Syfte med denna studie var att undersöka unga vuxnas upplevelser av att ha varit ensamkommande barn i Sverige med sÀrskilt fokus pÄ deras positiva och negativa upplevelser ifrÄn den första tiden i Sverige. I vÄr studie ville vi undersöka hur dessa unga vuxna nÄgra Är senare upplevde sin första tid som ensamkommande barn i Sverige.Nio intervjuer genomfördes med sex unga vuxna varav tre mÀn och tre kvinnor. För ett bredare perspektiv valde vi att intervjua tre professionella personer som arbetar inom omrÄdet. Intervjuer genomfördes med hjÀlp av tvÄ semi- strukturerade intervjuguider, en för de unga vuxna och en för de professionella. Resultatet visade att valet av flykten hade bestÀmts av andra t.ex.

Reaktioner av en krigsupplevelse kan tillsammans med en Àndrad livsvÀrld grundar sig i att tappa kontrollen, leva med sitt lidande samt att uppleva existentiellt lidande. Syftet med denna studie Àr att beskriva och öka förstÄelsen i vÄrden för vuxna personers upplevelser och deras reaktioner efter krig. Genom analys av kvalitativa artiklar har det gÄtt att fÄ en inblick i personers reaktioner efter ett krig för att kunna uppnÄ syftet med studien. Resultatet i uppsatsen Àr Àmnat för alla kategorier av professioner inom sjukvÄrden eftersom patienter som upplevt krig finns i alla vÄrdkontexter. Konklusion av resultaten Àr att livet bli pÄtagligt förÀndrat och att personerna pÄ olika sÀtt strÀvar med att komma frÄn sitt lidande.

Studien handlar om unga vuxnas skuldsÀttning. Med unga vuxna menas individer mellan 20 ? 30 Är. Syftet har varit att undersöka myndighets- och verksamhetshandlÀggares upplevelser av skuldsatta unga vuxnas instÀllning till sin ekonomi samt hur dessa verksamheter arbetar för att hjÀlpa dem. Studiens empiri bygger pÄ data frÄn sex semistrukurerade intervjuer som har analyserats och tolkats med hjÀlp av tematisk analys.

Syftet med denna undersökning Àr att utröna vuxna elevers hÀlsosituation och hur den inverkar pÄ deras motivation i skolan och pÄ skolarbetet. Studien syftar Àven till att ta reda pÄ vilken motivation som driver dem; Àr det inre, yttre eller bÄda typerna av motivation. Detta med utgÄngspunkt utifrÄn Maslows och andra teoretikers pÄstÄenden om motivation som presenteras i vÄr litteraturgenomgÄng. För att undersöka detta har vi gjort en studie i form av kvalitativa intervjuer, dÀr vi lÄtit sju elever svara pÄ frÄgor om hÀlsa, motivation och hur deras upplevda hÀlsosituation pÄverkar skolarbetet. Studien innehÄller respondenternas berÀttelser om sin egen hÀlsa och deras intresse och motivation till utbildningen. Resultatet diskuteras bla utifrÄn AntonovskyŽs teori om Kasam och utifrÄn Katie Erikssons hÀlsobegrepp.

Denna uppsats handlar om integration och de olika uppfattningarna om vad integration Àr. Syfte med studien Àr att dels ta reda pÄ hur man arbetar med integration i en glesbygdskommun. Att försöka förstÄ vad olika aktörer i integrationsprocessen har för perspektiv och syn pÄ integration. Att sedan jÀmföra dessa med varandra. Studien utfördes i Ljusdals kommun dÀr Kvalitativa intervjuer utfördes med aktörer inom integrationsarbetet. Dessa aktörer Àr Arbetsförmedlingen, VÀnskap- och integrationsföreningen samt invandrare i kommunen. Att enbart konstatera att det finns olika perspektiv pÄ integration skulle i min mening inte leda till nÄgon vidare intressant diskussion. Med hjÀlp av Graebers teori kring asymmetrisk perspektivförstÄelse kunde man finna svar till varför perspektiven pÄ integration skiljer sig och vad det har för konsekvenser pÄ integrationsarbetet. I min studie kunde man se att det inom arbetsförmedlingen fanns byrÄkratiska strukturer som begrÀnsade integrationsarbetet.

Bakgrund: Arbetsterapeutiska begreppet aktivitetsbalans fr?mjar till god h?lsa och v?lbefinnande. Aktivitetsbalans uppn?s genom att arbetsterapeuten motiverar och medveteng?r personer om deras aktivitetsm?nster och hur det p?verkar aktivitetsutf?randet. Funktionstillst?ndet Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) ?r ett komplext neuropsykiatriskt funktionstillst?nd.

VÄrt syfte var att försöka pÄverka en ungdomsgrupps empatiska förmÄga genom vÀrderingsövningar. För att mÀta den eventuella förÀndringen har vi anvÀnt intervjuer och ostrukturerade observationer. VÄr undersökningsgrupp bestod av nio pojkar ur en Ättondeklass. För ett tydligare resultat hade vi behövt mera tid Àn de sju veckor vi hade till förfogande. Vi har genom undersökningen styrkts i vÄr uppfattning att empati Àr medfödd och utvecklingsbar.

I studien ?Barnets inflytande och delaktighet kring mÄltiden i förskolan? har vi undersökt barns delaktighet och inflytande kring mÄltiden pÄ tvÄ olika förskolor och sedan jÀmfört dessa. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av sex stycken strukturerade observationer. Vi studerade hur de vuxna jobbade med delaktighet och inflytande med barnen. Vi studerade Àven hur barnens kommunikation var nÀr de pratade med varandra och till de vuxna.

The purpose of our essay is to describe and analyse the experience of adults growing up with alcohol abusing parents and how their adult lives have been affected by this. The essay consists of both theoretical and empirical studies and we have used a qualitative method. We used a semi structured interview where we interviewed eight persons. We used symbolic interaction to analyse the collected data. The result is to a large extent consistent with previous research.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs muntlig sprÄkfÀrdighet, lÀsaren fÄr en bild av styrdokumenten samt kursplanen i svenska vad gÀller den muntliga sprÄkfÀrdigheten. I dagens samhÀlle stÀlls det högre krav pÄ att kommunicera, dÀrför belyser vi vikten av att kunna tala för sig.SYFTE:Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i grundskolans svenskundervisning ser pÄ den muntliga sprÄkfÀrdigheten, hur de arbetar med talet i klassrummet samt i vilken utstrÀckning talet ingÄr vid betyg och bedömning.METOD:Intervjuer genomfördes med sju behöriga pedagoger i svenska, Är 4-9, pÄ tre olika skolor.RESULTAT:Resultatet visar att pedagogerna anser att det Àr viktigt att arbeta med den muntliga sprÄkfÀrdigheten, men faktorer som nÀmns som svÄrigheter Àr gruppstorlek, tidsbrist samt vaga mÄl i kursplanen i svenska gÀllande talet..

Syftet med arbetet Àr en fördjupning i och undersökning av filmens potential som didaktisk redskap i gymnasieskolans svenskundervisning och i vilken utstrÀckning mediet anvÀnds. Multimodal teoribildning har studerats och en extensiv litteraturgenomgÄng genomförts för att identifiera möjliga anvÀndningsomrÄden för film. Kvalitativa intervjuer med lÀrare som Àr verksamma i svenskÀmnet i gymnasieskolan idag har utförts. Det huvudsakliga resultatet frÄn studien belyser att lÀrare Àr positivt instÀllda till att anvÀnda film i sin undervisning och gör det till viss del, men att det behövs mer vÀgledning och struktur runt bÄde konsumtion och produktion av film för att lÀrarna ska kunna nyttja dess fulla multimodala och didaktiska potential i klassrummet..

Ungdomars uppfattningar om kulturmöten och dess inverkan för deras identitetsskapande process Àr vad denna antologi handlar om. Bidragen, som metodologiskt utgÄr frÄn Grundad teori, bygger pÄ observationer och intervjuer genomförda pÄ geografiskt olika platser i Sverige. Teoretiskt knyter studierna an till identitet och etnicitet. Identitetsskapande bland invandrarungdomar behandlas ur tre olika perspektiv. Det första av dessa belyser invandrarungdomars dubbla identiteter och de kulturtillhörighetskriser som skapas genom de olika kulturer de lever i.Intervjuerna visade hÀr att invandrarungdomarna upplever sig ha dubbla identiteter och dÀrmed klÀr sig i olika roller för att lÀttare socialisera sig in i olika grupper.

ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) Àr genetisk neuropsykiatriskt funktionshinder som har pÄ senare tid uppmÀrksammats med ökande antalet diagnoser. PrimÀra ADHD symptom kan behandlas framgÄngsrikt med medicin, men för att behandla resterande symptom och fÄ stöd med medicinering behövs det kompletterande psykoterapi. Situationer nÀr vuxna med ADHD behöver hjÀlp uppstÄr hela tiden och personer med ADHD behöver en coach för att klara av vardagen. Kunskap om att ADHD har bestÄende symptom i vuxen Älder Àr ny och det finns behov av att utveckla nya metoder för behandling av vuxna med ADHD. De mest framgÄngsrika former av rehabilitering av personer med ADHD bedöms vara de med multiprofessionella insatser.

Sjuksköterskans arbete innebĂ€r att kunna ge en bra vĂ„rd till mĂ€nniskor med olika typer av etnisk bakgrund, tro och vĂ€rderingar. Ätstörning Ă€r ett tillstĂ„nd av psykisk ohĂ€lsa dĂ€r den drabbade har utvecklat vad som kan likna en fobi för normal kroppsvikt. Den fysiska hĂ€lsan blir ocksĂ„ pĂ„verkad pĂ„ grund av de olika metoder som den drabbade anvĂ€nder för viktnedgĂ„ng samt pĂ„ grund av nĂ€ringsnedsĂ€ttning. Livskvailtet Ă€r hur en mĂ€nniska upplever sin tillvaro och om personen kĂ€nner nĂ„gon mening i sitt liv. Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar och unga vuxna med Ă€tstörningar upplever sin livskvalitet.

Följande uppsats Àr en studie av depression bland vuxna kvinnor i Äldrarna18-44 Är.Efter en överblick pÄ litteraturen och de anvÀnda artiklarna i arbetet blev dettydligt, att depression har funnits i alla tider men bara har kallats vid olikanamn. Depression Àr en vanlig reaktion pÄ sorg och förlust, och olikamÀnniskor reagerar olika. Om vi stÀller oss frÄgan varför vi blir sorgsna ochdeprimerade sÄ finns det ganska mÄnga svar.Efter artikel granskningen blev orsakerna till depression hos vuxna kvinnorÀnnu tydligare. Barndomsupplevelser, separationer, ansvar om barn somensamstÄende förÀlder, fysisk och psykisk misshandel, sexuellt förtryck,ekonomiska problem och en del biologiska faktorer leder till depression.Slutresultatet av denna studie ger en tydlig bild av vad som Àr relevant atttÀnka pÄ nÀr man som sjuksköterska arbetar med patienter med depression.Att finnas vid patientens sida och lÄta patienten se dig att du finns dÀr förhenne/honom Àr av stor vikt vid rehabiliteringen. Att ge patienten trygghetoch visa lyhördhet Àr en av de viktigaste faktorerna vidbehandlingsprocessen.Som studierna visar har depression funnits lÀnge, det finns nu, och tyvÀrr detkommer att finnas i framtiden ocksÄ.