Karteller Ă€r en grupp företag inom samma industri som samarbetar med mĂ„let att begrĂ€nsa konkurrens pĂ„ en marknad och höja priserna för att öka sina vinster. Konkurrensverket har i uppdrag att upptĂ€cka karteller och bevisa att samarbete har förekommit. Det Ă€r dock svĂ„rt att uppdaga dem och stĂ€lla nĂ„gon till svars. Syftet med denna uppsats Ă€r att analysera de fĂ€llda kartellerna i Sverige mellan Ă„ren 1999 och 2011, och försöka hitta gemensamma nĂ€mnare som underlĂ€ttar kartellbildningar inom dessa branscher. Även andra faktorer som kan bidra till kartellbildningen har analyserats.

Syftet med detta arbete var att genom litteraturstudier kartlÀgga anvÀnd-ningen av slaktblod i Sverige. DÄ dagens debatt angÄende kött-konsumtionens miljöpÄverkan inte tar upp tillvaratagandet av slaktbi-produkter var Àven detta en intressant aspekt att titta nÀrmare pÄ. KartlÀggningen har koncentrerats pÄ uppsamlingen och anvÀndningen av slaktblod frÄn gris dÄ detta Àr mest förekommande inom livsmedels-framstÀllning i Sverige. Informationen har hÀmtats frÄn vetenskapliga artiklar och studier som hittats via databaser. Studierna Àr frÀmst frÄn de 20 senaste Ären men Àven tidigare dÄ det inte alltid funnits tillrÀckligt med ny forskning och resultat att ta del av. I Sverige anvÀnds slaktblod frÀmst till biogödsel, energiutvinning och djur-foder men Àven en del till livsmedelsframstÀllning via förÀdling till plasma-protein och hemoglobinpulver. Plasmaprotein anvÀnds i stor utstrÀckning som emulgeringsmedel i charkuteriprodukter och hemoglobinpulvret gÄr frÀmst till tillverkningen av blodmat. Hur stora andelar som gÄr till respek-tive process Àr inte fullstÀndigt kartlagt.

UtgÄngspunkt för uppsatsen var att besvara frÄgan vilken pÄverkan den europeiska sociala stadgan har pÄ svensk rÀtt. Eftersom den europeiska sociala stadgan Àr ett relativt okÀnt instrument Àgnas uppsatsens första del (kapitel 2) Ät att presentera dess framvÀxt, rapporteringssystemet och klagomÄlsprotokollet, samt det enda klagomÄl som hittills berört Sverige: Collective Complaint No 12/2002, Svenskt NÀringsliv v. Sweden. Det konstaterades dÄ att Sverige inte uppfyllde sitt Ätagande under stadgans femte artikel. I uppsatsens andra del (kapitel 3) presenteras resultatet som sammanstÀllts för att besvara frÄgestÀllningen.

MÄnga multinationella företag (MNC) stÀlls inför problemet hur de skall kunna implementera sina strategier i alla sina dotterbolag dÄ det kan finnas bÄde stora kulturella och legala skillnader mellan olika lÀnder. Ett omrÄde som detta mÀrks tydligt pÄ Àr human resource management (HRM) dÄ företaget mÄste anpassa sig till bÄde den lokala arbetsmarknadens regler och lagar samt MNC:ts övergripande strategi. För att kunna hantera det hÀr problemet finns det flera lösningar och ett vanligt sÀtt Àr att föra över mer eller mindre beslutanderÀtt till dotterbolaget.Den hÀr uppsatsen undersöker vilken autonomi ett svenskt dotterbolag till ett amerikanskt lÀkemedelsbolag har nÀr det gÀller HRM. För att kunna undersöka det har vi gÄtt igenom aktuell forskning inom omrÄdet för att se vad som finns skrivet om liknande fall utomlands. DÀrefter har vi gjort en fallstudie med tvÄ kvalitativa intervjuer pÄ Merck Sharp & Dohmes (MSD) svenska dotterbolag.

I uppsatsen utreds vilka former av ÀganderÀttsförbehÄll som finns i Sverige respektive i Tyskland samt vad som kÀnnetecknar dessa. Vidare undersöker författaren om de olika formerna av förbehÄll blir obligationsrÀttsligt respektive sakrÀttsligt giltiga nÀr saken, som omfattas dÀrav, exporteras frÄn Sverige till Tyskland respektive frÄn Tyskland till Sverige..

VÀrdetransportrÄnen i Sverige ligger pÄ ett rÄn i veckan. Finland har endast haft fyra rÄn mot vÀrdetransporter pÄ en sexÄrsperiod. Med denna rapport vill vi försöka förstÄ vad som skiljer mellan Sverige och Finland gÀllande vÀrdetransportrÄn. Vi tittar pÄ om problemet ligger i skillnader gÀllande lagstiftning och straffsatser. Man se att pÄföljden för rÄn och grovt rÄn inte skiljer mycket mellan lÀnderna.

Syftet med detta arbete Àr att fördjupa vÄra kunskaper om terrorism samt att ge lÀsaren en inblick i Àmnet och fÄ lite kunskap om hotbilden i Sverige samt vad Sverige har för resurser att möte terrorism. Första delen av arbetet försöker vi definiera vad terrorism Àr, beskriva olika organisationer redogöra för Sveriges definition av ordet terrorism. DÀrefter försöker vi förklara olika typer av terrorism som nationell, internationell, vÀnster, höger, stats, och religiös terrorism. NÀsta del av arbetet handlar om Sverige, dÀr vi berör terroristdÄd som utförts i Sverige samt hotbilden i Sverige nu och i framtiden. DÀrefter berör vi Sveriges beredskap och de olika myndigheter som Àr ansvariga i Sverige för arbetet mot terrorism.

Syfte: Att beskriva vilka faktorer som bidrar till psykisk ohĂ€lsa bland ungdomar i Sverige.Metod: Litteraturstudie med en deskriptiv design. Studien Ă€r baserad pĂ„ 14 vetenskapliga artiklar sökt i databaserna "PubMed" och "Cinahl".Resultat: Det visade sig i resultatet att skilda förĂ€ldrar Ă€r en stor bidragande faktor till ungdomars psykiska ohĂ€lsa. Ungdomar som lever med skilda förĂ€ldrar har en större risk att drabbas av depression, Ă„ngest och att börja utöva negativa beteenden som rökning, dricka alkohol och tidig sexdebut. Andra faktorer som bidrar till psykisk ohĂ€lsa var fetma hos ungdomar och lĂ„g socioekonomisk status hos förĂ€ldrar.Slutsats: Resultatet i föreliggande studie visade att ungdomar som lever med skilda förĂ€ldrar Ă€r en stark bidragande faktor till ungdomars psykiska ohĂ€lsa. Även fetma hos ungdomarna och dĂ„lig socioekonomisk status hos förĂ€ldrar kan leda till psykisk ohĂ€lsa hos ungdomar.

Kinas ekonomi blir allt starkare och i takt med det förbÀttras ocksÄ den kinesiska levnadsstandarden. FörbÀttringarna innebÀr att fler kineser har rÄd att resa utomlands och antalet kinesiska turister som reser utomlands ökar för varje Är. 2003 var Kina den fjÀrde största nationen i vÀrlden för utrikesresor. World Tourism Organisation uppskattar att Är 2020 kommer 100 miljoner kineser att resa utomlands. Sverige Àr Àn sÄ lÀnge en liten destination för kineser men det finns ett ökat intresse för de skandinaviska lÀnderna.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur afghanska kvinnor upplever sitt liv i Sverige och hur de ser pÄ sin tillvaro och delaktighet i det svenska samhÀllet. Uppsatsen avgrÀnsas till kvinnor med afghansk bakgrund som invandrat till Sverige sedan 2000-talet. UtifrÄn deras egna perspektiv, vill jag undersöka hur de ser pÄ sin tillvaro, pÄ sitt liv och pÄ sin delaktighet i det svenska samhÀllet. Vidare belyser uppsatsen vad betyder sociala nÀtverk och sociala relationer för dem? Vilken strategi har de för att komma in i det svenska samhÀllet? Hur upplever de den nya identiteten och de nya vÀrderingarna i det nya samhÀllet? UtifrÄn respondenternas synvinkel har jag försökt att svara pÄ de ovannÀmnda frÄgorna.

Syftet med denna uppsats ?r att bredda f?rst?elsen f?r maskuliniteter genom att studera butchidentitet bland unga vuxna i Sverige idag. Empirin insamlades genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Det teoretiska ramverket ?r l?nat fr?n maskulinitetsstudier, queerteori, samt fenomenologi.

Bakgrund: Endast ett fÄtal kvinnor i Norden vÀljer en planerad hemförlossning. I Sverige har en studie gjorts för att undersöka vilka karaktÀrsdrag som gÄr att urskilja hos dessa kvinnor men liknande studier saknas för Norden.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vad som Àr karaktÀristika för kvinnor i Norden som vÀljer en planerad hemförlossning samt jÀmföra karaktÀristika hos kvinnor i Sverige med kvinnor frÄn tre andra nordiska lÀnder.Metod: Studien Àr en retrospektiv tvÀrsnittsstudie med kvantitativ ansats. Materialet Àr insamlat mellan 2009-2011 inom ramen för forskningsnÀtverket ?Nordic Homebirth? via enkÀtformulÀr pÄ internetsidan www.nordichomebirth.com. Icke-parametriska analyser genomfördes med hjÀlp av ChitvÄ-test.Resultat: Totalt svarade 778 kvinnor pÄ enkÀten.

Bakgrund: Endast ett fÄtal kvinnor i Norden vÀljer en planerad hemförlossning. I Sverige har en studie gjorts för att undersöka vilka karaktÀrsdrag som gÄr att urskilja hos dessa kvinnor men liknande studier saknas för Norden.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vad som Àr karaktÀristika för kvinnor i Norden som vÀljer en planerad hemförlossning samt jÀmföra karaktÀristika hos kvinnor i Sverige med kvinnor frÄn tre andra nordiska lÀnder.Metod: Studien Àr en retrospektiv tvÀrsnittsstudie med kvantitativ ansats. Materialet Àr insamlat mellan 2009-2011 inom ramen för forskningsnÀtverket ?Nordic Homebirth? via enkÀtformulÀr pÄ internetsidan www.nordichomebirth.com. Icke-parametriska analyser genomfördes med hjÀlp av ChitvÄ-test.Resultat: Totalt svarade 778 kvinnor pÄ enkÀten.

Amfetaminsmugglingen in till Sverige har under senare Är blivit allt mer omfattande likasÄ missbruket. Poliser kommer att komma i kontakt med narkotika och problematiken runtomkring det samma i sitt dagliga arbete. Syftet med rapporten Àr att lÀsaren ska fÄ kunskap om hur smugglingen fungerar in till Sverige och hur stort missbruket Àr. Amfetaminets historia börjar under andra vÀrldskriget. Soldater i de stridande förbanden fick amfetamin för att fÄ bÀttre uthÄllighet.

För första gÄngen nÄgonsin arrangerar Sverige Är 2005 ett möte för lÀnder som ingÄr i Nato och Partnerskap för fred, PFF. Med utgÄngspunkt i detta fokuserar uppsatsen pÄ hur Sveriges nuvarande relation till Nato kan förstÄs, och pÄ möjligheterna för Sverige att stÄ neutral i hÀndelse av krig.Studien utgÄr frÄn utrikesminister Laila Freivalds officiella retorik om sÀkerhetspolitik under Är 2004 och 2005. Totalt analyseras fem tal med hjÀlp av tre teorier. Dessa behandlar Sverige som liten stat, Nato:s nya roll och den förÀndrade hotbilden samt utvecklingen av den svenska sÀkerhetspolitiken.Resultatet visar att Freivalds i sin retorik bortser frÄn att Sverige Àr ett litet land med begrÀnsat inflytande i den internationella politiken. Hon mÄlar upp en komplicerad och global hotbild som indirekt riktas mot Sverige, och ger en uppfattning av att Sverige Àr i behov av sÀkerhetspolitiskt samarbete.