Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt ICA-reklamen gestaltar Sverige. Med nationalism, myter och ideologi som teoretiska utgÄngspunkter syftar uppsatsen till att komma nÀrmare hur myten om Sverige rekonstrueras i ICA:s reklamfilmer, samt vilken roll ICA har i det Sverige som framstÀlls.Efter en förstudie pÄ de av ICA:s reklamfilmer som sÀnts i TV det senaste halvÄret har ett strategiskt val gjorts. UtifrÄn ett semiotiskt angreppssÀtt har en kvalitativ innehÄllsanalys genomförts pÄ tre av ICA:s reklamfilmer frÄn 2014. Analysen visar att genom anvÀndningen av tecken som symboliserar Sverige i reklamfilmerna konstrueras myter om den svenska familjen, svensken och Sverige. ICA bidrar dÀrmed genom sina reklamfilmer till mytifieringen av Sverige.Slutsatserna dras till att genom de hÀr tre reklamfilmerna gestaltar ICA Sverige som ett land med hÀlsosamma och medvetna invÄnare som helst Àter svenskproducerad mat och lever i kÀrnfamiljskonstellationer.

Tanken med uppsatsen Àr att undersöka hur vÀgen till att bli valificerad revisor ser ut i Ätta europeiska lÀnder genom en kartlÀggning av lÀndernas revisorsnivÄer, utbildningskrav, examination och dess innehÄll, samt andelen godkÀnda. KartlÀggningen sker för att kunna se likheter och skillnader mellan Sverige och de andra lÀnderna, samt för att kunna dra slutsatser om hur vi anser att Sveriges system eventuellt bör förÀndras. Uppsatsen har en teoretisk grund i harmonisering och standardisering och baserar sig pÄ bÄde primÀr- och sekundÀrdata, i huvudsak insamlat genom mailkontakt och via Internet. Vi ser att det gÄr att urskilja tvÄ grupperingar bland lÀnderna gÀllande de undersökta faktorerna. Tydligt Àr att Sverige inte helt passar in i nÄgon av dessa.

Uppsatsen undersöker nÄgra svenska populÀrvetenskapliga framstÀllningar av Darwins idéer under halvseklet efter publiceringen av On the origin of species. De publikationer som studeras mest ingÄende Àr Ny illustrerad tidning och Verdandis smÄskrifter. Med hjÀlp av Ludwik Flecks vetenskapssociologiska tankar, jÀmte ett antal andra perspektiv pÄ polulÀrvetenskapens form och funktion, resonerar jag om populariseringarnas folkbildande och stundtals politiska syften och sÀtt att presentera en omstridd teori som ovedersÀgligen sann. Uppsatsen innehÄller ocksÄ en översikt över populÀrvetenskapens historia i Europa och Sverige..

SamhÀllsgeografiskt miljöcentrum (Spatial Modelling Centre), SMC, bedriver forskning och utveckling av datorbaserade geografiska modeller. Syftet Àr att stödja uppdragsgivaren, Kulturgeografiska institutionen vid UmeÄ universitet, och andra med dessa verktyg. Med hjÀlp av den egenutvecklade modellen SVERIGE kan man göra experiment i full skala med en syntetisk population som motsvarar hela Sveriges befolkning. Detta examensarbetes syfte var att ta fram möjlighet till geografisk presentation för den grafiska klienten till SVERIGE. Detta som ett komplement till de tabeller som genereras vid körningar av modellen.

Med hjÀlp av en enkÀtundersökning undersöks nÄgra av de demografiska och ekonomiska faktorer som utmÀrker en remittör, vilka kanaler för överföringar som anvÀnds och med vilken frekvens som pengar skickas till utlandet. Data samlades in genom en enkÀt tillgÀnglig pÄ Internet under tvÄ mÄnaders tid under hösten 2007 och mÄlgruppen var utlandsfödda och senare generationers invandrare i Sverige. För att nÄ ut till mÄlgruppen kontaktades ett antal invandrarorganisationer och andra organisationer som organiserar utlandsfödda. Sex grupper valde att delta och antalet svarande Àr begrÀnsat vilket minskar generaliseringsmöjligheterna. Det insamlade datamaterialet analyseras med hjÀlp av tabellanalys och regressionsanalys.

Huvudsyftet med undersökningen var att utröna om det subjektiva vÀlbefinnandet bÀttre prediceras av neuroticism Àn extraversion, samt om neuroticism och reaktionstiden för negativa bedömningar Àr mer betydelsefulla för det subjektiva vÀlbefinnandet Àn extraversion och reaktionstiden för positiva bedömningar. Andra undersökningar har gett blandade resultat. I den första studien var deltagarna 184 personer i Äldrarna 16-67 frÄn en arbetsplats, tvÄ gymnasieskolor, tvÄ bibliotek samt en komvuxskola i södra Sverige. En enkÀt anvÀndes för sjÀlvskattningar av neuroticism, extraversion samt det subjektiva vÀlbefinnandet. Korrelationer och en multipel regressionsanalys visade att neuroticism var en starkare prediktor Àn extraversion till det subjektiva vÀlbefinnandet.

Studiens syfte Àr att belysa vad det kan innebÀra att arbeta efter en behandlingsmetod som Àr utarbetad i ett annat land och överföringen av MST frÄn USA till Sverige exemplifierar detta. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka, för MST-arbetet, betydelsefulla skillnader finns det mellan USA och Sverige?, Hur har man löst de dilemman som uppstÄtt pÄ grund av skillnaderna?, Vad ÄterstÄr att lösa?Forskning som gjorts i USA och Norge visar pÄ goda resultat, en studie i Kanada visar ingen skillnad mellan MST och andra insatser och en pÄgÄende studie finns i Sverige. Tidigare studier pÄ MST har frÀmst perspektiv pÄ dess effektivitet, dels vad gÀller förÀndrade beteenden, dels de samhÀllsekonomiska följderna. NÄgon större studie med fokus pÄ kontextuella dilemman vid överföring av MST har inte hittats.Denna studie har ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och bygger pÄ intervjuer med fyra MST-teamledare i Stockholm.

Denna uppsats behandlar invandrade finska romers identitetsbygge i Sverige. Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie med tre informanter. Syftet har varit att granska hur dessa finska romer i Sverige har format sin identitet under sin livstid och vilken roll skolan har haft för identitetsformeringen samt hur deras emigration har pÄverkat deras syn pÄ sig sjÀlva som romer, finlÀndare och/eller svenskar.Jag har intervjuat en man i 30-Ärs-Äldern och tvÄ kvinnor, 45 respektive 50 Är. Intervjuerna Àgde rum i september 2005. Alla tre var födda i Finland, men har flyttat till Sverige under sin barndom eller ungdom.

Denna uppsats har som syfte att analysera problematiken kring sÄ kallade exit-upplÀgg. Syftet Àr vidare att hitta en möjlig lösning för att minska exit-upplÀgg som utförs av fysiska personer. Efter EU-Domstolens dom iX och Y-fallet öppnades en möjlighet att utföra exit-upplÀgg. Ett exit-upplÀgg innebÀr att en person gör en un-derprisöverlÄtelse till ett holdingbolag i utlandet som personen sjÀlv Àger för att se-dan efter en fullstÀndig utflyttning fÄ sina kapitalvinster beskattade i den nya hem-viststaten. VÀljs ett land med lÄg eller ingen beskattning pÄ kapitalvinster och har landet ett skatteavtal med Sverige som inte ger Sverige sÄsom kÀllstat en rÀtt att be-skatta vinster kan beskattning av andelar minskas eller helt undgÄs.Problematiken kring exit-upplÀgg ligger i att tioÄrsregeln i 3 kap.

NÀr en utlÀndsk arbetsgivare utan fast driftstÀlle i Sverige lokalanstÀller nÄgon för arbete som skall utföras i Sverige sÄ kan arbetsgivaren och arbetstagaren enligt den svenska lagstiftningen komma överens om att arbetstagaren sjÀlv skall betala socialavgifter i form av egenavgifter. Denna form av avtal kallas socialavgiftsavtal, och samma form av regel finns pÄ EU-nivÄ. Problematiken ligger i att egenavgifter endast kan pÄföras arbetstagaren om inkomsten taxeras i Sverige, och det finns en hel del situationer, vilka belyses i uppsatsen, dÀr nÄgon inkomsttaxering inte sker av arbetstagarens inkomst. I dessa lÀgen kan följaktligen Sverige inte pÄföra varken arbetstagare eller arbetsgivare socialavgifter. Anledningarna till att denna avgiftsflykt möjliggörs Àr flera.

DÄ trafficking för sexuella ÀndamÄl Àr ett brott mot mÀnskligheten som pÄgÄr i outtröttlig styrka vill den hÀr uppsatsen belysa hur Sverige som stat arbetar för att motarbeta trafficking bÄde internationellt och nationellt. För att kunna göra en sÄ bred bedömning som möjligt av svenska statens arbete har teorin varit en rÀttsociologisk dÄ den tar upp bÄde lagliga, samhÀlleliga, etiska och sociala aspekter. Och dÄ det Àr en stats arbete som granskas har metoden som anvÀnts varit utvÀrderande dÄ uppsatsen velat lyfta fram hur lÀmpligheten men Àven effektiviteten av Sveriges arbete Àr. Som en del av detta har mycket av empirins fokus lagts pÄ de bakomliggande mekanismerna sÄ som vilka grupper som livnÀr sig pÄ att sÀlja andra personers kroppar, hur den svenska sexköpslagen Àr utformad och hur de svenska myndigheterna arbetar med problematiken..

Idag finns det mÄnga muslimer i Sverige som inte har ett alternativ vad gÀller val av banker som agerar i linje med deras tro dÀr det rÄder ett förbud mot rÀnta. Studien Àmnar undersöka hur man kan marknadsföra och finansiera en islamisk bank i Sverige, vilka nyckelfaktorer som finns samt vilka som gÄr att anvÀnda för en lyckad positionering i den svenska bankmarknaden. Vi har anvÀnt oss utav kvantitativa och kvalitativa ansatser genom primÀr data i form av intervjuer och en enkÀtstudie. Vi har kombinerat marknadsföringsteorinValue Innovation med finansieringsteorin Bootstrapping i syfte att fÄ en undersökning som Àr övergripande för hela uppsatsen.Resultaten tyder pÄ att marknadsföringen av en nyetablerad islamisk bank i Sverige bör göras med fokus pÄ att den Àr i linje med islamiska principer, men Àven att den följer vissa etiska principer, för att bredda mÄlgruppen till andra Àn muslimer. Grundfinansieringen bör skötas av utlÀndska investerare pÄ ett sÀtt som undgÄr de restriktioner som finns gÀllande inflöde av utlÀndskt kapital..

Idag Àr det kustnÀra eller det s.k. litorala omrÄdet i fokus för mÄnga av vÀrldens mariner. Det finnsolika syften med att genomföra operationer i det litorala omrÄdet men det huvudsakliga syftet Àratt tillse att sjötransportförbindelserna som till största del sker i det litorala omrÄdet fungerar.Andra syften Àr t.ex. att med expeditionÀra styrkor kunna pÄverka en situation pÄ land eller somSverige operera i det litorala omrÄdet i syfte att försvara sig. De uppgifter som ska lösas i detlitorala omrÄdet inkluderas av begreppet Littoral Warfare, men vad betyder det för de olikanationerna?Denna uppsats jÀmför hur USA, Storbritannien och Sverige ser pÄ det litorala omrÄdet ochbegreppet Littoral Warfare.

Problemorienterat polisarbete utvecklades under 1970-talet i USA av Herman Goldstien, kritik hade dÄ lÀnge riktats mot polisens hÀndelsestyrda arbetssÀtt. Det problemorienterade arbetssÀttet spred sig sedan till polisorganisationer runt om i vÀrlden och sÄ Àven till Sverige. Under 1990-talet fick det problemorienterade arbetssÀttet Àven fÀste i Sverige i och med att nÀrpolisreformen genomfördes. Tanken med problemorienterat polisarbete Àr att polisen tillsammans med organisationer, myndigheter och andra i samhÀllet ska arbeta för att förebygga och förhindra brott och andra ordningstörningar genom att tÀnka mer lÄngsiktigt Àn vad man hade gjort tidigare. I denna rapport har intervjuer genomförts med poliser pÄ tvÄ olika myndigheter i Sverige för att se om kunskap om arbetssÀttet finns i teorin och i vilken utstrÀckning det tillÀmpas i praktiken.

Lagförarbeten intar en unik position i Sverige vid en jÀmförelse med andra rÀttsystem genom sin starka stÀllning bland de andra rÀttskÀllorna. Sverige Àr antagligen det land dÀr lagförarbetena Ätnjuter starkast stÀllning i vÀrlden. Varför Sverige Àr sÄ annorlunda Àr en frÄga som det inte har reflekterats över eller diskuterats om i nÄgon större utstrÀckning i den offentliga debatten. En intressant frÄgestÀllning som aktualiseras angÄende förarbeten Àr emellertid frÄgan om maktdelning mellan den lagstiftande, verkstÀllande och dömande makten, dvs. riksdag, regering och domstolarna.