Syftet med studien var att beskriva hur skapande aktiviteter anvÀnds som ett arbetsterapeutiskt medel för vuxna personer med psykisk ohÀlsa. För att besvara syftet valdes en litteraturbaserad studie. Litteratursökning genomfördes via ett flertal olika databaser, samt med sekudÀrsökning. Sökningen resulterade i nio utvalda artiklar som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och manifest ansats. Analys av data resulterade i fyra kategorier: att frÀmja kommunikation och uttryckande av tankar och kÀnslor, att stÀrka klientens synsÀtt och identitet, att förÀndra och bli delaktig i sitt dagliga liv, inledande intervention med klienten.

Denna litteraturstudie behandlar vilken betydelse vuxnas agerande har i mobbningssituationer bland barn. Valet av litteraturstudie som metod om detta problemomrÄde har grundat sig i att kunna fÄ ett bredare perspektiv pÄ vad som redan finns om Àmnet. Syftet med undersökningen Àr att införskaffa fördjupad kunskap om vilken betydelse vuxnas agerande i en mobbningssituation har för effekt pÄ en mobbningssituation och utgÄngen av en sÄdan situation. Mobbning Àr inte ett fenomen som Àr barnens fel, utan mobbning uppstÄr endast nÀr vuxna tillÄter det att hÀnda. En lÀrare ska förstÄ hur hans/hennes bemötande pÄverkar barnen dagligen i deras arbete tillsammans med dem.

Hopp och SjÀlvkÀnsla Àr tvÄ begrepp som studerats lÀnge inom positiv psykologi och Hoppteorin av Snyder och kollegor (1991) förklarade hur egenskaperna hÀnger ihop. Hopp Àr ett begrepp inom kognitiv motivationsteori och definieras som den generella upplevelsen att ens mÄl gÄr att uppnÄ medan SjÀlvkÀnsla Àr upplevelsen av det egna vÀrdet. Hopp bestÄr av tvÄ komponenter:Agency och Pathway. Pathway Àr vÀgfinnande tÀnkande och Agency den motiverande komponenten. Föreliggande studie syftade till att undersöka sambandet mellan Hopp samt Hopps tvÄ komponenter med SjÀlvkÀnsla.

Varje Är drabbas mÄnga unga vuxna av en cancersjukdom. Den stora incidensen av cancersjukdomar i vÄrt samhÀlle medför att möten med patienter med cancer sker i hela hÀlso- och sjukvÄrdsorganisationen. Med tanke pÄ de starka kÀnslomÀssiga reaktioner som följer av en cancerdiagnos och hur ungas livssituation pÄverkas, ligger det hos sjuksköterskor en utmaning i att kunna ge emotionellt stöd som leder till att patienten kan uppleva större hanterbarhet.  Syftet med litteraturstudien var att belysa hur unga vuxna hanterar tankar och kÀnslor vid en cancersjukdom och hur sjuksköterskan kan ge emotionellt stöd relaterat till att bÀttre kunna hantera krissituationen. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades pÄ 29 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade pÄ tankar och kÀnslor relaterat till cancerdiagnosen, olika strategier för att hantera diagnosen, samt hur erhÄllet stöd frÄn sjuksköterskan kan leda till bÀttre hanterbarhet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur fyra gymnasielÀrare kan förhÄlla sig till undervisning i svensk grammatik. Den empiriska undersökningen genomfördes pÄ tvÄ gymnasieskolor i södra Sverige och bestod av observation vid fyra tillfÀllen av de intervjuades lektioner och fyra intervjuer med lika mÄnga gymnasielÀrare. Resultatet för denna studie visar att grammatik integreras i ordinarie svenskundervisning i varierande utstrÀckning och att pedagogerna vÀljer att ibland synliggöra grammatiken för eleverna och ibland inte. LÀrarna motiverade grammatikundervisningen utifrÄn lydelsen ?sprÄkets bruk och byggnad? i Kursplanen för Svenska A, och de menade att grammatikundervisning kan vara sprÄkutvecklande.

StickrÀdsla och stickfobi hos vuxna pÄtrÀffas inom sjukvÄrden. DagligenvÀrlden över utförs ett flertal blodprovstagningar, injektioner, infusioneroch andra behandlingar som krÀver injektionskanyler. RÀdslan Àr dÀrmedrelevant att beskriva och det krÀvs att problemet uppmÀrksammas. Syftetmed föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilkaomvÄrdnadsÄtgÀrder hÀlso- och sjukvÄrdspersonal kan vidta i mötet medvuxna patienter med stickrÀdsla. Resultatet av vetenskapligapublikationer visar att det finns olika omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan hjÀlpatill att minska rÀdslan.

I processen att bli vuxen genomgÄr varje individ den ofta stormiga tonÄrstiden. Denna komplexa period medför att tonÄringen successivt frigör sig frÄn sÄvÀl barndom som vuxenliv. Genom att granska hur en sÄdan frigörelse skildras kan vi lÀra oss mer om hur tonÄringen och dess frigörelse fungerar. Syftet med undersökningen har dÀrför varit att undersöka de tonÄriga huvudkaraktÀrernas frigörelse i ungdomsromanerna RÀddaren i nöden av J.D. Salinger, En tid för allting av Tamara Bach, och Punkindustriell hÄrdrockare med attityd av Louise Halvardsson. Undersökningens forskningsbakgrund berör framför allt teorier inom utvecklings- och ungdomspsykologin, samt belyser tonÄrstiden utifrÄn nÄgra kulturella aspekter.

In this paper an upper level compulsory school is examined from a gender perspective. The purpose of the paper is to analyse how girls and boys acquire space in the classroom (during a Swedish lesson) and in the sports hall (during a lesson in physical education). To fullfil the purpose of this paper a seventh grade class was observed during a lesson in Swedish as well as in sports. In addition to this on pupil was interviewed. In this paper the results are compared to and measured against results from earlier research in the field. Used as a theoretical basis are Simone de Beauvoir?s theories on gender.The results attained indicate that girls and boys claims space in different ways during time in the classroom as well as in the sports hall.

Bakgrunden till uppsatsen Àr en analys av en satsning pÄ vuxenutbildning. Utbildningens omfattning vÀcker frÄgan om hur SkÄne lÀn, AMI och LÀnsarbetsnÀmnden i Malmöhus lÀn som stÄr bakom projektet, förmÄr att ta hand om de vuxna som antrÀder utbildningen. Syftet med uppsatsen Àr att med utgÄngspunkt frÄn vuxnas upplevelse av sitt lÀrande som sker inom ramen för ett projektarbete, analysera deras förhÄllningssÀtt till studier och lÀrande. FrÄgestÀllningar omfattar följande: Vilken mening har studier inom ramen för projektet för de utvalda vuxna och hur engagerar sig de vuxna i studierna och studiernas innehÄll? Uppsatsen Àr en kvalitativ analys av insamlat datamaterial rörande nÄgra utvalda deltagarna och deras subjektiva upplevelser av utbildningen via projektarbetet under vÄrtermin 2005.

Bakgrund: Att erhÄlla en perifer venkateter (PVK) Àr idag en rutinmÀssig ÄtgÀrd inom hÀlso- och sjukvÄrden. Risken för infektion anses som liten, men trots det intrÀffar allvarliga komplikationer , varav en Àr tromboflebit som kan leda till sepsis. Syfte: Syftet var att identifiera riskfaktorer för tromboflebit hos vuxna patienter med perifer venkateter. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökning av artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Totalt anvÀndes 14 artiklar till studien. I analysen framkom sex olika omrÄden som behandlade riskfaktorer för tromboflebit. Resultat: Motstridiga resultat pÄvisades nÀr det gÀllde tid in situ, placeringen av PVK, val av storlek samt om patienten var kvinna eller man.

Uppsatsen handlar om unga vuxna med funktionsnedsÀttningar som bor pÄ gruppboende och de möjligheter och hinder de upplever att boendeformen ger för social gemenskap, emotionellt och praktisk stöd och identitetskapande aktiviteter. Studien undersöker ocksÄ hur de boende pÄ gruppbostÀder hanterar de hindren de upplever. Studien bestÄr av kvalitativa intervjuer med sex respondenter.Studien visar att de boende har mycket olika upplevelse av nÀrvaron av de andra grannarna, allt frÄn att se dem som vÀnner till att inte lÀgga nÄgon större vikt alls vid dessa relationer. Huvudresultatet Àr personalen kan fungera bÄde som möjliggörare och hinder för respondenterna att genomföra identitetskapande aktiviteter och att detta beror pÄ hur kommunikationen fungerar mellan boende och personal, och personal och personalgrupp. Vad gÀller emotionellt stöd visar studien att de boende kan behöva ge upp behovet av integritet för att fÄ tillgÄng till emotionellt stöd.

Syfte: Att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r effekten av folsyratillskott p? insulinresistens hos vuxna ?18 ?r med typ 2-diabetes. Metod: F?r litteraturs?kningen anv?ndes databaserna PubMed och Scopus. S?korden som anv?ndes var bland annat ?type 2 diabetes mellitus?, ?non-insulin dependent diabetes mellitus?, ?folic acid?, ?folate?, ?folate supplementation?, ?random*?, ?control*?, ?trial*?. Inklusionskriterierna var vuxna ?18 ?r med typ 2-diabetes mellitus, endast folsyratillskott ensamt som intervention, RCT-studier omfattande ?2 veckor, publicerade p? svenska eller engelska, inkludera utfallsm?tten HOMA-IR och/eller HbA1c, kontroll f?r placebo eller treatment as usual.

MÄnga av oss kommer nÄgon gÄng i livet att drabbasav depression och enligt forskning blir sjukdomen allt vanligare. Syftet var att belysabestÀmningsfaktorer rörande upplevd livskvalitet hos vuxna med depression. Metoden en systematisk litteraturstudiegenomfördes med induktiv ansats dÀr 12 vetenskapliga artiklar utgör grunden förresultatet. Resultatet visade attsamhörighet, familjen och vÄrden var faktorer som pÄverkade livskvalitetenpositivt. Samtidigt som ensamhet, vardagssysslor och försÀmrad sexuell hÀlsa bidrogtill försÀmrad livskvalitet.

AbstraktSyftet med studien har varit att studera hur unga i Ă„ldern 16-20 Ă„r i Östersunds kommun förhĂ„ller sig till riskerna med cannabis. samt att se hur ungdomar i interaktion med varandra diskuterar, uppfattar och upplever riskerna med cannabis. Studien utgĂ„r ifrĂ„n ett fenomenologiskt perspektiv och baseras pĂ„ en enkĂ€t och fokusgrupper med gymnasieungdomar i Östersund. Resultatet visar att ungdomarna som deltagit i studien har en viss acceptans till att droger anvĂ€nds i deras omgivning och nĂ€rhet. Det finns ocksĂ„ brister i kommunikationen mellan vuxna och ungdomar om riskerna med droganvĂ€ndning.

HÀlsan skiljer sig mellan olika grupper i Sverige. Invandrare, arbetslösa, lÄgutbildade och personer med lÄg social status har visat sig ha en sÀmre hÀlsa. En betydande orsak för den sÀmre hÀlsonivÄn Àr livsstilsfaktorer sÄ som kost, fysisk aktivitet, eller brist pÄ sÄdan, och stress. Dessa faktorer kan pÄverkas, nÄgonting som HÀlsoteket i Angered vill underlÀtta för befolkningen i stadsdelarna Gunnared och LÀrjedalen. Men upplever folk att de kan pÄverka sin hÀlsa? Syftet var att ta reda pÄ om personer bosatta i dessa stadsdelar upplever att de kan pÄverka sin hÀlsa, och i hur stor grad de försökt göra det.