BakgrundVarje Är kommer det barn under 18 Är, utan sina förÀldrar, frÄn andra lÀnder till Sverige för att söka asyl. Antalet ökar, 2004 kom det 388 barn, 2009 kom sÄ mÄnga som 2250 ensamma barn.Enligt mÄnga rapporter underlÀt kommunerna att utreda barnens behov av insatser och de tilltÀnkta boendenas lÀmplighet. Den 1 juli 2006 trÀdde en ny lag i kraft som skulle ge ensamkommande flyktingbarn samma trygghet som övriga barn i landet. Lagen skulle ge tydligare riktlinjer för Migrationsverket, svenska kommuner och Landsting betrÀffande fördelning av ansvar, vem som ansvarar för vad.SyfteSyftet Àr att undersöka barnens situation, hur de blir bemötta pÄ boendena under deras asylprocess. SÀrskilt fokus har vi lagt pÄ att undersöka om man pÄ boendena tar hÀnsyn till att de ensamkommande barnen kommer frÄn en annan social miljö, med en helt annan kultur.FrÄgestÀllningar Hur arbetar man med barnen sen den nya lagen kom 2006? Hur bemöter man barnen utifrÄn kultur, identitet m.m.?MetodVi har valt en kvalitativ forskningsmetod som bygger pÄ djupintervjuer med en flyktingsamordnare, tvÄ chefer för olika boenden och tvÄ asylsökande barn som bor pÄ ett transitboende.ResultatVi har kommit fram till att Sverige har blivit bÀttre pÄ ta hand om de ensamkommande barnen, sedan den nya lagen, personalen har högre utbildning, man har anstÀllt mer personal med kulturkompetens.

I den hÀr studien undersöker jag hur sjÀlvidentitetsprocessen gÄr till med hjÀlp av sociala medier för kvinnor frÄn norra Sverige som flyttat till Stockholm. Fokus ligger pÄ att undersöka hur sju kvinnor framstÀller sig sjÀlva och hur de anvÀnder plattformarna Facebook, Instagram och Twitter. Sju kvinnor i Äldrarna 23 till 44 Är har intervjuats i början av april 2014. Som komplement till intervjuerna har jag observerat deras konton pÄ sociala medier under en lÀngre period. Resultatet visar att kvinnorna i studien ser sig som norrlÀnningar efter flytten till Stockholm och de visar sin koppling till norra Sverige pÄ sociala medier pÄ olika sÀtt.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pĂ„ om grĂ€nsturistbyrĂ„ernas sĂ€rskilda stĂ€llning som inkörsport till Sverige kan förstĂ€rkas. Vi ville Ă€ven studera vilka förutsĂ€ttningar det finns att utveckla lokala grĂ€nsturistbyrĂ„er till att bli mer regionala och nationella turismportaler. GrĂ€nsstationernas funktion som inkörsport till landet stĂ€ller sĂ€rskilda krav pĂ„ att de kan ge en mer utförlig information om hela Sverige. Vi har valt att avgrĂ€nsa oss till ÅrjĂ€ngs, Strömstads, Karlstads, Eurotax i Töcksfors och Morokuliens turistbyrĂ„er. Turistresan startar med att det uppstĂ„r ett behov av att resa till en destination nĂ„gonstans.

De senaste Ärens kraftiga prisökningar pÄ den svenska bostadsmarknaden har fÄtt stor uppmÀrksamhet, bÄde i Sverige och utomlands, eftersom utvecklingen Àr ganska unik i vÀstvÀrlden. Med bakgrund av tidigare studier av bostadsmarknader Àmnar denna studie undersöka vilka faktorer som styr prisutvecklingen i Sverige. Resultaten av ekonometriska tester visar att flera faktorer har pÄverkat prisutvecklingen de senaste 30 Ären. Demografi, disponibel inkomst samt brukarkostnad Àr de fundamentala faktorer som frÀmst pÄverkar bostadspriser i Sverige dÀr framför allt den exceptionellt lÄga rÀntan under och efter finanskrisen drivit prisutvecklingen..

    Sammanfattning: Syftet med vÄr uppsats Àr att belysa identiteten och den kulturella tillhörigheten hos andra generationens invandrare. Vi vill belysa deras syn i frÄga om identitet, integration och omgivning. Kvalitativa intervjuer har utförts för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar och tre personer frÄn Malmö samt tvÄ personer frÄn SkellefteÄ och en person frÄn PiteÄ har stÀllt upp pÄ denna undersökningen. Dessa intervjuer har sedan analyserats och diskuterats med inspiration av essentialismen, konstruktionismen samt den postkoloniala teoribildningen. Utöver dessa inriktningarna ligger fokus pÄ identitet och identitetsskapande teorier eftersom en stor del av syftet med studien Àr att belysa hur intervjupersonerna ser pÄ sin identitet.

DÄ IAS-förordningen togs i bruk för noterade koncerner inom EU ökade harmoniseringen mellan dessa företag. PÄ senare tid har Àven redovisningsreglerna för mindre företag uppmÀrksammats av organisationerna BokföringsnÀmnden (BFN) och International Accounting Standards Board (IASB). De har sett att mindre företag oftast har andra behov vad gÀller redovisningsregler. BFN arbetar dÀrför med att ta fram samlade regelverk som avser fyra kategorier. En av kategorierna Àr K2 som Àr ett förenklingsprojekt för mindre företag.

Dagens svenska samhÀlle har blivit allt mer etniskt och kulturellt diversifierat. Denna nya mÄngkulturella verklighet pÄverkar allt mer samhÀllets olika arenor. Denna uppsats undersöker hur detta avspeglar sig inom en del av den socialpolitiska institutionen KriminalvÄrden. Denna studie har gjorts pÄ en av KriminalvÄrdens anstalter för att genom intervjuer med personal komma Ät hur personalen talar om och agerar utifrÄn den etniska och sociokulturella heterogenitet som i dagens Sverige Àr en realitet. Hur handskas och ser personalen pÄ de ökade krav pÄ mÄngfald och "kulturell kompetens" som numera stÀlls inom KriminalvÄrden, likt de flesta andra av samhÀllets arenor idag.

Vi har funnit att aktiekapitalet inte lÀngre anses ha den funktion som det Àr tÀnkt i teorin. Det gÄr ocksÄ att sÀga att det inte Àr lika nödvÀndigt med ett aktiekapital som det en gÄng har varit. En minskning av aktiekapitalet till 50 000 kr eller Ànnu lÀgre skulle troligtvis inte leda till att aktiebolaget blir urvattnat Àven om det diskuteras bland vissa respondenterna att det begrÀnsade personliga ansvaret ökar vid en sÀnkning av aktiekapitalet. Det finns fortfarande mÄnga fördelar med aktiebolaget gentemot andra bolagsformer. Snarare blir de andra företagsformerna i Sverige urvattnade om aktiekapitalet skulle sÀnkas till ett vÀldigt lÄgt belopp i aktiebolaget, speciellt kan detta intrÀffa om förslaget om ett europabolag för privata aktiebolag gÄr igenom..

I dagens globaliserade samhÀlle suddas grÀnserna ut allt mer och vi har kommit att leva mycket nÀrmare andra kulturer. Detta mÀrks inom EU dÄ detta har lett till att det blir lÀttare att resa och inte minst jobba i andra europeiska lÀnder. Företagen etablerar kontor i lÀnder vÀrlden över vilket leder till att olika nationaliteter och kulturer möts pÄ arbetsplatsen. De kulturella skillnaderna handlar till stor del om mÀnniskors olika normer och vÀrderingar som innefattar samtliga personer i företaget oavsett position. Den interna kommunikationen kan försÀmras i ett multinationellt företag om chefer och anstÀllda inte Àr pÄ samma vÄglÀngd.

Spelberoende och spelmissbruk av olika slag Àr som mÄnga kanske misstÀnker inga nya samhÀlleliga företeelser, men jag vÄgar dock pÄstÄ att fenomenen aldrig tidigare har varit sÄ vanligt förekommande som de Àr i skrivande stund. Dessutom tenderar antalet problemspelare att accelerera ytterligare, och dÄ frÀmst med tanke pÄ att spelmarknaden i dag tar sig helt andra former Àn tidigare. Idag utgör den, förut sÄ strikt reglerade, svenska spelmarknaden en del av en global och konkurrensutsatt marknad, med ett ökat antal spelutbud och bÀttre tillgÀnglighet för konsumenten som följd. De tekniska framstegen (i huvudsak internet) har möjliggjort denna utveckling, och det verkar inte finnas nÄgra grÀnser för hur lÄngt detta kan tÀnkas gÄ. I dagens Sverige finns det tvÄ stycken statliga myndigheter som Àr ansvariga för spelfrÄgor av olika slag.

Genom intrÀdet i Europeiska Unionen fick Sverige ett helt nytt ansvar. Den nationella lagstiftningenska lÀmna företrÀde till EU-rÀtten och de nationella domstolarna ska tolka ochtillÀmpa EU-rÀtten korrekt i den svenska lagstiftningen. För att detta ska kunna uppnÄs skalojalitetsprincipen tillÀmpas i medlemsstaterna för att sÀkerstÀlla att EU-rÀtten har ett effektivtgenomslag pÄ nationell nivÄ. DÄ de nationella domstolarna har svÄrigheter med tolkningenoch tillÀmpningen av EU-rÀtten ska man rÄdfrÄga EU-domstolen genom artikel267 FEUF, begÀran om förhandsavgörande för vÀgledning, detta för att EU-rÀtten ska tolkasoch tillÀmpas enhetligt. EU-domstolen Àr det rÀttskippande organ som ska sÀkerstÀllaatt lag och rÀtt följs samt skapa och uveckla prejudikat som bidrar till rÀttsutvecklingen iunionen.

Bakgrund och problem: Corporate Social Responsibility (CSR) Àr ett ramverk som beskriver företags sociala ansvar och engagemang. Vidare förknippas CSR Àven med stakeholder management som handlar om företags bemötande och balansering av sina intressenters intressen. Oenigheter i teoretiska definitioner av CSR tyder pÄ att det empiriskt sett kan uppstÄ missförstÄnd kring ramverket. Carlsberg Sverige och Spendrups Àr tvÄ företag som tar stÀllning och socialt ansvar via CSR men kritiseras trots detta pÄ grund av sin produktion och försÀljningen av flaskvatten, som Àven visat sig har en negativ pÄverkan pÄ företagens försÀljning. Detta tyder pÄ att det kan vara av företagens intresse att vilja bemöta och ÄtgÀrda de kritiska aspekter vilket görs utifrÄn CSR.Syfte: Studien syftar till att teoretiskt och empiriskt undersöka förhÄllandet mellan tvÄ bryggerier och dess kritikyttrande intressenter, vilket bidrar till ökad kunskap om komplexiteten av ramverken Corporate Social Responsibility och stakeholder management.Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr studien baseras pÄ sekundÀrkÀllor för undersökningen av de tvÄ fallföretagen Carlsberg Sverige och Spendrups samt en undersökning av kritiken som riktas mot flaskvatten och dess produktion.Analys och slutsats: Produktionen, transporterna samt materialÄtervinning och ?förbrÀnning kritiseras för att ha en negativ pÄverkan pÄ miljön.

Detta arbete syftade till att svara dels pÄ vilka solcellstyper som finns pÄ den svenska marknaden och vad som skiljer dem Ät, dels hur förutsÀttningarna ekonomiskt ser ut för solceller i Sverige. Arbetets metod bestod av en litteraturstudie och en marknadssammanstÀllning.Resultatet visade pÄ att solceller finns etablerade pÄ den svenska marknaden och att det Àr monokristallina och polykristallina kiselsolceller som dominerar utbudet. Kiselceller har fördelen att grundÀmnet finns i stor koncentration pÄ jorden men de krÀver en energikrÀvande process för tillverkningen. Vidare visade resultatet att en mindre del av marknaden utgörs av tunnfilmssolceller av CIGS och CdTe. Tunnfilmerna har en tjocklek ned till en mikrometer och har en tillverkningsprocess som Àr enklare och mindre energikrÀvande.FörutsÀttningarna för solceller i Sverige Àr betydligt sÀmre Àn för sydligare lÀnder och Àven inom Sverige varierar förutsÀttningarna stort.

Bakgrund:I Sverige inbjuds alla kvinnor i Äldern 40 till 74 Är regelbundet till mammografi som hÀlsokontroll. Undersökningen Àr frivillig och syftet Àr att minska dödligheten i bröstcancer. För att kvinnor ska kunna fatta ett vÀlgrundat beslut om att medverka vid mammografi som hÀlsokontroll eller inte, bör informationen vara relevant och sanningsenlig. Evidensbaserad information som beskriver bÄde för- och nackdelar med mammografi som hÀlsokontroll Àr dÀrför av stor vikt. Syftet:Syftet med denna studie var att undersöka innehÄllet i den information som skickas till kvinnor i Sverige i samband med kallelsen till mammografi som hÀlsokontroll.

Syftet bakom föreliggande studie var att undersöka och analysera vilka förkunskaper som fanns hos kvotflyktingar innan de kom till Sverige. DĂ€refter belysa deras upplevelser av det professionella mottagandet och sin första tid i Sverige, utifrĂ„n förkunskaperna de hade. Med den kvalitativa forskningsintervjun som utgĂ„ngspunkt intervjuades sju individer i Örnsköldsviks kommun. Resultaten har sedan förklarats och förankrats med hjĂ€lp av etablerade teorier som mĂ€nniskans behovshierarki och en kĂ€nsla av sammanhang. Studiens huvudsakliga resultat Ă€r att intervjupersonerna hade vĂ€ldigt begrĂ€nsade förkunskaper om Sverige innan ankomst.