Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Dynamisk pedagogik, kan anvÀndas för att bearbeta och hantera konflikter i förskolans och skolans vÀrld.Följande frÄgestÀllningar har besvarats i uppsatsen:-Hur definieras konflikter av lÀrare och tidigare studenter som lett eller gÄtt kurser i Dynamisk pedagogik?-Vad innebÀr konfliktbearbetning bland barn och vuxna med hjÀlp av Dynamisk pedagogik och hur skiljer det sig frÄn annan konflikthantering?-Hur anvÀnds konfliktbearbetning/ hantering i arbetet med barn och vuxna med hjÀlp av Dynamisk pedagogik?-Hur kan Dynamisk pedagogik anvÀndas för att förebygga och hantera mobbning i skolan?-Hur ser lÀrare och tidigare studenter som lett eller gÄtt kurser i Dynamisk pedagogik pÄ aggressivitet och vÄld bland barn och vuxna och hur kan sÄdana beteenden hanteras?-Hur upplever respondenterna att de har pÄverkats av den Dynamiska pedagogiken nÀr det gÀller deras sÀtt att hantera konflikter och vad anser de att lÀrare ska ha för kunskaper om konfliktbearbetning/ hantering?Den metod som anvÀnts för att belysa frÄgestÀllningarna har varit intervjuer med nio lÀrare som undervisar i Dynamisk pedagogik alternativt lÀst kurser i Dynamisk pedagogik.HÀr följer en sammanfattning av resultatet frÄn respektive frÄgestÀllning:Hur definieras konflikter av lÀrare och tidigare studenter som lett eller gÄtt kurser i Dynamisk pedagogik?De flesta av studiens deltagare ser konflikter som ett sÀtt att utvecklas och samtliga deltagare anser att konflikterna behöver hanteras för att inte konflikten ska utvecklas destruktivt. En konflikt kan uppstÄ pÄ grund av att mÀnniskor har olika behov och dÀrför inte kan komma överens..

Förekomsten av fetma har ökat under en kort period i mÄnga delar av vÀrlden. I Sverige har fetma hos vuxna dubblerats under de tvÄ senaste Ärtiondena och finns nu hos tio procent av bÄde mÀn och kvinnor. Sjuksköterskor har en nyckelroll nÀr det gÀller stöd och vÄrd till personer med fetma. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att stödja personer med fetma till livsstilsförÀndringar. Data samlades in genom intervjuer med Ätta sjuksköterskor varav fyra var distriktssköterskor och övriga sjuksköterskor utan specialistutbildning till distriktssköterska.

Syftet med detta arbete var att undersöka om och hur gymnasielÀrare inom svenskÀmnet anvÀnder sig av spelfilm i sin undervisning samt hur gymnasieelever uppfattar anvÀndandet av spelfilm inom Àmnet svenska. En enkÀtundersökning har genomförts bland nio gymnasielÀrare inom Àmnet svenska samt med en klass elever i Ärskurs tre pÄ gymnasiet. Resultatet visar pÄ att alla lÀrare anvÀnder sig av spelfilm men i olika utstrÀckning och att eleverna vill att denna undervisningsmetod skall förekomma i Ànnu högre grad. LÀrarna framhöll, Àven de, viljan av att anvÀnda sig av film i högre utstrÀckning Àn vad de gör. Eleverna poÀngterade att filmen Àr ett lustfyllt och bra lÀromedel.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka det vetenskapliga underlaget kring om regelbundet intag av ?gg p?verkar niv?er av trimetylamin-N-oxid (TMAO) i plasma hos vuxna. Metod: En litteraturs?kning genomf?rdes i databaserna PubMed, Scopus och Cochrane Library 25 januari 2023. Inklusionskriterierna var vuxna ?18 ?r, intervention best?ende av ?gg eller ?ggula, kontroll best?ende av ?ggsubstitut/?ggvita/habituell kost/annat livsmedel som inte inneh?ller ?ggula, utfallet TMAO i plasma och studiedesign RCT. Artiklarna skulle vara skrivna p? engelska eller svenska.

Syftet var att ta reda pÄ hur sju unga vuxna personer med diagnosticerad dyslexi/specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter upplevde de tekniska hjÀlpmedel som de anvÀnde under sin skoltid. En kvalitativ undersökning med samtalsintervjuer gjordes utifrÄn ett sociokulturellt och relationellt perspektiv. Personerna som blev intervjuade fick beskriva vilka program de anvÀnt och berÀtta hur de upplevde datorstöd och tekniska hjÀlpmedel. DÀrefter fick de beskriva vad de anser hade hjÀlpt dem bÀst i deras lÀsning och skrivning. Resultatet visade att informanternas socioekonomiska bakgrund speglade tidpunkten för deras diagnosticering.

I denna studie undersöktes hur feedback pÄverkar tillförlitligheten i Àldre ögonvittnens konfidens- och frekvensbedömningar, d.v.s. realismen i deras vittnesmÄl. Detta skedde genom ett experiment med 35 deltagare som vid ett tillfÀlle fick se ett kort hÀndelseförlopp pÄ film. Deltagarna delades sedan in i tvÄ grupper (experimentgrupp och kontrollgrupp) och fick vid ett andra tillfÀlle fylla i ett frÄgeformulÀr med 42 frÄgor rörande hÀndelseförloppet. Experimentgruppen erhöll tvÄ typer av feedback (stödjande och icke-stödjande), som var konstruerad information om vad en annan deltagare hade svarat.Vid bedömningen av enskilda frÄgor visade bÄda grupperna överkonfidens, men experimentgruppen visade högre överkonfidens vid stödjande feedback Àn vid icke-stödjande feedback.

Magnusson, Jimmy: Elevers attityder till dagens matematikundervisning i skolan ? en studie i Ärskurs sex, Malmö: LÀrarutbildningen, 2007. Elevers matematiska kunskaper, enligt en rad undersökningar, har försÀmrats de senaste Ären. Ur ett konstruktivistiskt synsÀtt undersökte jag hur elevernas attityder och förhÄllningssÀtt Àr gentemot undervisningen. Attityderna gentemot undervisningen kan vara en orsak till försÀmrade kunskaper i Àmnet. Studien Àr gjord i Ärskurs sex pÄ tre olika skolor i nordvÀstra SkÄne.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska litteratur?versikten ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r mykoproteins effekt p? postprandiellt blodglukos j?mf?rt med motsvarande m?ngd animaliskt protein hos friska vuxna. Metod: Den systematiska litteraturs?kningen till ?versiktsartikeln genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus. Efter litteraturs?kningen granskades samtliga artiklars titel och abstract f?r att bed?ma relevans. D?refter l?stes artiklar i fulltext och exkluderades om de inte uppfyllde inklusionskriterierna. Inklusionskriterier var friska vuxna ?ver 18 ?r och utfallsm?ttet skulle vara postprandiellt blodglukos m?tt som AUC/iAUC, efter intag av mykoprotein j?mf?rt med motsvarande m?ngd animaliskt protein.

Syftet med denna studie var att belysa skilda uppfattningar av fenomenet livskvalitet mellan tvÄ grupper, dels hos unga vuxna i början av arbetslivet och dels hos nyblivna pensionÀrer. Undersökningsgruppen bestod av sex informanter ur vardera grupp. Datainsamlingen utfördes med inspiration av en fenomenografisk ansats som en kvalitativ intervjustudie utifrÄn en öppen frÄga: Vad innebÀr livskvalitet för dig? Data analyserades sedan utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys inspirerad av fenomenografi vilket resulterade i fyra kategorier: En god hÀlsa, Arbetets betydelse, En fritid samt Ett rikt liv. Resultatet visar att det finns skilda uppfattningar av fenomenet livskvalitet mellan de tvÄ grupperna.

Barn till psykiskt sjuka Àr en utsatt grupp. De löper ökad risk för hÀmmad psykosocial utveckling och för att utveckla egna psykiska svÄrigheter under uppvÀxten eller i vuxen Älder. Barnens situation har lÀnge varit osynliggjord men pÄ senare tid har den uppmÀrksammats alltmer i samhÀllet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vuxna barns upplevelser av att ha vuxit upp med en förÀlder med bipolÀr sjukdom. Undersökningen var kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio personer.

Studiens syfte var att skapa en förstÄelse för och belysa hur Àktenskapsmigrerade kvinnors identitetsarbete och integrationsprocess upplevs, det vill sÀga den samtidiga och ömsesidiga process dÀr identitet och integration pÄverkar varandra. En avgrÀnsning gjordes till att fokusera pÄ kvinnor som migrerat frÄn Thailand till Sverige pÄ grund av en relation med en svensk man. I studien har motivet till migration uteslutits pÄ grund av att det redan finns forskning som förklarar varför migration Àger rum och vilka fak-torer som Àr involverade. Studien Àr kvalitativ och datainsamling har skett via intervjuer genomförda med hjÀlp av en intervjuguide. Att pÄbörja en kÀrleksrelation och ingÄ Àktenskap Àr en omvÀlvande hÀndelse i en mÀnni-skas liv och migration och integrering i ett nytt land innebÀr anstrÀngningar för individen.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta i ett team med rehabilitering av vuxna med en förvÀrvad hjÀrnskada. Sex arbetsterapeuter verksamma pÄ rehabiliteringskliniker i VÀsterbotten och i Norrbotten intervjuades. Det insamlade materialet analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Strukturens betydelse för en effektiv rehabiliteringsprocess?, ?Samarbete ger rehabiliteringen ett mervÀrde? och ?Arbetsterapeutens roll med aktivitet i fokus?. Resultatet visade pÄ behovet av ett strukturerat arbetssÀtt i teamet dÀr en gemensam ledare Àr betydelsefull för att driva rehabiliteringsprocessen.

ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) Àr ett neuropsykiatriskt funktionshinder som ungefÀr 3-5 procent av alla barn i skolÄlder Àr diagnostiserade för. HÀlften av de barn som diagnostiseras har kvar symtomen i vuxen Älder. Samtidigt Àr ADHD en diagnos som varit omdiskuterad under mÄnga Är, dÄ somliga menar att det inte borde vara en diagnos utan kan vara ett personlighetsdrag och att en diagnostisering kan medföra negativa konsekvenser för en persons sjÀlvbild. Syftet var att ta reda pÄ hur vÄra fem respondenter, vuxna personer med en ADHD-diagnos, ser pÄ sitt liv efter att de fÄtt sin diagnos och vad diagnostiseringen har haft för betydelse för dem. Intervjuer med en narrativ ingÄng anvÀndes för att, utifrÄn den valda frÄgestÀllningen sammanfatta och strukturera upp respondenternas berÀttelser.

Studien Àr kvalitativ med en deskriptiv och explorativ ansats och utgÄr frÄn frÄgestÀllningar kring barns förstÄelse av döden och hur deras sorg kommer till uttryck nÀr de har förlorat en anknytningsperson. Tidigare forskning lÀstes in och lade grunden för förförstÄelsen under intervjuerna. Empirin samlades in genom fyra intervjuer med tre psykologer och en socionom med psykoterapeututbildning. Genomförandet av studien har varit abduktiv med bÄde förbestÀmda teman, samt nytillkomna teman uppkomna genom analys av informanternas svar. Syftet med studien Àr att uppmÀrksamma hur barn upplever sorg och resonerar kring död i samband med en anknytningspersons död genom att utgÄ frÄn psykologers/psykoterapeuters erfarenheter av att trÀffa barn i Äldrarna sex till tio Är som befinner sig i sorg, samt beskriva hur barnens sorgereaktion kommer till uttryck, detta för att ge vuxna och professionella en större förstÄelse för barns behov i sorg.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur det kan vara att leva med ADHD som vuxen inom tre omrÄden; arbete, fritidsaktiviteter och vardagsliv, och pÄ sÄ vis öka förstÄelsen för dessa individer.  Som underlag för studien gjordes kvalitativa intervjuer med tre vuxna mÀn med ADHD-diagnos. Resultatet frÄn dessa intervjuer analyserades med hjÀlp av teorier om copingstrategier och KASAM.  Intervjumaterialet visade pÄ en stor spridning av hur funktionsnedsÀttningen ADHD pÄverkade livet. Det var frÀmst symptomen uppmÀrksamhetsstörning och hyperaktivitet som ledde till svÄrigheter i arbetsliv, fritid och vardagsliv. SvÄrigheterna yttrade sig dock pÄ vÀldigt olika sÀtt. Symptomet hyperaktivitet upplevdes i vissa situationer som en tillgÄng.