..

Ida Redhammar var barnmorska och verkade i Älvsborgs län åren 1917-1941. Dagböcker från hennes förrättningar har inspirerat till denna uppsats. Syftet är att analysera en barnmorskas utbildning, arbete och villkor i början av 1900-talet. Metoden är en kritisk diskursanalys som gjorts efter en innehållsanalys av barnmorskereglementet och läroboken som användes vid Ida Redhammars utbildning på barnmorskeläroanstalten i Göteborg 1916. Resultatet presenteras som fyra teman i vilka olika diskurser ryms och det finns en interdiskursivitet inom varje tema. Temana är: 1.

Sverigedemokraterna tog plats i Sveriges riksdag i valet 2010. I detta land, där invandring länge tillbaka har varit en naturlig del av samhället och där endast ett invandrarkritiskt parti tidigare suttit i riksdagen har nu ett främlingsfientligt parti tagit plats. Denna uppsats söker att förklara hur texterna i partiets medlemstidning, SD-Kuriren, har förändrats.Genom att analysera 7 texter från 1988?1994 och 7 texter från 2008?2010 försöker jag att se hur denna förändring tar sig uttryck. Fokus ligger på texter som handlar om invandrare och brott, även om några texter som också tas upp kretsar kring den svenska identiteten.

SammanfattningSyftet med denna dokumentstudie av sjutton åtgärdsprogram var att granska hur det som formuleras i åtgärdsprogram kan tolkas med hjälp av diskursanalys. De övergripande frågorna i rapporten var att få en uppfattning om inom vilken diskurs elevernas problem beskriv, om de uppsatta målen var utvärderingsbara, och hur utvärderingar skrivs.  Det visade sig att några enstaka uppsatta mål, kan klara de krav på konkretion och exakthet som krävs för att en utvärdering ska vara möjlig. De flesta mål är formulerade som regler eller förhoppningar och beskriver inte vad eleven kan eller har lärt sig då målet är nått och kan därför inte utvärderas. Det som oftast utvärderas i åtgärdsprogrammen är, med några få undantag, eleven och inte de åtgärder som satts in för att göra det möjligt för eleven att nå de uppsatta målen. I de flesta fall beskrivs elevens problem i diskurserna egenskaper och utveckling.

Eva Carlbrink Källman, Örebro Universitet, C-uppsats 2011. Resultatenheter ? Endiskursanalytisk studie om svårigheter att implementera en ny organisationsmodell.Förändringstakten för organisationer och företag beskrivs ofta som allt mer accelererande.Behovet av att hänga med i utvecklingen betonas allmänt vid organisationsförändringar.Denna studie undersöker en påbörjad förändringsprocess i en offentlig organisation.Syftet är att lära mer om de perspektiv som är verksamma i den kommunala förändringsprocessen.Den empiriska studien är av kvalitativ karaktär med inledande observationeroch fem intervjuer från en samverkande grupp inför den kommande förändringen.Metoden som använts för analys av det empiriska materialet är Faircloughs kritiskadiskursanalys. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av organisationsteoretisk nyinstitutionalism.Den diskursiva analysen mynnar ut i fyra diskurser, vilka är: en centralistisk diskurs, en decentralistisk diskurs, en politisk-byråkratisk diskurs och en marknadsdiskurs. Studien avslutas med att resa frågor kring hur införandet avresultatenheter i Örebro kommun kommer att återspegla, påverka och påverkas av de fyradiskurserna..

The purpose of this study is to investigate how the Swedish newspaper Sportbladet watches over the Olympic games in Sotji, 2014. This study aims to find out why certain topics is more popular writing about and why others are not. The study also analyses the news distribution in terms of gender and nationalism.To find answers to this questions, a quantitative content analyses was used.  The results is based on 220 texts collected from eleven days news reporting in Sportbladet. Ice hockey and cross-country skiing was, without a doubt, the most popular sports according to news, interest and reporting. These two sports occupied a great deal of space in the newspaper and also had most articles.Furthermore, this study shows the domination of men amongst news pages according to both space and frequency in Sportbladet during the Olympic games in Sotji. In spite of that fact, women was assigned more space in the news paper throughout the Olympic games compared to the daily reporting.

Föreställningar kring maskulinitet och våld är i dagens samhälle nära sammankopplade och har så varit även historiskt. Denna studie har som mål att undersöka hur dessa sammankopplingar påverkar män som tränar och tävlar MMA och hur det påverkar deras maskulinitetskonstruktioner. Genom att undersöka dessa mäns inställning till våld, maskulinitet och intimitet inom MMA, syftar studien till att tydliggöra den diskurs som vuxit fram på en kampsortsklubb i Sverige. Slutsatsen av denna undersökning är att en tillsynes motsägelsefull bild kring våld och intimitet konstruerats inom denna diskurs. Inom MMA-diskursen finns utrymme för fysisk intimitet på ett sätt som sällan accepteras mellan män i samhället utanför.

The purpose with this essay is to find out ifneo-fascist connection will change the next generationscitizens (in this specific case ninth graders) opinions about a specific political party. In modern day Sweden,only one political party stands for political ideas that can be seen as neo-fascist (Sverigedemokraterna). Whatwould happen if the next generation citizens saw this connection and how would they respond? That?s whatthis essay is all about, are the students ?positive?, ?negative? or ?on changed? to a neo-fascist politicalparty? The studies research type is mainly of a qualitative nature butquantitative elements occur. The data iscoming from two classes of ninth graders that answered eight questions each.

The idea that I put forward in this thesis concerns the democratic system and the threat from discoursive impact on its core values. I focus my normative analysis on three of these democratic values: transparency, accountability and influence ? and what democratic problems the discoursive impact causes in conflict with them. I have used a critical discourse theory to define discourse and discoursive impact, by focusing on the process of discourse, rather than its nature. I deal with the political structure where I claim that the essential relation between citizen and politician is disrupted, due to lack of information and the imminent problems of the existing network society.

Uppsatsen behandlar ämnet om hur diskursen om övervikt skapas och vidmakthålls med specifikt fokus på hur detta görs i tv-programmet "Du är vad du äter". Bakgrunden till uppsatsen hämtas från den rådande samhällsdebatten om fetma och övervikt och syftar till att dels se hur man genom att representera en viss grupp människor kan synliggöra och vidmakthålla en diskurs och dels att ifrågasätta en social norm i vårt samhälle. Den teoretiska ansatsen hämtas inom kultur och diskursanalysen men även från sociologiska teorier om kroppen och kroppens symbolik. Teorier om tv som analysobjekt tillämpas också. Analysen belyser och diskuterar överviktens diskurs samt hur kroppsideal skapas.

Uppsatsen syfte är att identifiera och problematisera hur diskurser om kultur förhåller sig till våld mot barn hos socionomer samt att problematisera och reflektera över diskursernas konstruktion. Frågeställningarna i uppsatsen är: Vilka diskurser om kultur i förhållande till våld mot barn förekommer hos socionomer? Vad innefattas i dessa diskurser? Hur kan dessa diskurser problematiseras? Uppsatsens ontologiska inriktning baseras på ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv. Undersökningen bygger på kvalitativ metod. Empirin utgår ifrån fyra halvstrukturerade intervjuer med socionomer.

Cirka fem procent av alla kvinnor i Sverige lider av någon form av ätstörning. Ett av få ställen dit de kan vända sig för att få hjälp är den offentliga sjukvården. Mitt syfte med denna uppsats har därmed varit att undersöka hur blivande sjuksköterskor tänker kring ätstörningar. Genom kvalitativa intervjuer med fyra sjuksköterskestudenter har jag utifrån teorier om diskurs, kvinnlighet och makt gjort en diskursanalys av sjuksköterskestudenters tankar om ätstörningar. I analysen har jag kunnat utröna att studenternas syn på ätstörningar präglas av två olika diskurser.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Sverigedemokraternas nationalistiska ideologi, och förändringar i denna utifrån dess tre senaste parti-och principprogram från 1999, 2003 och 2011. Partiet har gått framåt i varje val och nådde i valet 2010 över fyraprocentspärren och fick en plats i Sveriges parlament. Detta trots att omvärlden har präglats av globalisering, där internationella samarbetsorgan fått större maktbefogenheter och staterna tenderar att slutas samman i civilisationer, varpå nationalstaternas identitetsbärande roll inskränkts. Studien har utgjorts av en innehållslig idéanalys där programmen jämförts mot två idealtyper. Den ena har då baserats på Samuel P Huntingtons teori om en ny världsordning med nya kulturbaserade identifikationsmönster som sträcker sig utanför nationalstaternas territoriella gränser.

Genom denna studie har jag a?mnat att analysera hur svensk nyhetspress gett uttryck fo?r en ikonisk ha?ndelse i hanteringen av Sverigedemokraterna i samband med att dessa blev invalda i Riksdagen ho?sten 2010. Syftet med studien har varit att utifra?n mina teoretiska utga?ngspunkter se vad en ikonisk ha?ndelse betyder i nyhetspressens rapportering kring Sverigedemokraterna i samband med valet och en tid efter detta. Utga?ngspunkterna i studien har utgjorts av teorier med fokus pa? tendenser i hur media skildrar betydande ha?ndelser, samt det kollektiva minnet.