Uppsatsen Àmnar besvara vilka aktiebolagsrÀttsliga skillnader det finns inom EU 25 för att starta och driva ett privat aktiebolag jÀmfört med den svenska aktiebolagslagens regler. AktiebolagsrÀttsliga skillnader som undersöks generellt inom EU 25 Àr kapitalkrav, bolagsstyrning, aktieÀgare samt bolagsskatt. Utöver dessa fyra kategorier undersöks Àven bolagsbildning och bolagsstÀmma i fem lÀnder som detaljstuderats. Sverige, Frankrike, Storbritannien, Tjeckien och Tyskland..

Syftet med denna fallstudie Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt VisitSweden arbetar med Sveriges varu­mÀrke mot internationella turister och besökare, samt hur de samarbetar med besöksnÀringen för att stÀrka varumÀrket Sverige. MetodmÀssigt har vi genomfört en fallstudie pÄ VisitSweden vars uppdrag Àr att marknadsföra Sverige till internationella turister och besökare. Vi har genom­fört kvalitativa intervjuer med marknadschefen pÄ VisitSweden och aktörer i besöksnÀringen. Fallstudien visar att VisitSweden i samarbete med NSU (NÀmnden för SverigefrÀmjande i Utlandet) arbetar med en strategi för Nation branding. Detta för att stÀrka Sverigebilden.

Investeringsklimatet i Sverige Àr idag en viktig frÄga. Allt fler svenska investerare vÀljer att placera sitt kapital i utlandet, istÀllet för i Sverige och utlÀndska investerare vÀljer andra investeringsalternativ Àn Sverige. Ett sÀtt att mÀta dessa flöden av kapital Àr att mÀta graden av kapitalrörlighet mellan lÀnder. Med kapitalrörlighet menas att kapitalet kan röra sig fritt över grÀnserna till de lÀnder som har den mest fördelaktiga avkastningen.Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn undersöka om det föreligger nÄgot samband mellan sparande och investeringar, och om det finns nÄgon kapitalrörlighet mellan lÀnder. Dessutom se om landets storlek och öppenhet pÄverkar detta samband.Vi har i vÄr slutsats kommit fram till att det förekommer kapitalrörlighet mellan lÀnder, i vissa lÀnder i vÄr undersökning.

Den hÀr uppsatsen har till syfte att undersöka om fusioner och fusionsvÄgor i Sverige mellan 1986 och 2013 kan förklaras av felvÀrderingsteorin. Enligt teorin uppstÄr fusioner mellan en köpare som Àr relativt övervÀrderad jÀmfört med mÄlbolaget pÄ en övervÀrderad marknad. FusionsvÄgor uppstÄr dÄ fusionsaktiviteten under en period Àr ovanligt hög. Vi undersöker felvÀrderingen med hjÀlp av en uppdelad ?Market-to-Book? dÀr tvÄ komponenter ingÄr: en kortsiktig och en lÄngsiktig felvÀrdering.

Sverige har under senare Är lidit av en högre arbetslöshet och problemet tillskrivs ofta finanskrisen och dess effekter pÄ arbetsmarknaden. Denna uppsats syftar till att studera Finland respektive Sverige för att undersöka hur arbetslösheten i Sverige pÄverkats givet ett intrÀde i EU:s valutasamarbete i samband med folkomröstningen 2003. Arbetslöshetens utveckling studeras under tidsperioden 1993-2013. Vidare studeras arbetslöshetens underliggande faktorer och de skillnader som ett intrÀde i unionen skulle inneburit för ekonomin. UtifrÄn teori, tidigare forskning och en analys framkommer att de huvudsakliga faktorer som pÄverkat arbetslösheten Àr sysselsÀttningsgrad och arbetskraft, tillvÀxt och produktivitet, inflation, vÀxelkurs och statsskuld.

Syftet med den hÀr studien har varit att lÀra kÀnna skolsystemet i utvecklingslandet Tanzania för att kunna ge en bild av vilka möjligheter lÀrare dÀr har att stödja elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att bÀttre förstÄ under vilka premisser lÀrare i Tanzania arbetar har vissa jÀmförelser gjorts med svenska förhÄllanden. Genom att studera Tanzanias policydokument har jag fÄtt en bild av hur Tanzanias regering vill att den tanzaniska skolan ska se ut. FrÄgan Àr om den bilden stÀmmer överrens med den bild lÀrare i Tanzania ger. För att ta reda pÄ det Äkte jag till Tanzania dÀr jag genomförde intervjuer i grundskolor och pÄ ett universitet dÀr man utbildar specialpedagoger/speciallÀrare.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om, och i sÄ fall hur synen pÄ barnen förÀndrades under andra vÀrldskriget samhÀllsomdaning. Syftet Àr ocksÄ att i uppsatsen beskriva de insatser som Sveriges unga gjorde under den kristid som andra vÀrldskriget vÄllade Sverige. Materialet ska sedan kunna anvÀndas till att bredda historieundervisningen pÄ omrÄdet: andra vÀrldskriget. FrÄgestÀllningarna för uppsatsen Àr de följande;1. a) Vilka sorters arbete utförde de svenska barnen och ungdomarna under andra vÀrldskriget?b) I vilken omfattning arbetade barnen och ungdomen?  2.

Solen Àr grunden till allt liv pÄ jorden. Idag finns det teknik som kan utvinna energi ur solen och genom solceller kan el produceras. I Sverige finns mycket förnybar energi med en betydande andel frÄn vattenkraft. Idag finns 24 MW installerad solcellseffekt. Det saknas tydliga mÄl för utbyggnad av solceller i Sverige.

Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och i dagens skola möter lÀrare mÄnga elever frÄn olika lÀnder. Elever Sverige fÄr gÄ i en internationell klass för att kunna lÀra in ikapp sina jÀmnÄriga kamrater som har svenska som sitt lÀrare medverkar. Fem av dessa lÀrare Àr Sva syfte att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och visar bland annat att modersmÄlsundervisning Àr gynnsam för elevers andrasprÄksutvecklin finns andra faktorer som pÄverkar andrasprÄkselevers inlÀrning och dessa Àr den sociokulturella bakgrunden (förÀldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..

Verksamhetsstyrningens utformning och implementering har betydelse för att företag skakunna driva sina tillverkningsprocesser pÄ ett framgÄngsrikt och effektivt sÀtt.Utlandsetableringar Àr idag förhÄllandevis vanligt pÄ allt mer globaliserade marknader. Det vivill veta Àr om det finns variationer i verksamhetsstyrningen i en koncern som har produktioni Sverige och utlandet. I den mÄn variation finns försöker vi dessutom förklara den. Vi vÀljeratt fokusera ett antal styrmedel som Àr erkÀnt viktiga. VÄr uppsats fokuserar ett antal relevantafaktorer som kan pÄverka skillnader i verksamhetsstyrning mellan lÀnder.

MÄngfald och mÄngkulturella förhÄllanden nÀmns av Integrationsverket som viktiga inslag i det svenska samhÀllet och man arbetar dÀrför inom verket för att motverka etnisk diskriminering och rasism. Enligt Integrationsverket handlar frÄgan om etnisk mÄngfald ytterst om samhÀllets förmÄga att leva upp till principen om allas lika vÀrde oavsett etnisk, kulturell eller religiös bakgrund. Integrationsverket har en avgörande roll för integrationen i Sverige och centralt i verkets arbete Àr den etniska mÄngfalden och integrationen av utlandsfödda invÄnare. Nya invÄnare, som beviljats uppehÄllstillstÄnd, tilldelas av Integrationsverket en bok, ?Sverige ? en pocketguide?, med syfte att underlÀtta den första tiden i Sverige.

Uppsatsen behandlar programmeringssprÄket F# med mÄl att undersöka hur anvÀndbart det Àr för företag idag jÀmfört med andra sprÄk. Arbetet Àr uppdelat i tvÄ delar. En teoretisk del redogör for sprÄkets upplÀgg som hybridsprÄk och undersöker fördelarna hos den funktionalitet som hÀmtats frÄn det objektorienterade samt det funktionella paradigmet respektive. Den andra delen bestÄr av en enkÀtundersökning som utförts dÀr vi frÄgat systemutvecklare i Sverige om anvÀndandet av F# i deras verksamhet, samt vilka tankar de har kring sprÄkets upplÀgg och framtid inom arbetsmarknaden. Slutligen jÀmförs vÄr teoretiska slutsats med resultatet frÄn vÄr undersökning för att kunna avgöra om F# Àr nÄgot som Àr vÀrt för företag att investera i, eller om det inte bidrar tillrÀckligt för att vara vÀrt besvÀret.Resultatet blev att trots att det ger ett antal nya möjligheter i teorin dÄ man kombinerar objektorienterad och funktionell programmering, sÄ innebÀr detta i praktiken bara att slÄ ihop tvÄ komponenter som redan kunde kopplas samman sedan innan.

Uppsatsen undersöker hur bildmagasinet Se valde att portrĂ€ttera den svenska identiteten under andra vĂ€rldskriget, genom att analysera bilderna i tidskriften med hjĂ€lp av Mral och Olinders bok Bildens retorik i journalistiken, boken behandlar fotografiers roll i journalistiken och presenterar relevanta begrepp för bildanalys. Återkopplingen till den svenska identiteten har undersökts utifrĂ„n Gaunt, Löfgren och Fazlhashemis begreppshantering om nationell identitet. Gaunt och Löfgren gĂ„r i boken Myter om svensken igenom hur de svenska kulturella vĂ€rderingarna föds, var de kommer ifrĂ„n och vad de egentligen betyder. I antalogin Sverige och de andra visar Fazlhashemi hur man portrĂ€tterar andra kulturer genom att stĂ€lla den i motsats till sin egen kultur. Det material av Se som uppsatsen bygger pĂ„ Ă€r Ă„rgĂ„ngarna 1939, 1942 samt 1944-1945, det vill sĂ€ga under upprustningen, krigets mitt och slutligen det sista krigsĂ„ret.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ett antal olika faktorer pÄverkar arbetskraftsdeltagandet för kvinnor i Sverige frÄn olika etniciteter. För detta har datamaterialet LINDA för Är 2005 anvÀnts för att skatta probit-modeller.Uppsatsen visar att variablerna antal barn i hushÄllet, Älder, civilstÄnd, utbildningsnivÄ, makes lön och förmögenhet, egen förmögenhet samt antal Är i Sverige pÄverkar arbetskraftsdeltagandet olika beroende pÄ var kvinnorna kommer ifrÄn. Vi tror dock inte att det enbart Àr dessa variabler som pÄverkar engagemanget i arbetskraften. Andra variabler som kunde tÀnkas vara viktiga sÄ som tillgÀnglighet pÄ dagisplatser och lediga jobb i nÀromrÄdet, hade vi tyvÀrr inte tillgÄng till..

I Sverige anses det viktigt att skolan bidrar till att fostra demokratiska medborgare genom att lÄta demokratiska vÀrden genomsyra skolans verksamhet. Demokrati och vÀrden Àr dock tvÄ komplexa begrepp och det Àr svÄrt att tala om globala demokratiska vÀrden. Av denna anledning Àr det av intresse att undersöka vilka vÀrden som framstÀlls som önskvÀrda i skolor i andra delar av vÀrlden, och hur dessa vÀrden kan förstÄs utifrÄn den svenska vÀrdegrunden. Den hÀr studien syftar till att öka kunskapen om vÀrdepedagogisk praktik i en grundskola i Uganda. Studiens syfte och frÄgestÀllningar besvarades genom en fallstudie i en lÄgstadieklass i östra Uganda, dÀr dokumentstudier av lÀroplan, intervjuer med skolpersonal och observationer i klassrummet anvÀndes som datainsamlingsmetoder.