Bakgrund: Antalet invandrare som kommer till Sverige har ökat de senaste Ären. Inom vÄrden trÀffar vi pÄ fler och fler som talar ett annat sprÄk och som kommer frÄn en annan kultur. Ett bra möte mellan vÄrdpersonal och patient dÀr bÄda kan förstÄ varandra Àr viktigt för att fÄ en god och sÀker vÄrd. Vid kommunikationshinder Àr anvÀndning av tolk, och ibland Àven anhöriga som översÀtter, till stor hjÀlp för att överbrygga sprÄkbarriÀren. Kulturella skillnader kan ocksÄ vara en svÄrighet i mötet.

Syfte med denna studie var att undersöka unga vuxnas upplevelser av att ha varit ensamkommande barn i Sverige med sÀrskilt fokus pÄ deras positiva och negativa upplevelser ifrÄn den första tiden i Sverige. I vÄr studie ville vi undersöka hur dessa unga vuxna nÄgra Är senare upplevde sin första tid som ensamkommande barn i Sverige.Nio intervjuer genomfördes med sex unga vuxna varav tre mÀn och tre kvinnor. För ett bredare perspektiv valde vi att intervjua tre professionella personer som arbetar inom omrÄdet. Intervjuer genomfördes med hjÀlp av tvÄ semi- strukturerade intervjuguider, en för de unga vuxna och en för de professionella. Resultatet visade att valet av flykten hade bestÀmts av andra t.ex.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs muntlig sprÄkfÀrdighet, lÀsaren fÄr en bild av styrdokumenten samt kursplanen i svenska vad gÀller den muntliga sprÄkfÀrdigheten. I dagens samhÀlle stÀlls det högre krav pÄ att kommunicera, dÀrför belyser vi vikten av att kunna tala för sig.SYFTE:Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i grundskolans svenskundervisning ser pÄ den muntliga sprÄkfÀrdigheten, hur de arbetar med talet i klassrummet samt i vilken utstrÀckning talet ingÄr vid betyg och bedömning.METOD:Intervjuer genomfördes med sju behöriga pedagoger i svenska, Är 4-9, pÄ tre olika skolor.RESULTAT:Resultatet visar att pedagogerna anser att det Àr viktigt att arbeta med den muntliga sprÄkfÀrdigheten, men faktorer som nÀmns som svÄrigheter Àr gruppstorlek, tidsbrist samt vaga mÄl i kursplanen i svenska gÀllande talet..

Syftet med denna studie har varit att undersöka nÄgra vuxna dyslektikers syn pÄ deras dyslexi som barn och som vuxen. Undersökningen byggde pÄ fyra intervjuer med vuxna dyslektiker. Arbetets fokus har dÀrmed varit att belysa dyslektikernas upplevelse av deras dyslexi, om de fÄtt rÀtt hjÀlp i skolan och om deras acceptans i samhÀllet. Resultatet frÄn intervjuerna visade att alla fyra dyslektiker ansÄg att det varit svÄrt att leva med sin dyslexi och att det hade varit lÀttare om de fÄtt sin diagnos tidigare i livet. Arbetet fokuserar Àven pÄ hur dyslektikerna hanterar sin situation i vuxen Älder.

Denna studie bygger pÄ sju invandrarungdomars förestÀllningar om möjligheter och svÄrigheter pÄ den svenska arbetsmarknaden. I fokus för studien stÄr sÀrskilt ungdomarnas berÀttelser om de vÀgval de gjort, som de stÄr inför och som de skulle vilja göra, nÀr det gÀller att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Med hjÀlp av en semistrukturerad intervjuguide utfördes intervjuer med ungdomarna varpÄ dessa analyserades och tolkades i enlighet med meningskoncentreringsprincipen. Det teoretiska ramverk som anvÀnts för att tolka och analysera ungdomarnas berÀttelser har legat i led med Pierre Bourdieus habitusbegrepp och praktiskt sinne, kapitalbegreppen samt sekundÀra karaktÀristika. Resultatet visar att det finns ett driv hos ungdomarna att arbeta men att de kÀnner sig motarbetade och förbisedda pÄ arbetsmarknaden.

Bakgrund: Astma Àr en folksjukdom som ökar kraftigt bland den svenska befolkningen. Sjukdomens svÄrighetsgrad kan pÄverka livskvalitet och arbetsförmÄgan.För att kunna hantera sjukdomen och minska besvÀren kan sjuksköterskan lÀra ut handlingar för egenvÄrd. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor undervisar vuxna patienter med astma bronkiale. Metod: Litteraturstudien grundade sig pÄ tidigare forskning och anvÀndes 10 vetenskapliga artiklar frÄn Cinahl, PubMed och Psykinfodatabas. Artiklarna har varit bÄde kvalitativa och kvantitativa.

Studiens syfte var att beskriva hur arbetsterapeuterna arbetade för att frĂ€mja delaktig-het i meningsfulla aktiviteter hos vuxna med ADHD. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med yrkesverksamma arbetsterapeuter i norra Sverige. En kvalitativ innehĂ„llsanalys anvĂ€ndes vid analys av data som resulterade i fyra kategorier. I resultatet framkom det att arbetsterapeuternas arbete bestod av ett klientcentrerat arbetssĂ€tt och att skapa förstĂ„else om klienternas vardag för att frĂ€mja delaktighet i meningsfulla aktiviteter. Förskrivning av tekniska hjĂ€lpmedel och samverkan med aktörer och klien-tens nĂ€tverk var en stor del av arbetsterapeuternas arbete.

Detta examensarbete Àr en uppföjning av före detta elever vid Individuella Programmet pÄ en svensk gymnasieskola. Syftet med arbetet Àr att beskriva vilken upplevelse de har haft av skolan nÀr det gÀller förebyggande arbete, pedagogiskt stöd och stöd frÄn vuxna under tiden de gick dÀr. FrÄgorna som stÀllts har handlat om vilka pedagogiska hjÀlpmedel, vilken pedagogisk variation av Àmnen, storleken pÄ grupper och hur förekomsten av vuxna i skolmiljön har upplevts. Dessutom har det varit min avsikt att redogöra för vilka sysselsÀttningar eleverna haft sedan de slutat pÄ IV.Jag har anvÀnt kvantitativ metod, med en enkÀt som skickats till elever via post, för att undersöka elevernas upplevda skolgÄng och deras sysselsÀttningar efter att de slutat. Det teoretiska materialet har hÀmtats frÄn forskning inom psykologi och sociologi, men Àven statliga rapporter frÄn olika utredningar har ingÄtt.Resultatet visar att eleverna upplevt sin skolgÄn, stödet frÄn vuxna och de arbetssÀtt de arbetade med i skolan övervÀgande positivt..

Syftet med min studie var att undersöka hur nÄgra iranska och svenska mammor till ungdomar beskriver sitt förÀldraskap samt om det finns nÄgra skillnader och likheter mellan invandrare och svenska mödrars syn pÄ barnuppfostran. Studien baseras pÄ en kvalitativ metod. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ analys med en induktiv ansats. Resultatet bygger pÄ intervjuer med tvÄ svenska och tvÄ iranska mammor. De kategorier som presenteras i resultatredovisningen Àr skolan, media, uppfostran, grÀnssÀttning, identitet, utanförskap och ensamhet.Resultaten visar att majoriteten av mödrarna upplevde att skolan stÀllde för lite krav pÄ de unga samt att massmedia hade delvis en negativ pÄverkan pÄ deras barn vilket kunde skapa problem i förÀldrarnas relation till sina barn.

Bakgrund: Antalet invandrare som kommer till Sverige har ökat de senaste Ären. Inom vÄrden trÀffar vi pÄ fler och fler som talar ett annat sprÄk och som kommer frÄn en annan kultur. Ett bra möte mellan vÄrdpersonal och patient dÀr bÄda kan förstÄ varandra Àr viktigt för att fÄ en god och sÀker vÄrd. Vid kommunikationshinder Àr anvÀndning av tolk, och ibland Àven anhöriga som översÀtter, till stor hjÀlp för att överbrygga sprÄkbarriÀren. Kulturella skillnader kan ocksÄ vara en svÄrighet i mötet.

Jag har med hjÀlp av Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys bearbetat 60 mediatexter som pÄ nÄgot sÀtt berör fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic och tvÄ sÀrskilda hÀndelser under hösten 2003. Jag har redovisat teorier som diskuterar samband mellan nationalism, rasism, identitet, idrott och media, samt nÄgra klassiska sociologiska teorier om identitet och maktstrukturer. Syftet har varit att söka svar pÄ hur den mediala bilden av Zlatan Ibrahimovic tecknas och vilka egenskaper han framstÀlls som bÀrare av, pÄ om det förekommer nÄgra nationalistiska och/eller rasistiska diskurser i materialet, samt pÄ om Zlatan Ibrahimovic representeras som svensk eller som invandrare, en Annan, och vilka orsakerna skulle kunna vara till den representation materialet ger. Jag fann att texterna om Zlatan Ibrahimovic i stort konstruerar en medial bild av honom som en Annan, och att det sÀtt Zlatan Ibrahimovic omtalas kan jÀmföras med hur invandraren generellt omtalas i svenska medier. Jag har Àven funnit att det sportjournalistiska textmaterialet Àr starkt prÀglat av nationalistiska diskurser, och Àven av diskurser som flera av de refererade teoretikerna i detta arbete placerar under en övergripande rubrik av rasism.

Previous research shows that small workplaces more often discriminate immigrants during the process of hiring new employees than larger workplaces, and usually explains this result by referring to structural factors. At the same time, previous research also shows that self-employees tend to have different personality traits than other people. Could it be the case that the higher discrimination among small workplaces can be explained at an individual level? I examined the hypothesis through OLS-regressions using a survey called Employment, Material Resources, and Political Preferences. The results showed that people working at small workplaces tend to have more negative attitudes towards immigrants than people working at larger workplaces.

Uppsatsens syfte Àr att belysa hur samhÀllsutvecklingen avspeglas i barnbilderböcker och hur barn och vuxna inom sjukvÄrden framstÀlls. De barnböcker som ingÄr i undersökningen ÀrNÀr Lasse Larsson Äkte ambulans av Ann Mari Falk och Tord Nygren (1966), Emma hos doktorn av Gunilla Wolde (1977), Malin pÄ besök hos doktorn av Bengt Fahlström (1983), Aj! eller nÀr jag hamnade pÄ sjukhus av Ann Forslind (1994) och HÀndiga Hanna lagar pappa av Titti Knutsson & Lisen AdbÄge (2007). UtifrÄn metoden och teorin kritisk diskursanalys belyses böckerna, och textanalyserna kompletteras med analys av bild och grafisk form. Resultatet visar att budskapet framförs allt mer i bilderna. Olika former av pÄverkan frÄn medier i det omgivande samhÀllet, och samverkan mellan bild, text och grafisk form blir tydligare Àn i de tidigare böckerna.

Syftet med detta arbete har varit att belysa vilka möjligheter och hinder invandrade akademiker möter pÄ vÀgen mot svenska arbetsmarknaden. Vi har ocksÄ velat pÄvisa vilka vÀgar och strategier som kan ge framgÄngsrika resultat. Genom vÄra intervjudeltagares erfarenheter har vi fÄtt fram vad de tycker kan förbÀttras för att göra arbetsmarknaden mer tillgÀnglig. VÄrt mÄl med undersökningen har varit att fokusera pÄ positiva resultat, dÄ vi har valt att göra intervjuer med invandrade akademiker som har ett arbete. Vi har i bakgrundsavsnittet visat pÄ hur sysselsÀttningsproblemen för invandrare uppkom och hur det har utvecklats till att bli ett stort och hett debatterat problem. Vidare har vi valt att ta upp strukturell och instutionell diskriminering som Àr bidragande faktorer till exkluderingen av invandrare pÄ den svenska arbetsmarknaden.

Syftet med detta arbete Àr att visa hur nÄgra invandrarförÀldrar resonerar i frÄgor som gÀller deras barn. Min huvudfrÄga Àr, vilka förvÀntningar har invandrarförÀldrarna pÄ sina barn nÀr det gÀller att ta till sig den svenska kulturen respektive förÀldrarnas kultur? Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med fem förÀldrar. De frÄgor som jag stÀllt för att fÄ svar pÄ min huvudfrÄga Àr följande:Hur ser invandrarförÀldrarna pÄ att barnen tar till sig den svenska kulturen?Vilka krav har förÀldrarna pÄ att barnen tar till sig deras kultur?Hur uppfattar invandrarförÀldrarna den svenska skolan?Som komplement till undersökningen har jag ocksÄ gjort en forskningsöversikt.