Syftet med denna examensuppsats var att undersöka vad unga vuxna sjÀlva upplevde hjÀlpte dem i deras psykoterapier, och vad de tyckte var negativt i dessa. Undersökningen gÀllde Àven hur de sÄg pÄ betydelsen av psykologens Älder och kön. Analysmetoden var grundad teori. Med hjÀlp av en halvstrukturerad kvalitativ intervju intervjuades sex före detta klienter med en medianÄlder pÄ 21 Är. Resultatet utmynnade i sex kategorier med tillhörande underteman, nÀmligen Vad klienten ser av sig sjÀlv: Att vara ung och ovan i terapisituationen.

I dagens samhÀlle generellt och Àven inom forskningen framförs uppfattningen att individen sjÀlv Àr ansvarig för att skapa en stabil sjÀlvkÀnsla. Detta menar vi blir problematiskt eftersom den sociala kontexten Àr av stor vikt. Tidigare forskning pekar pÄ att det exempelvis finns genusskillnader i den upplevda sjÀlvkÀnslan hos ungdomar.Syftet med denna studie Àr att frÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och genusperspektiv undersöka hur unga mÀn och unga kvinnor i grupp konstruerar förestÀllningar om sjÀlvkÀnsla, utifrÄn frÄgestÀllningarna ?Finnas det skillnader i hur unga kvinnor respektive unga mÀn pratar om sjÀlvkÀnsla?? och ?Vilka faktorer kan generellt sett pÄverka sjÀlvkÀnsla, enligt unga vuxna??. Vi har i fokusgruppsintervjuer undersökt hur unga mÀn och unga kvinnor pratar om sjÀlvkÀnsla.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur yrkesverksamma inom socialt arbete ser pÄ fenomenet e-mobbning bland dagens ungdomar. Undersökningen har byggt pÄ fyra kvalitativa intervjuer gjorda pÄ en skolkurator, en högstadielÀrare, en polis som arbetar med ungdomsproblematik samt tvÄ kuratorer  pÄ BUP. Analysen har sedan sin grund i respondenternas svar samt tidigare forskning om Àmnet e-mobbning. Rapporter frÄn etablerade svenska organisationer som exempelvis Friends och BRIS har ocksÄ studerats. Resultatet visade att e-mobbning Àr ett vÀxande problem bland barn och unga bÄde i skolan och pÄ deras fritid.

Titel: Socialbidragstagare och konsumentFyra unga vuxna socialbidragstagare berÀttar om sitt förhÄllande till konsumtionFörfattare: Andréa Freidenvall och Anna OsbÀckUtbildningsprogram: Examensarbete, 15 poÀng, Socionomprogrammet, VÀxjö universitetHandledare: Mikael SandgrenVÀxjö universitetExaminator: Norma MontesinoUniversitetslektor i socialt arbete vid Institutionen för VÄrdvetenskap och Socialt arbete, VÀxjö universitetNyckelord: Unga vuxna, socialbidrag, konsumtion, behov och begÀr, social identitet, social exklusionSammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att förstÄ hur unga vuxna socialbidragstagare förhÄller sig till konsumtion. Utvecklingen frÄn industrisamhÀllet till ett samhÀlle med konsumtion av de varor och tjÀnster som produceras i centrum, har pÄverkat hur vi integreras, eller inte integreras, in i den sociala ordningen. Det pÄverkar hur vi genom tillhörighet till olika grupper skapar vÄr sociala identitet. Konsumtionsnormen idag sÀger inte bara att vi ska konsumera utan Àr ocksÄ knuten till förvÀntningar kring vad vi vÀljer att konsumera. Uppsatsen intresserar sig för unga vuxna socialbidragstagares sÀtt att förhÄlla sig till konsumtion dÄ de begrÀnsas i sin valfrihet pÄ grund av bristande ekonomiska resurser.

Behandling och prevention av kronisk parodontit syftar till att avlÀgsna biofilm frÄn tandytan genom mekanisk infektionskontroll och dÀrmed minska antalet bakterier och deras sjukdomsframkallande förmÄga. Behandling med lokal antibiotika enbart eller som tillÀgg till mekanisk infektionskontroll har testats i ett flertal studier. Fördelen med lokal antibiotikabehandling Àr att den verksamma substansen kan appliceras lokalt dÀr den Àr tÀnkt att ha en effekt och en allmÀn pÄverkan via blodet undviks. Olika preparat har dock testats pÄ olika sÀtt och med olika förutsÀttningar. Studier har visat pÄ varierande resultat och marginella skillnader i kliniska utfall avseende fickdjupsreduktion och fÀstenivÄ.

Den palliativa vÄrden kan beskrivas som ett förhÄllningssÀtt vilket syftar till att förbÀttra livskvaliteten för patienter som har drabbats av en sjukdom som leder till döden. Att förbÀttra livskvaliteten för dessa mÀnniskor innebÀr bland annat att integrera andliga och psykologiska aspekter i vÄrden, bejaka livet samt lindra plÄgsamma smÀrtor och symtom. FörhÄllningssÀttet inom den palliativa vÄrden innebÀr Àven att vÄrdpersonal varken skall skynda pÄ eller skjuta upp döden och att det Àr viktigt att arbeta för att tillgodose patientens behov. Att vÄrda en patient i livets slutskede innebÀr att vÄrda en person vars vÀrderingar, önskningar och behov i livet har förÀndrats. Att tydliggöra vad patienter upplever som vÀlbefinnande vid vÄrd i livets slutskede Àr en viktig del av sjuksköterskans arbetsuppgifter och syftet med detta arbete Àr sÄledes att belysa vad som kan frÀmja vÀlbefinnande hos vuxna patienter vid vÄrd i livets slutskede.

Syftet med uppsatsen har varit att redogöra för vuxna andrasprÄkselevers erfarenheter av ett litteraturprojekt om Vilhelm Mobergs roman Invandrarna. Metoden Àr frÀmst kvalitativ med kvantitativa inslag. Studien har genomförts inom den ordinarie klassrumsundervisningen. Informanterna Àr tretton vuxenelever med skild kulturell bakgrund, och samtliga studerar gymnasiekursen Svenska som andrasprÄk 2.  Undersökningsmaterialet har varit deras produktion i samband med uppgifterna de har fÄtt i undervisningen, d.v.s.

Uppsatsen syftar till att ge en allmÀn beskrivning av den grupp som kommer till rÀttspsykiatrisk undersökning samt att utreda gruppens förÀndring över en period pÄ sju Är. Variabler som behandlas Àr kön, invandrarbakgrund, diagnos, brott och pÄföljd. Uppsatsen som Àr en kvantitativ studie, kan ses som ett inlÀgg i debatten kring den allvarligt psykiskt störda brottslingen.Uppsatsen Àr en retrospektiv registerstudie utifrÄn ett medicinskt kriminologisk perspektiv. Materialet bestÄr av 4466 stycken rÀttspsykiatriska undersökningar mellan Ären 1998 och 2004 och inhÀmtades frÄn RÀttsmedicinalverkets centrala arkiv. I resultatet framkommer att personlighetsstörningar i allt mindre utstrÀckning anses utgöra en allvarlig psykisk störning.

Historiskt har det skett en betydande förÀndring gÀllande allmÀn instÀllning och attityd tillpsykologisk behandling (Gieser 2009). Att gÄ i terapi Àr inte lÀngre lika tabubelagt utan berörs imedia och den allmÀnna debatten. Den psykiska ohÀlsan hos unga vuxna har ökat(Socialstyrelsen 2013c) och dÀrmed Àven behovet av behandlingSyftet med denna studie var att undersöka attityden till samtalsbehandling hos unga vuxna ochom det fanns skillnader i attityd utifrÄn kön, geografisk och/eller kulturell bakgrund.En kvantitativ studie genomfördes med 100 personer i Älder 18-25 Är frÄn Jokkmokk respektiveVarberg.Studien visade en övervÀgande positiv attityd oavsett bostadsort eller kulturell bakgrund. Detfanns en geografisk skillnad dÀr informanter frÄn Jokkmokk var mindre positivt instÀllda till attberÀtta för sin familj om de skulle söka och gÄ i samtalsbehandling och att media i störreutstrÀckning pÄverkat deras instÀllning. NÀr det gÀller kulturell skillnad visade studien att de medblandad kulturell bakgrund var mer positivt instÀllda till att berÀtta för bekanta om de skulle sökaoch gÄ samtalsbehandling.Studien bekrÀftade inte vÄrt antagande att det fanns kulturella och geografiska skillnader.

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att beskriva och belysa vilken psykisk stress samt press mÄnga unga vuxna mÀnniskor i vÄrt moderna samhÀlle lever med. Den psykiska hÀlsan hos Äldersgruppen 16-24 Är blir sÀmre för varje Är och jag anser att politiker och makthavare mÄste fÄ upp ögonen för detta vÀxande problem. FrÄgestÀllningarna söker svar pÄ vilka faktorer och katalysatorer som utlöser ohÀlsosam stress hos den unga generationen samt om det finns nÄgon gemensam nÀmnare i fenomenet. Detta Àr en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats som innebÀr att gÄ frÄn del till helhet och förstÄelse till förklaring, upprepade gÄnger Ànda tills en huvudtolkning trÀder fram. Tanken med hermeneutiken Àr Àven att studien tar sin början dÀr förförstÄelsen har nÄtt mÀttnad.

Bakgrund: FrÀmlingsfientlighet Àr ett stÀndigt debatterat Àmne i media dÀr det pÄstÄs att frÀmlingsfientligheten hos barn och ungdomar ökar. Skolan har blivit en arena dÀr frÀmlingsfientliga organisationer kan rekrytera medlemmar. Vi Àr intresserade av att ta reda pÄ hur rektorer hanterar detta. Den svenska yttrandefrihetsgrundlagen kan hamna i kollision med de demokratiska vÀrderingar skolan skall arbeta med. Detta Àr ett intressant problem som behöver forskas i.

I denna uppsats vÀnder vi siktet mot de professionella vuxna som arbetar med ensamkommande flyktingbarn. Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för och synliggöra den professionella socialarbetarebs Äsikter och erfarenheter kring sitt arbete och med det som utgÄngspunkt problematisera bemötandets betydelse för ensamkommande barns etablering/integration i Sverige. Bakgrunden till studien Äterfinns kring en förförstÄelse kring en bristande integrationspolitik och att individer med invnadrarbakgrund mÄnga gÄnger hamnar i utanförskap genom majoritetens utmÄlande av invandrare som frÀmmande och kulturellt avvikande. Arbetet med uppstasen bygger pÄ en kvalitativ ansats dÀr empirin baseras pÄ intervjuer.Resultatet pÄvisar integrationens komplexitet och att personalen upplever att de saknar strategier för det integrationsfrÀmjande arbetet. I tolkningen av empirin kan vi utlÀsa flertalet motsÀgelser dÀribland att ansvaret för integrationen ÄlÀggs den enskilde individen samtidigt som informanterna ger uttryck för nödvÀndigheten av ett ömsesidigt bemötande.

Syftet med studien var att beskriva vuxna rörelsehindrade personers erfarenheter av att delta i och utföra aktiviteter i stadsmiljö. Undersökningsgruppen bestod av sex rörelsehindrade personer bosatta i Norrbottens lÀn, tre kvinnor och tre mÀn i Äldrarna 25 ? 37 Är. Studien genomfördes som en intervjustudie med öppna frÄgor. Intervjuutskrifterna analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys.

Syfte: Syftet med den hÀr studien var att kartlÀgga upplevelsen av omhÀndertagandet bland förÀldrar till LKG-patienter och unga vuxna LKG-patienter i södra Sverige. Material och metod: Samtliga av de artiklar som presenteras i den hÀr rapporten har erhÄllits genom litteratursökning pÄ PubMed. FrÀmst anvÀndes artiklar som berör upplevelsen av omhÀndertagandet, men Àven litteratur och hemsidor frÄn svenska sjukhus och LKG-föreningar bidrog med information. För djupare förstÄelse av och för att erhÄlla ytterligare information om omhÀndertagandet i södra Sverige utfördes Àven en intervju med Ingemar Swanholm, ortodontist vid SUS. I denna enkÀtstudie tillfrÄgades 55 personer, varav 24 var förÀldrar till barn med LKG och 31 var unga vuxna LKG-patienter.

SamhÀllet förÀndras och blir allt mer mÄngkulturellt och det skapar ett större behov av att kunna kommunicera. Mitt syfte var att undersöka hur den interkulturella kommunikationen fungerar mellan pedagoger och förÀldrar.I min undersökning intervjuade jag tvÄ pedagoger och fem förÀldrar pÄ en mÄngkulturell förskola, dÀr jag gjorde tre observationer. Pedagogerna Àr mycket positiva i sin kommunikation med förÀldrarna. NÀr inte det talade sprÄket rÀcker till anvÀnder man hela sin kropp och tecken, alltsÄ pekar och ritar och ber barnen hjÀlpa att tolka för att kommunicera, sa en av pedagogerna. Det hÀnder att man inte förstÄr varandra och det kan skapa frustration nÀr man inte kan förmedla sitt budskap till den andra.