Arbetslöshetens utveckling i Finland och Sverige
Effekterna av EMU
Sverige har under senare år lidit av en högre arbetslöshet och problemet tillskrivs ofta finanskrisen och dess effekter på arbetsmarknaden. Denna uppsats syftar till att studera Finland respektive Sverige för att undersöka hur arbetslösheten i Sverige påverkats givet ett inträde i EU:s valutasamarbete i samband med folkomröstningen 2003. Arbetslöshetens utveckling studeras under tidsperioden 1993-2013. Vidare studeras arbetslöshetens underliggande faktorer och de skillnader som ett inträde i unionen skulle inneburit för ekonomin. Utifrån teori, tidigare forskning och en analys framkommer att de huvudsakliga faktorer som påverkat arbetslösheten är sysselsättningsgrad och arbetskraft, tillväxt och produktivitet, inflation, växelkurs och statsskuld. Vi använde oss sedan av OLS-regressioner, en för Finland och en för Sverige, med en dummy variabel för Finlands medlemskap i EMU. Vårt resultat är att eurosamarbetet sannolikt skulle varit positivt för Sverige med avseende på arbetslösheten. Uppsatsens empiriska studie visar att Finlands arbetslöshet minskat till följd av eurosamarbetet och att Sveriges arbetslöshet ökat till följd av växelkursfluktuationer. Även om EMU-samarbetet haft en positiv effekt genom lägre arbetslöshet i Finland kan samarbetet på längre sikt påverkas i oönskad riktning.