Vi har genomfört en litteraturstudie som sammanfattningsvis tog upp problematik kring tid, resurser, miljö och andra svÄrigheter för eleverna, framförallt i sprÄk.Vi har Àven genomfört en undersökning pÄ en skola i södra Sverige kring elever i matematiksvÄrigheter. Undersökningen har gjorts i flera olika steg, för att se vilka elever som befann sig i svÄrigheter och vilka svÄrigheterna var. Utefter det har vi utformat uppgifter för att stÀrka eleverna inom dessa omrÄden. Resultatet gav ett positivt utfall. Detta tror vi beror pÄ att eleverna fann uppgifterna roliga och stimulerande.Syftet var att fÄ en inblick i hur man kan hjÀlpa elever i matematiksvÄrigheter, och Àven tipsa andra om hur man kan gÄ tillvÀga.

Som den största webbaserade portalen har Facebook blivit en viktig plattform för mÄnga företag. Ett enkelt sÀtt att kommunicera med sina kunder Àr genom att företaget administrerar sitt egna varumÀrkescommunity pÄ Facebook. Studier har visat pÄ möjligheter för företag att stÀrka relationer till konsumenter och Àven höja varumÀrkesvÀrde, men risker med b.la. negativ Äsiktsspridning har ÀndÄ lett till debatter om varumÀrkescommunities verkliga pÄverkan för företag. Denna studie undersöker hur varumÀrkescommunities pÄ Facebook i Sverige pÄverkar olika konsumentrelationer och vilken pÄverkan de har pÄ svenska varumÀrken. Detta görs genom att analysera hur relationer mellan konsument, produkt, varumÀrke, företag och andra konsumenter pÄverkas av varumÀrkescommunities.

MÄnga Àr vi som har drömmar och hoppas pÄ att göra karriÀr. Men tyvÀrr verkar inte alla ha samma förutsÀttningar. I mediebranschen likt mÄnga andra branscher Àr kvinnor pÄ chefspositioner starkt underrepresenterade. Vad har de kvinnor som har tagit sig till toppen som de andra kvinnorna saknar? Eller Àr det bara sÄ att karriÀrdrömmarna inte Àr lika starka hos kvinnor?Vi mÀrkte snabbt att det fanns en uppsjö av böcker som handlar om coachning i kvinnligt ledarskap.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den svenska militÀra nÀrvaron i RiksgrÀnsen/KirunaomrÄdet sÄg ut före, under och efter andra vÀrldskriget samt att undersöka varför den militÀra nÀrvaron sÄg ut som den gjorde under nÀmnda period. Tyngdpunkten i uppsatsen ligger pÄ att förklara den svenska militÀra nÀrvaron i RiksgrÀnsen/KirunaomrÄdet utifrÄn stormakternas militÀrpolitiska strategier och förutsÀttningar. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen syftar till att besvara frÄgan: hur sÄg den svenska militÀra nÀrvaron ut i RiksgrÀnsen/KirunaomrÄdet före, under och efter andra vÀrldskriget, samt att besvara frÄgan: varför sÄg den ut som den gjorde? Metoden som anvÀnds Àr kvalitativa litteraturstudier och den teoretiska utgÄngspunkten i uppsatsen utgÄr frÄn den hermeneutiska teorin. Fram till tyskarnas invasion av Norge den 9 april 1940 fanns ingen svensk militÀr nÀrvaro vid RiksgrÀnsen eller i Kiruna.

Syftet med denna undersökning Ă€r att undersöka hur svenska folkets köttkonsumtion utvecklats sedan 1990- talet, och diskutera om denna konsumtion Ă€r hĂ„llbar ur ett miljömĂ€ssigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Ett andra syfte Ă€r att undersöka vad som gjorts och vilka ambitioner som finns inom svensk politik för att frĂ€mja en mer hĂ„llbar konsumtion. För att nĂ„ detta syfte har tre forskningsfrĂ„gor formulerats. Vilka miljö- och hĂ€lsoeffekter har köttkonsumtion? Är svenska folkets köttkonsumtion hĂ„llbar ur ett miljömĂ€ssigt, socialt och ekonomiskt perspektiv? Vilka Ă€r regeringens strategier och ambitioner för att frĂ€mja en hĂ„llbar konsumtion?Undersökningen visar att svenskar Ă€ter mer kött Ă€n nĂ„gonsin tidigare.

Denna undersökning bygger pÄ 14 pedagogers tankar om ÄtgÀrden kvarsittning. Syftet Àr att undersöka vilket alternativ som Àr bÀst för barn; att gÄ om eller att inte gÄ om och diskutera ÄtgÀrden kvarsittning. PÄ grund av att det inte finns forskning inom Àmnet i Sverige har jag till största delen utgÄtt frÄn forskning frÄn andra lÀnder. Eftersom jag önskar ta reda pÄ pedagogers tankar har jag anvÀnt den kvalitativa metoden; fokusgruppsintervju. Mitt resultat visar att pedagoger har olika Äsikter om nÀr, hur, varför och pÄ vem ÄtgÀrden ska tillÀmpas.

Vissa utlÀndska forskare som kom till Sverige kunde frÄn och med 1984 erbjudas skattelÀttnader genom en speciell lag om beskattning av utlÀndska forskare. Syftet med lagstiftningen var att locka kompetent personal med spetskunskaper till anstÀllningar i Sverige. Under slutet av 1990-talet uppkom frÄgan om det behövdes en reformering av lagstiftningen eftersom detta skett i andra nordiska lÀnder. De reformerade expertbeskattningsreglerna infördes 2001. Lagstiftningen erbjuder sedan dess förutom forskare Àven experter, specialister, personer med företagsledande uppgifter och andra nyckelpersoner en möjlighet att fÄ del av skattelÀttnader.

Detta arbete har jÀmfört penningpolitiken som bedrevs i Japan under 90-talet och början av 00-talet med den situation som Sverige stod inför i början av 2015. Syftet var att klargöra i fall Sveriges riksbank hade nÄgot att lÀra frÄn situationen i Japan och utreda om Sverige befann sig i en likviditetsfÀlla. Arbetet har haft en kvalitativ forskningsstrategi med makroekonomisk inriktning och anvÀnt sig av en komparativ forskningsdesign. Data samlades in genom en litteraturstudie. AvgrÀnsningar till att endast behandla penningpolitiken irespektive land gjordes samt att fokusera pÄ BNP, rÀnta och inflation.

Syftet med uppsatsen var att undersöka individers attityder till och uppfattningar av deras lands vÀlfÀrdspolitik; i USA, Tyskland och Sverige. Vidare undersöktes om och hur respektive individ tror att deras tillgÄng till vÀlfÀrdstjÀnster skulle ha sett annorlunda ut i ett annat vÀlfÀrdspolitiskt system. Upplevelsen av tillgÄngen till och kvaliteten pÄ vÀlfÀrdstjÀnstomrÄdena ?sjukvÄrd?; ?inkomsttrygghet ? arbetslöshets- och sjukförsÀkring?; ?utbildning? samt ?Älderdom ? pensionsförsÀkring och vÄrd? undersöktes, med fokus pÄ utbildning. Samt hur individerna sjÀlva ansÄg att det borde vara.

ÄndamĂ„let med uppsatsen var att ta reda pĂ„ hur reglerna för anvĂ€ndandet av hemlig teleavlyssning ser ut samt att undersöka skyddet emot intrĂ„ng i den personliga integriteten. Med utgĂ„ngspunkt frĂ„n detta ville jag sedan undersöka reglerna för hemlig rumsavlyssning, detta för att sedan försöka ta stĂ€llning till hur möjligheterna för att införa rumsavlyssning i Sverige ser ut. Praxis pĂ„ omrĂ„det Ă€r mager och det har gjort att jag istĂ€llet anvĂ€nt mig mer av doktrin. De lagar jag till störts del anvĂ€nt mig av Ă€r rĂ€ttegĂ„ngsbalken, regeringsformens andra kapitel samt europakonventionen artiklarna 6, 8 och 13. Av dessa framgick att reglerna kring rumsavlyssnig i vissa delat innehĂ„ller brister som mĂ„ste ses över för att det ska vara möjligt att införa hemlig rumsavlyssning som ett nytt tvĂ„ngsmedel i Sverige.

ÄndamĂ„let med uppsatsen var att ta reda pĂ„ hur reglerna för anvĂ€ndandet av hemlig teleavlyssning ser ut samt att undersöka skyddet emot intrĂ„ng i den personliga integriteten. Med utgĂ„ngspunkt frĂ„n detta ville jag sedan undersöka reglerna för hemlig rumsavlyssning, detta för att sedan försöka ta stĂ€llning till hur möjligheterna för att införa rumsavlyssning i Sverige ser ut. Praxis pĂ„ omrĂ„det Ă€r mager och det har gjort att jag istĂ€llet anvĂ€nt mig mer av doktrin. De lagar jag till störts del anvĂ€nt mig av Ă€r rĂ€ttegĂ„ngsbalken, regeringsformens andra kapitel samt europakonventionen artiklarna 6, 8 och 13. Av dessa framgick att reglerna kring rumsavlyssnig i vissa delat innehĂ„ller brister som mĂ„ste ses över för att det ska vara möjligt att införa hemlig rumsavlyssning som ett nytt tvĂ„ngsmedel i Sverige..

EU: s lagstiftning gör det obligatoriskt för alla aktiebolag att upprÀtta Ärsredovisning och lÄta en kvalificerad revisor granska uppgifterna. Det fjÀrde EG direktivet ger dock de nationella myndigheterna en möjlighet att undanta smÄ företag frÄn denna annars tvingande regel. Sverige har till skillnad frÄn nÀstan alla andra EU-lÀnder lÄtit bli att införa sÀrskilda regler för de minsta aktiebolagen.Uppsatsen syftar till att belysa smÄföretagarnas Äsikter om revisionsplikten som Sverige, i och med utvecklingen i vÄra grannlÀnder, snart Àr ensam om inom EU. Utöver att undersöka svenska företagares attityd skall det kontrolleras om en jÀmförelse med utvecklingen i Storbritannien kan göras.De svenska smÄföretagens attityder och Äsikter har insamlats genom en enkÀtundersökning som skickats till 300 smÄföretagare via den öppna databasen Forreg.se. Undersökningen gav en svarsfrekvens pÄ 19 procent.

Den internationella marknaden skapar ett behov för harmoniserade redovisnings och revisionsregler. Sverige har i mÄngt och mycket anpassat sig till internationella standarder och revisionsplikten Àr en i raden av föremÄl som Àr uppmÀrksammat för en debatt med Svenskt NÀringsliv som företrÀdare. Med anledning av detta har det pÄgÄtt en intensiv debatt om revisionspliktens vara eller icke vara för mindre aktiebolag. Genom att studera vad som hÀnt i England efter avskaffandet av revisionsplikten kunde vi göra jÀmförelser mot Sverige och fÄ en förstÄelse för hur revisionsbyrÄer och deras klienter kan pÄverkas. Vi valde att göra en fallstudie med tre olika kategorier av intressenter för att fÄ deras aspekter samt deras förvÀntningar utifrÄn problemet.

Examensarbetet handlar om att jÀmföra vad styrdokumenten frÄn Chile respektive Sverige sÀger om elementÀr sannolikhetslÀra. Detta görs genom att studera hur dokumenten beskriver momenten men Àven genom att se hur typuppgifter kan se ut i praktiken. Arbetet syftar vidare till att klassificera uppgifterna i olika kategorier för att senare kunna dra slutsatser.Resultaten bygger pÄ en komparativ litteraturstudie och avser de ovan nÀmnda styrdokumenten samt nationella prov och ett vanligt lÀromedel frÄn Sverige.I studien framkommer bÄde likheter och skillnader. Bland likheterna finner vi att uppgifterna Àr av samma art lÀnderna sinsemellan samt att den dominerande typen av uppgift frÄn bÄda lÀnder Àr de av renodlad sort. Skillnader pÄtrÀffas i hur omfattande och innehÄllsrik den chilenska kursplanen Àr utformad i jÀmförelse med den svenska.

Examensarbetet handlar om hur pedagogerna i tvÄ olika förskolor resonerar kring begreppet kulturell mÄngfald och sitt uppdrag att förbereda barnen för ett alltmer internationaliserat samhÀlle. Vi valde att jÀmföra tvÄ förskolor för att se om det förekommer likheter respektive skillnader i deras sÀtt att tÀnka kring uppdraget avseende kulturell mÄngfald. Den ena förskolan ligger i utkanten av en större stad i södra Sverige, dÀr majoriteten av barnen Àr flersprÄkiga. I den andra förskolan som ligger i utkanten av en mindre stad i södra Sverige dÀr majoriteten av barnen vuxit upp i Sverige och har förÀldrar som ocksÄ gjort det. Syftet med arbetet Àr att via intervjuer nÀrma oss pedagogernas tolkning av begreppet kulturell mÄngfald samt de direktiven som framförs i Lpfö 98, att förbereda barnen för ett alltmer internationaliserat samhÀlle.