LÀpp-, kÀk och gomspalt (LKG) kan medföra svÄrigheter med tal, artikulation och röst. Enligt tidigare forskning har vuxna individer behandlade för LKG liknande förekomst av röstavvikelser som kontrollpersoner utan spalt. Syftet med denna studie var att undersöka grad av röstavvikelser hos vuxna patienter behandlade för enkelsidig LKG och kartlÀgga eventuella samband mellan röstavvikelser och kirurgiska metoder för gomslutning, kön och operation med eller utan svalglambÄ samt jÀmföra röstresultat med data frÄn individer utan LKG. Sjuttio patienter behandlade för enkelsidig genomgÄende LKG deltog i studien, varav 45 patienter hade opererats med gomslutning i en seans och 25 patienter hade opererats i tvÄ seanser. Elva av patienterna i patientgruppen hade genomgÄtt svalglambÄoperation.

Trots en hög andel unga med psykosomatiska besvÀr visar statistiken Àven att ungdomar generellt upplever sig ha en god psykisk hÀlsa, ett gott humör, god sjÀlvkÀnsla och en god framtidstro. Denna studie fokuserar pÄ att utforska hur varaktiga mönster av stresshanteringsstrategier hos ungdomar kan relateras till deras subjektivt upplevda vÀlbefinnande i termer av affektiva tillstÄnd och kognitiva bedömningar av livstillfredsstÀllelse. En enkÀtundersökning genomfördes med 104 deltagare, varav 80 kvinnor, i Äldrarna 15 till 19 Är. MÀtinstrument som anvÀndes var svenska versioner av COPE Inventory, Positive and Negative Affect Schedule och Satisfaction With Life Scale. Resultatet visade att emotionsfokuserade copingstrategier i högre grad Àn respektive problemfokuserade strategier predicerade vÀlbefinnande, vilket skiljer sig frÄn tidigare resultat dÀr de senare stÄtt för detta samband frÀmst i studier med vuxna.

Under 1980-, 1990- och 2000-talen kom invandrare och flyktingar till Sverige med olika bakgrundsvariabler, d.v.s. olika utbildningsbakgrund, motiv och heterogenitet i frĂ„ga om klass, kön och etnicitet. PĂ„ 1950-, 1960- och i början av 1970- talen kom direkt rekryterad arbetskraftinvandring till industrin. Bland nutida invandrare till Sverige finns det personer med högskoleutbildning eller en akademisk examen. År 2010 fanns det 136 573 personer (20-55 Ă„r) med minst tvĂ„Ă„riga högskoleutbildningar med utlĂ€ndsk bakgrund.

Denna uppsats har syftet att belysa vilka intentioner de som arbetar med de lÀttlÀsta tidningarna 8 sidor och Sesam har nÀr de gör sina tidningar. Vidare har den syftet att undersöka aspekterna lÀsbarhet och begriplighet i de lÀttlÀsta tidningstexterna, bÄde i pappersutgÄvan och nÀtupplagan, och dÀrmed se om och hur en text som benÀmns som lÀttlÀst kan bli Ànnu lÀttare att lÀsa och förstÄ. Detta görs med fokus pÄ mÄlgruppen invandrare som har börjat lÀra sig svenska som ett andrasprÄk och tillÀgnat sig ett vardagligt sprÄk men som Ànnu inte nÄtt en mer avancerad sprÄknivÄ (jÀmförbar med den högsta nivÄn inom Svenska för invandrare, kurs D). MÄlet med uppsatsen Àr sÄledes att belysa hur lÀttlÀsta tidningstexter ser ut idag och hur man kan utforma en text för att underlÀtta förstÄelsen av den. För att nÄ detta mÄl anvÀnds tvÄ olika metoder.

Syftet Àr att undersöka hur ett antal gymnasielÀrare som undervisar i svenska ser pÄ datortillgÄng och datoranvÀndning, samt vilka krav de stÀller pÄ elevernas datoranvÀndning i kursen Svenska A. Undersökningen genomfördes via en webbenkÀt, vilken distribuerades under mars 2009. Resultatet av webbenkÀten stÀlls mot beskrivningar av förutsÀttningar för skrivande och aktuella styrdokument. TillgÄngen pÄ lÀrardatorer Àr otillrÀcklig och tillgÄngen pÄ elevdatorer Àr Ànnu mera otillrÀcklig. Datormedierad kommunikation anvÀnds för att effektivisera undervisningen och för att nÄ eleverna med information.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ om STAVUX (stavningstest för vuxna) och Kasttranskription Àr lÀmpliga test att anvÀnda vid dyslexiutredningar av vuxna, dÄ det idag saknas sÄdana test som Àr normerade pÄ personer över 18 Är. STAVUX Àr ett stavningstest som framtogs av Nilsson och Pettersson (2009) och som bestÄr av 45 ord och 45 nonord av varierande svÄrighetsgrad. Orden Àr utvalda för att representera svenskans olika stavningskombinationer och nonorden Àr konstruerade för att följa svenskans ljudmÀssiga uppbyggnad. En mellangruppsdesign anvÀndes för att ta reda pÄ om STAVUX Àr ett lÀmpligt test att anvÀnda vid utredning av stavningssvÄrigheter i samband med dyslexiutredningar. Testet validerades pÄ 23 personer med dyslexi i Äldrarna 18-64 Är.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur osteoporos-relaterade frakturer pÄverkar vuxna mÀnniskors aktiviteter i dagliga livet och upplevda livskvalitet. Uppsatsen Àr skriven med ÀndamÄl att hjÀlpa sjuksköterskor bÀttre förstÄ hur de drabbade patienterna lever för att underlÀtta omvÄrdnaden av dem. Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie dÀr sex kvantitativa och en kvalitativ studie kritiskt granskats efter modifierade versioner av Willman & Stoltz (2006) protokoll för kvalitetsbedömning. Databaserna PubMed och Cinahl anvÀndes för artikelsökningarna. Resultatet visar att osteoporos-relaterade frakturer försÀmrar förmÄgan till bÄde personliga- och instrumentella aktiviteter i dagliga livet, sÀrskilt gÀllande aktiviteterna som krÀver rörlighet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka fem högstadielÀrares förhÄllningssÀtt till lyrik i sin svenskundervisning. De frÄgor som stÀllts Àr hur lÀrarna resonerar kring lyrik i sin undervisning med avseende pÄ vad de ser som viktigt, vilka möjligheter och svÄrigheter de ser och hur de ser pÄ syftet med att anvÀnda lyrik i svenskÀmnet. Som bakgrund till undersökningen ges en översikt över lyrik i svenskÀmnet och relevant litteraturdidaktisk forskning. Fem svensklÀrare yrkesverksamma pÄ högstadiet har intervjuats. Resultatet diskuteras utifrÄn fyra kategorier: Hur lÀrarna uppgav att de arbetar med lyrik; deras syn pÄ lyrikens plats i Àmnet; hur de ser pÄ lyrik i relation till deras elever; vad deras personliga pedagogiska mÄl med att anvÀnda lyrik Àr.

Bakgrund: Andelen barn med medfött hjÀrtfel som nÄr vuxen Älder har ökat stort tack vare förbÀttrad vÄrd, diagnostik och behandling. Genom denna utveckling har en ny patientkategori tillkommit i den kardiologiska vuxenvÄrden om vilken de sjuksköterskor som arbetar inom densamma, inte innehar sÄ stor kunskap. Syftet med denna studie var att belysa hur vuxna och ungdomar upplever att leva med ett medfött hjÀrtfel. Metod: För att utforska detta gjordes en systematisk litteraturstudie vilken resulterade i en innehÄllsanalys av nio kvalitativa artiklar. Resultat: Personer med medfött hjÀrtfel upplever att de Àr annorlunda gentemot sina jÀmnÄriga, detta tar sig uttryck i fysiska skillnader, begrÀnsningar, kroppsuppfattning och kÀnslomÀssiga uttryck sÄsom utanförskap, skuld och rÀdsla.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vuxna barns personliga erfarenheter av att ha vuxit upp med missbrukande förÀldrar och deras syn pÄ stöd och hjÀlp. Kvalitativa intervjuer genomfördes med vuxna barn i Äldrarna 25-35 Är som vuxit upp med minst en förÀlder som missbrukat alkohol. Resultatet visar att missbrukets omfattning och karaktÀr beskrevs och uppfattades pÄ lite olika sÀtt. Gemensamt var dock upplevelsen av att missbruket pÄverkade relationerna och samspelet negativt i familjerna. Familjelivet beskrevs som kaotiskt och oförutsÀgbart av flera intervjupersoner, brÄk och konflikter förekom ofta.

Man hör mycket om missbruk och missbrukare, men desto mindre om de som indirekt blir drabbade, det vill sÀga exempelvis familjemedlemmar. Det Àr dem vi har valt att belysa i vÄr uppsats. Under 1900- talet har det forskats inom Àmnet alkoholmissbruk, dock har större delen av forskningen Àgnats Ät alkoholisten. Det har gjort att man har försummat deras familjer. Vi har dÀrför valt att inrikta oss pÄ vuxna som i sin barndom farit illa genom att de har haft missbrukande förÀldrar, vars barndom alltsÄ varit lÄngt ifrÄn ?normal?.Syftet var att undersöka hur deras uppvÀxt har sett ut och hur den har pÄverkat deras liv idag.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att belysa effekterna av tvÄsprÄkighet hos vuxna. Mina frÄgestÀllningar Àr om tvÄsprÄkigheten ökat den lingvistiska medvetenheten och om informanterna ofta vÀxlar mellan sprÄken. Jag har Àven frÄgat om intervjupersonerna kÀnner sig bikulturella lika mycket som de Àr tvÄsprÄkiga samt om de upplevt positiva eller negativa attityder till tvÄsprÄkighet. Som metod har jag valt att genomföra intervjuer med informanterna. Jag har intervjuat sex personer.Resultatet visar att tvÄsprÄkigheten medför ett sprÄkintresse och en ökad sprÄklig medvetenhet.

Öckerö kommun var 1999 den kommun i VĂ€stra Götaland som hade störst problem med ungdomsfylleri.År 2002 anstĂ€lldes en drogförebyggande samordnare i kommunen som genomprojektet Alla Överens arbetar för att pĂ„verka förĂ€ldrar och andra vuxna till att inte tolereraalkohol bland underĂ„riga. Sedan dess har alkoholanvĂ€ndningen bland ungdomarna sjunkitdrastiskt. Tidigare forskning kring ungdomars alkoholbeteende visar att förĂ€ldrars attityd tillungdomsdrickande till stor del pĂ„verkar barnens alkoholanvĂ€ndande. Även faktorer som stödoch kontroll i form av regler och tillsyn har visat sig vara skyddande, medan kontroll i formav bestraffning och hot samt alkohol i hemmet anses mindre bra. Syftet med uppsatsen Ă€r attundersöka vilken attityd förĂ€ldrarna till elever i högstadiet i Öckerö kommun har till ungdomarsalkoholbeteende, samt hur de genom stöd, kontroll och eget drickande pĂ„verkar sinabarns alkoholbeteende.

BAKGRUND: VÄrt intresse för att undersöka konflikter och dess pÄverkan pÄ verksamhetenhar vÀckts dÄ vi har upplevt konflikter ute i förskolan. BÄde vad det gÀller vuxna-vuxna, vuxnabarnoch kanske vanligast barn emellan. I bakgrunden tar vi bland annat upp olika författare ochforskares syn pÄ konflikt, kommunikation och gruppdynamik.SYFTE: Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ pedagogernas uppfattning omfenomenet konflikt och hur pedagogerna anser att konflikter inom personalgruppen pÄverkarbarngruppen.METOD: Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativ intervju. Detta dÄ vi ville ta reda pÄ vadpedagogerna anser om fenomenet konflikt. Undersökningen baseras pÄ de svar vi fick av de tiopedagoger, som arbetar pÄ tvÄ olika förskolor och deltog i vÄra intervjuer.RESULTAT: I vÄrt resultat kom vi fram till att konflikter ofta förekommer i förskolan och vifick Àven reda pÄ vilka metoder de ansÄg var bÀst för att förebygga och lösa dem.

Vi lever i ett komplext samhÀlle dÀr erfarenheter fort blir omoderna och omvÀrlden Àr uppbyggd av skriven information som snabbt förÀndras. Alla mÀnniskor ska ha samma möjligheter till att bli demokratiska och delaktiga samhÀllsmedborgare. För det krÀvs en lÀsförstÄelseförmÄga för att hitta strategier för tolkning och reflektion. För personer med funktionsnedsÀttning Àr det sÀrskilt svÄrt att hitta rÀtt, förstÄ och framförallt tolka. En nyckel till delaktighet Àr lÀsförstÄelse. Arbetets syfte Àr att belysa hur vuxna med lindrig utvecklingsstörning som gÄtt gymnasiesÀrskolans nationella program anvÀnder sin lÀsförstÄelse i det dagliga livet efter avslutad skolgÄng.