FolkhÀlsovetenskapligt program.

Som den största webbaserade portalen har Facebook blivit en viktig plattform för mÄnga företag. Ett enkelt sÀtt att kommunicera med sina kunder Àr genom att företaget administrerar sitt egna varumÀrkescommunity pÄ Facebook. Studier har visat pÄ möjligheter för företag att stÀrka relationer till konsumenter och Àven höja varumÀrkesvÀrde, men risker med b.la. negativ Äsiktsspridning har ÀndÄ lett till debatter om varumÀrkescommunities verkliga pÄverkan för företag. Denna studie undersöker hur varumÀrkescommunities pÄ Facebook i Sverige pÄverkar olika konsumentrelationer och vilken pÄverkan de har pÄ svenska varumÀrken.

Svenska myndigheter har ett flertal gÄnger pÄpekat att framtidens arbetsmarknad kommer att behöva kompetent och högskoleutbildad arbetskraft. Samtidigt diskrimineras unga högutbildade i arbetsmarknaden. En del av dessa ungdomar har utbildat sig i Sverige och vÀljer att arbeta utomlands. Konsekvenserna som detta kan ha i Sveriges framtida arbetsmarknad Àr oklara.Syftet med undersökningen Àr att studera varför vissa akademiska ungdomar med invandrarbakgrund som har vÀxt upp i heterogena miljöer vÀljer bort Sverige efter högre studier. MÄlet Àr att förstÄ och förklara ett aktuellt fenomen.För att genomföra studien har en kvalitativ metod anvÀnts.

DÄ Sverige har blivit allt mer mÄngkulturellt ökar Àven behovet av att förstÄ andra kulturer och dess förÀndlighet. I denna uppsats har vi försökt ge nÄgra somaliska mÀn boende i Sverige möjlighet att utrycka hur de ser pÄ kvinnlig omskÀrelse och hur det har pÄverkat deras liv. MÀnnen har fÄtt ge förslag pÄ hur kvinnlig omskÀrelse ska kunna avskaffas, samt fÄtt beskriva vilken roll de tror att somaliska mÀn har i upprÀtthÄllandet av traditionen. Denna forskning bygger pÄ ett hermeneutisk ansatts med genus, feministisk och social konstruktion som teoretisk referensram. För att fÄ underlag till studien har tio somaliska mÀn boende i en medelstor stad intervjuats.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats var att jÀmföra det svenska och norska ledarskapet inom elitfotbollen. FrÄgestÀllningarna var: Hur upplever de spelare som Àr verksamma i Sverige respektive Norge beslutsfattandet? Hur upplever de spelare som Àr verksamma i Sverige respektive Norge avstÄndet mellan spelare och trÀnare? Vilken typ av ledarstil upplever de spelare som Àr verksamma i Sverige respektive Norge att trÀnaren har? Skiljer sig spelarnas upplevelse av ledarskapet mellan lÀnderna?MetodFörfattarna har valt att göra en kvalitativ intervjustudie av spelarnas upplevda ledarskap. TvÄ av dessa spelare Àr verksamma i Sverige, tvÄ spelare Àr verksamma i Norge samt tvÄ spelare som har erfarenhet frÄn bÄde svensk och norsk elitfotboll. Utöver dessa intervjuer har relevant litteratur, bÄde svensk och norsk, anvÀnts.Resultat och slutsatsResultatet visar att det inom elitfotboll, till stor del, bedrivs auktoritÀrt ledarskap.

Denna uppsats jÀmför maltdryckproduktionen i Sverige Ären 1880 och 1900, för att undersöka om/hur produktionen av maltdrycker pÄverkades av införandet av den standardiserade glasbuteljen, den sÄ kallade Stockholmsflaskan, 1885.Uppsatsen utgÄr frÄn ett grundantagande att standardflaskan pÄverkade maltdrycksproduktionen positivt, frÄn att denna nÀring stÄtt relativt stilla fram till dess. Med andra ord Àr grunduppfattningen att standardflaskan katalyserade en större maltdrycksproduktion i Sverige.Metoden som anvÀnds i denna uppsats var en statistisk jÀmförelse, dÀr mÄtt och tabeller först konverterats och gjorts överskÄdliga i dagens mÄtt mÀtt.Resultatet i denna uppsats visar att det redan innan Stockholmsflaskans införande fanns en stegrande produktion av maltdrycker. Detta berodde pÄ politisk-ekonomiska förÀndringar som gjorde det lÀttare att bedriva verksamhet, samt att det Bayerska ölet (som kom till Sverige 1846) ökade i popularitet.En markant ökning av maltdryckproduktionen i Sverige under tjugoÄrsperioden 1880-1900 Àger rum, dÄ i princip all öltillverkning övergick till att gÄ till pÄ Bayerskt vis. Undersökningen visar ocksÄ att en ny gren inom bryggerinÀringen, buteljvatten och lÀsk, tillkom under denna period, och det Àr rimligt att anta att den gjorde det pga Stockholmsflaskan.Bayerskt öl krÀvde en snabb effektiv tappning, allra helst i maskin. Det Àr dÀrför ett rimligt antagande att eftersom sÄ mycket av det öl som producerades i Sverige Är 1900 var just Bayerskt, berodde produktionsökning pÄ att en standardflaska gjorde en sÄ stor produktion möjlig..

Det har under lÀngre tid funnits en politisk vilja att öka kretsloppstÀnkandet. Nyttiggörandet av restprodukter frÄn avfallsförbrÀnning har diskuterats i Sverige i snart 25 Är, men Ànnu finns inga nationella kriterier för anvÀndning (RVF, 2001).Studiens övergripande frÄgestÀllningen Àr varför relativt lite restprodukter frÄn avfallsförbrÀnning Ätervinns idag i Sverige jÀmfört med andra lÀnder. Syftet med studien Àr att fÄ en överblick över avfallsproducerande kommuners erfarenheter av och instÀllning till Ätervinning av restprodukter frÄn avfallsförbrÀnning och vad de upplever som orsak till den begrÀnsade anvÀndningen, men ocksÄ vad de anser som möjlig lösning för ökad anvÀndning.Studien grundar sig pÄ en enkÀtundersökning utförd pÄ de kommuner i Sverige som har enavfallsförbrÀnningsanlÀggning. EnkÀtundersökningen visar att det som upplevs vara de största hindren för ökad anvÀndning Àr avsaknaden av klara riktlinjer samt osÀkerheten kring föroreningsrisken. Kommunerna efterfrÄgar kunskap i form av forskning och dokumentation av befintliga pilotprojekt samt utveckling av metoder för laktester som överensstÀmmer med fÀltförhÄllanden..

Undersökningar som genomförs regelbundet i Sverige och andra lÀnder har visat pÄ att allt fÀrre ungdomar vill bli ingenjörer eller vetenskapsmÀn och stora anstrÀngningar görs internationellt för att förbÀttra situationen. Vi avsÄg att ta reda pÄ vad som görs Ät detta pÄ gymnasieskolor i Sverige (specifikt i Àmnet fysik), och vad man skulle kunna göra mera. EnkÀter skickades ut till elever och lÀrare pÄ nÄgra gymnasieskolor i sydvÀstra SkÄne, vilka följdes upp med intervjuer av tre lÀrare. Vi fann att pÄ de skolor dÀr man ansÄg att det var ett problem sÄ visste man inte vad man skulle göra. Elevernas förslag var att ha en mer varierad undervisning.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka nyanlÀnda SFI-elevers karriÀrdrömmar i Sverige, vilka de Àr och hur de uppnÄs i Sverige. Vidare Àr syftet att undersöka vilka möjligheter och begrÀsningar det finns för att uppnÄ dessa. FrÄgor som stÀlls Àr vilka uppfattningar om karriÀrdrömmar de nyanlÀnda SFI-eleverna har i Sverige, samt vilka möjligheter och begrÀnsningar det finns för att uppnÄ dessa i Sverige. För att undersöka detta har vi anvÀnts oss av den narrativa livsberÀttelsemetoden, och utfört intervjuer med sex nyanlÀnda SFI-elever. Studiens teoretiska utgÄngspunkter Àr Hodkinson och Sparkes teori om Carrership, och Abdelmalek Sayad?s teori om att ?varje invandrare Àr en utvandrare?.

Detta examensarbete Àr en undersökning som jÀmför tvÄ förskolor i tvÄ lÀnder, Sverige och Turkiet. Mitt intresse vÀcktes nÀr jag utförde min verksamhetsförlagda tid i Turkiet. Hur en verksamhet styrs i Turkiet Àr vÀldigt annorlunda jÀmfört med hur de styrs i Sverige. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogers arbete pÄ förskolorna med fokus pÄ barns delaktighet och inflytande. FrÄgestÀllningarna som jag har besvarat Àr: Hur arbetar förskolepedagoger med barns delaktighet och inflytande i Turkiet respektive Sverige? Och Vilka skillnader och likheter finns mellan pedagogernas syn pÄ förskolans uppdrag och barnsyn? Metod som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer och observationer.

Sammanfattning Vi har gjort en undersökning i hur lÀromedel frÄn 1960- och 1990-talet har tagit upp och skildrat en specifik historisk hÀndelse. Valet av hÀndelse för vÄr undersökning blev neutralitetspolitiken som fördes i Sverige under andra vÀrldskriget. Vi har valt att delvis se nÀrmare pÄ permittenavtalet mellan Sverige och Tyskland, detta eftersom avtalet hade och har viktig betydelse för den svenska neutralitetspolitikens historia. UtifrÄn denna specifika historietilldragelse, har vi studerat hur lÀroböcker förmedlar historien och om lÀroböckerna syftar till ett historiemedvetande. Vi har undersökt om boken pÄ nÄgot vis problematiserar hÀndelsen i olika tidsperspektiv dÄ - nu - framtid och om hÀndelsen synliggörs utifrÄn olika aktörers synvinklar.

Sverige gÄr idag mot en mer patientfokuserad vÄrd. Personal Health Records (PHR) Àr en tjÀnst som möjliggör för patienten att samla och distribuera sin egen medicinska journal. Trots de patientfokuserade egenskaperna som PHR besitter Àr vetskapen om PHR liten i Sverige.Med syfte att undersöka PHR har vi utfört en studie som visar om PHR har en potential i Sverige. Nitton intervjuer utfördes varav sjutton stycken med diabetespatienter, en intervju med en representant för lÀkemedelsindustrin samt en intervju med en representant för sjukvÄrden. Dessutom utfördes en patientenkÀt med diabetiker.Studien visade att PHR har en potential i Sverige, framförallt bland den viktigaste intressentgruppen patienterna fanns ett visst behov och upplevdes nyttan som stor.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tvÄ skolor integrerar barn som nyss kommit till Sverige. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie, dÀr tvÄ skolor besöktes. PÄ bÄda skolorna intervjuades en rektor och en pedagog. Dessa tvÄ skolor valdes ut pÄ grund av deras mÄngfald av invandrarbarn. Den ena skolan har ett större antal barn med annan kultur Àn den andra skolan som har mesta dels svenska barn.

Myskoxen dog ut i Sverige för 40 000 Är sedan men har levt i Kanada fram tills idag. 1947introducerades myskoxar till Dovrefjell i Norge och Är 1971 vandrade 5 individer över tillHÀrjedalen i Sverige. Populationen har som mest varit uppe i 30 individer pÄ 1980-talet menhjorden bestÄr nu av endast 8 stycken individer. Med hjÀlp av bidrag frÄn privatpersoner ochEU har man kunnat arbeta med att bevara myskoxarna men populationen stÄr inför vissaproblem. Den svenska myskoxpopulationen anses vara i riskzonen för inavel, dock vet maninte detta med sÀkerhet dÄ det Àr otydligt hur nÀra beslÀktade individerna i ursprungshjordenfrÄn 1971 var.

SammanfattningSverige har sedan lÄng tid tillbaka varit ett ledande land i sÄvÀl ekonomi som tillvÀxt. Att Sverige inte varit delaktiga i de tvÄ vÀrldskrig som varit, har gjort att Sverige haft ett försprÄng i nya processer, nya organisationsformer och ny utveckling. Detta försprÄng har under 2000 talets början reducerats kraftigt och mÄnga lÀnder har gÄtt förbi Sverige i denna utveckling. Flertalet andra lÀnder har börjat producera de produkter som vi tidigare producerat i Sverige. Sverige mÄste förÀndras, Sverige mÄste Äterta det försprÄng landet en gÄng hade.