I Sverige levde Är 2005 ca 142 200 personer med en demenssjukdom. NÀr vuxna barn valde att hjÀlpa och stödja en förÀlder i samband med en demenssjukdom uppstod en relationsförÀndring dÀr mÄnga vuxna barn upplevde att de blev förÀlder till sin förÀlder. Syftet med denna litteraturstudie var att söka kunskap och fÄ förstÄelse för vuxna barns erfarenheter av att en förÀlder hade en demenssjukdom. Litteraturstudie valdes som metod och tre olika databaser har anvÀnts dÀr 13 artiklar valdes ut till granskning. TvÄ granskningsmallar, en för kvantitativa studier och en för kvalitativa studier, har modifierats för att poÀngsÀtta de utvalda artiklarna.

Den hÀr studien handlar om hur invandrare upplever att deras handlingsutrymme och delaktighet pÄverkas av att inte behÀrska svenska sprÄket motsvarande slutnivÄn inom sfi (svenska för invandrare). Det Àr en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer med sju mÀn och kvinnor som alla invandrat till Sverige i vuxen Älder frÄn olika delar av vÀrlden. Syftet med undersökningen Àr att studera svenska sprÄkets betydelse för invandrare i Sverige som inte klarar att uppnÄ sfi:s slutnivÄ. För att ha möjlighet att sÀtta de resultat jag kommer fram till i relation till nÄgot, för att kunna göra jÀmförelser, har jag som referensgrupp intervjuat fyra personer som ocksÄ invandrat till Sverige i vuxen Älder men som alla klarat att fÄ godkÀnt slutbetyg inom sfi. Resultaten visar att det upplevda handlingsutrymmet för samtliga Àr situationsbetingat och relativt, dvs.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka nÄgra lÀrare och lÀrarstudenters erfarenheter av samt instÀllning till anvÀndningen av film i svenskundervisningen i grundskolans senare Är och pÄ gymnasiet. Arbetet utgÄr frÄn det vidgade textbegreppet i svenskÀmnets kursplaner och forskning och litteratur kring dess omsÀttning i praktiken. Kvalitativa intervjuer har gjorts med fyra lÀrare och tre lÀrarstudenter. Resultatet visar pÄ en variation i sÀttet att anvÀnda film i svenskundervisningen. Slutsatser som dras Àr att film fyller tvÄ olika huvudfunktioner i lÀrarnas undervisning, dels som medel för att t.ex.

    Sammanfattning: Syftet med vÄr uppsats Àr att belysa identiteten och den kulturella tillhörigheten hos andra generationens invandrare. Vi vill belysa deras syn i frÄga om identitet, integration och omgivning. Kvalitativa intervjuer har utförts för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar och tre personer frÄn Malmö samt tvÄ personer frÄn SkellefteÄ och en person frÄn PiteÄ har stÀllt upp pÄ denna undersökningen. Dessa intervjuer har sedan analyserats och diskuterats med inspiration av essentialismen, konstruktionismen samt den postkoloniala teoribildningen. Utöver dessa inriktningarna ligger fokus pÄ identitet och identitetsskapande teorier eftersom en stor del av syftet med studien Àr att belysa hur intervjupersonerna ser pÄ sin identitet.

Studiens syfte Àr att undersöka hur unga vuxna upplever sitt lÀrande som visstidsanstÀlld och vilka faktorer som pÄverkar dem i sitt lÀrande som visstidsanstÀllda. Information har samlats in, bearbetas och presenteras enligt hermeneutisk metodik. DÀrefter tolkas den utifrÄn Illeris (2007) teori om lÀrandedimensioner och unga vuxnas lÀrande. Resultatet visar att unga vuxna frÀmst drivs av sin inre vilja att lÀra och syftet Àr att bygga sin framtid med erfarenheter. De stÀller höga krav pÄ respons och stöd och de upplevda kraven frÄn samhÀllet har visat sig drivande för dem.

Olika erfarenheter, uppvÀxtmiljöer och synsÀtt kan göra att bara tanken pÄ att ge sig ut i naturen kan tyckas onödig, skrÀmmande och farlig. En allt större del av befolkningen vÀxer upp i tÀtorter utan nÄgon naturlig kontakt med naturen. En vÀxande del av Sveriges befolkning har invandrarbakgrund och av dessa har mÄnga inte nÄgon eller begrÀnsad relation till den svenska naturen. Avsaknad av naturupplevelse i barndomen kan medverka till att nÀsta vuxna generation kommer att sakna intresse av att vÄrda naturen och hushÄlla med naturresurserna.Mitt arbete handlar om hur man kan utforma informativa illustrationer till nyanlÀnda invandrare som inspirerar dem till att nyttja Eskilstunas tÀtortsnÀra natur. Jag har undersökt hur man med hjÀlp av bilden underlÀttar kommunikationen till mÀnniskor frÄn andra kulturer som inte förstÄr det svenska sprÄket.Jag har till stor del undersökt hur bildtolkning kan skifta beroende pÄ sÀndarens erfarenheter och referenser till olika visuella representationsformer.

Det övergripande syftet med denna litteraturgranskning Àr att ta reda pÄ hur idrotten har förÀndrats i lÀroplanen frÄn 1962 till 2011 och studien tar Àven upp hur lÀroplanerna har utvecklats ur ett samhÀllsperspektiv. Studien visar att Àmnet idrott har genomgÄtt en tydlig förÀndring och att skid- och skridkoÄkningen har försvunnit ur lÀroplanen sakta men sÀkert. I resultatdelen tas det Àven upp hur samhÀllet har haft en bidragande faktor till lÀroplanens utformning. Metoden till arbetet Àr en litteraturgranskning dÀr lÀroplanerna sÀtter grunden för studien. För att stÀrka resultatdelen sÄ har Àven en innehÄllsanalys anvÀnts för att förtydliga skid- och skridskoÄkningens förÀndring..

ADHD Àr ett neuropsykiatriskt funktionshinder som drabbar var 20.e barn i Sverige och symtomen kvarstÄr ofta i vuxen Älder. Riktlinjer för behandlingen av barn finns men för vuxna rÄder viss osÀkerhet, speciellt vad gÀller lÀkemedelsbehandling. Den hÀr studien avser att undersöka om fler lÀkemedel borde godkÀnnas för behandlingen av ADHD hos vuxna i Sverige. Det Àr en litteratur studie och materialet har samlats in frÀmst frÄn vetenskapliga artiklar men Àven frÄn olika myndigheter sÄsom lÀkemedelsverket (LMA), socialstyrelsen (SOS), Europeiska lÀkemedelsmyndigheten (EMA) samt U.S. Food and Drug Administration (FDA).

Genom att studera statistik kan man se att invandrare och utlÀndska medborgare procentuellt Àr överrepresenterade i den svenska brottsligheten. För att försöka förstÄ varför statistiken ser ut som den gör har vi tittat nÀrmare pÄ olika teorier som förklarar varför vissa mÀnniskor blir kriminella. För att fÄ en bÀttre förankring mellan teorierna och verkligheten valde vi att göra intervjuer med tvÄ invandrare som hamnat i kriminalitet, och jÀmförde deras egna Äsikter om varför de hamnat i kriminalitet med de olika teorierna. Vi fann att det fanns en del kopplingar mellan de teorier vi tagit upp och deras berÀttelser, men det Àr dock svÄrt att dra nÄgra slutsatser med endast tvÄ intervjuer som underlag. Resultatet talade ÀndÄ för att de sociala faktorerna har en stor betydelse för vilken bana i livet en mÀnniska vÀljer..

Bakgrund- Äldre invandrare utgör en stor grupp av den svenska befolkningen. Idag finns det cirka 170 800 immigranter som Ă€r 65+ Ă„r gamla, men deras antal berĂ€knas att öka framöver. Äldre relativt nyanlĂ€nda invandrare har pĂ„ grund av sin höga Ă„lder svĂ„rare att stĂ€lla om till en ny kultur. Psykiska stressreaktioner och ohĂ€lsa hos dessa mĂ€nniskor skapar behov av sĂ€rskild vĂ„rd och omsorg. Syfte- Syfte med litteraturstudien Ă€r att belysa Ă€ldre invandrares upplevelser av vĂ„rden i Sverige.

Eftersom arbetet Àr en viktig del nÀr det gÀller invandrarnas integration i det svenska samhÀllet valde vi att titta nÀrmare pÄ vilken hjÀlp en viss grupp av invandrare fick för att komma in pÄ arbetsmarkanden. Vi valde att titta pÄ invandrare som har diagnostiserats med PTSD (posttraumatisk stressyndrom). Anledningen till att vi valde denna grupp mÀnniskor Àr frÀmst för att invandringen till Sverige de senaste 10-15 Ären frÀmst har bestÄtt av flyktingar. Flera rapporter visar att flyktingarnas psykiska hÀlsa Àr betydligt sÀmre Àn den övriga befolkningens. För att denna grupp av mÀnniskor ska ha en chans till ett bra liv mÄste hjÀlp erbjudas frÄn staten och kommunen.

Bakgrund: Inom vÄrden Àr möten med vuxna patienter som kÀnner obehag inför blodprovstagning eller rÀdsla vid situationer dÀr stick Àr inblandat vanligt förekommande. Studier visar att det rör sig om cirka tio procent av den vuxna befolkningen som kÀnner stickrÀdsla. Sjuksköterskan har dÀrvid ett stort ansvar att hjÀlpa patienterna genom de ibland pÄfrestande situationer som kan uppstÄ pÄ grund av stickrÀdslan. Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att underlÀtta för den vuxna patienten med stickrÀdsla vid sticksessioner. Metod: Studien Àr en litteraturstudie dÀr resultatet baserats pÄ kvantitativa och kvalitativa originalartiklar.

Studiens syfte Àr att undersöka hur unga vuxna upplever sitt lÀrande som visstidsanstÀlld och vilka faktorer som pÄverkar dem i sitt lÀrande som visstidsanstÀllda. Information har samlats in, bearbetas och presenteras enligt hermeneutisk metodik. DÀrefter tolkas den utifrÄn Illeris (2007) teori om lÀrandedimensioner och unga vuxnas lÀrande. Resultatet visar att unga vuxna frÀmst drivs av sin inre vilja att lÀra och syftet Àr att bygga sin framtid med erfarenheter. De stÀller höga krav pÄ respons och stöd och de upplevda kraven frÄn samhÀllet har visat sig drivande för dem.

Invandrare kommer till Sverige frÄn vÀrldens olika hörn med en annan tradition och kultur. Det kan uppstÄ kommunikationsproblem vid kontakten med de svenska myndigheter, bland annat hÀlso- och sjukvÄrden. Syftet med denna studie Àr att undersöka iranska mammors upplevelse av kontakten med BVC samt deras upplevelse av styrkor och brister i kontakt med svenska barnhÀlsovÄrden. Metoden har en explorativ design med en kvalitativ ansats. Sammanlagt intervjuades sju mammor dÀr samtliga hade iranskt ursprung och persiska som modersmÄl.

Syftet med undersökningen Àr att se hur arbetsförmedlare i Norrbotten upplever invandrarnas situation pÄ arbetsmarknaden, samt hur de upplever att arbetsgivarna bemöter invandrarna vid rekryteringen. Kvalitativ metod har anvÀnts och arbetsförmedlare runt om i lÀnet har intervjuats. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr olika begrepp samt in- och ut-grupp och dekvalificeringsteorin. Undersökningen visar pÄ att fördomar och diskriminering förekommer, men att det mest handlar om rÀdsla och okunskap hos arbetsgivare. SprÄket ansÄgs som det allra viktigaste verktyget för att ta sig in pÄ arbetsmarknaden.