Huruvida det ska finnas en vÀsterlÀndsk kanon i skolan eller ej Àr ett omdiskuterat Àmne. FrÄn att ha varit en sjÀlvklarhet i svenskundervisning och sedd som nÄgonting berikande har den kommit att bli uppfattad som elitisk och uteslutande i vissa hÀnseenden. I den hÀr uppsatsen diskuteras detta vidare genom att undersöka frÄgor som vad som egentligen Àr vÀsterlÀndsk kanon och vilken litteratur som ingÄr i den, varför man ska lÀsa denna litteratur, samt ta reda pÄ verksamma lÀrares och elevers Äsikter om kanons legitimitet i skolan.Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ verksamma svensklÀrare pÄ gymnasiet, samt fyra elever varav hÀlften lÀser studieförberedande gymnasieprogram, och den andra hÀlften yrkesförberedande dito. Undersökningen visade att lÀrarna hade bÄde skilda Äsikter men Àven kunskaper om kanons legitimitet i skolan; den ena var emot den, men anvÀnde sig av litteratur ur den, medan den andra föresprÄkade den. Elevernas kÀnnedom om kanon var mindre, likvÀl stÀmde deras kunskaper om varför den Àr berÀttigad i skolan vÀl överens med rÄdande forskning som menar att den Àr allmÀnbildande, för vidare kulturarvet, och mer sprÄkutvecklande Àn exempelvis populÀrlitteratur.

Mitt syfte med uppsatsen Àr att se hur bibliotekarier som arbetar dagligen med invandrargrupper, ser pÄ sitt uppdrag med att frÀmja integration samt hur arbetet med programaktiviteter kan ligga till grund för integrering. I undersökningen intervjuas 4 bibliotekarier pÄ 3 biblioteket som arbetar mycket med integrering och invandrare som anvÀndargrupp. I resultatet framkommer det att arbetet med programaktiviteter kan frÀmja integrering eftersom det bjuder in till bÄde dialog och deltagande.  Dock anser bibliotekarierna att det Àr möjligt att göra integrering till en del utav varje arbetsmoment som sker pÄ biblioteket..

I och med ett ökat intresse för entreprenörskap samt den allt svÄrare situationen pÄ arbetsmarknaden för invandrare vÀcktes under 1990-talet ett stort intresse i Sverige för invandrarföretagande. Företag som drivs av personer med utlÀndsk hÀrkomst har blivit en allt vanligare del av marknaden. Denna grupp av företagare har kommit att bidra med nya affÀrsidéer samt ny kompetens pÄ marknaden.Det framkommer i flera utredningar och rapporter att mÄnga invandrare finner det svÄrt att fÄ fÀste pÄ den svenska marknaden pÄ grund av bland annat sprÄkliga brister och begrÀnsade kunskaper inom det regelverk som styr företagandet i Sverige. VÄr studie fokuserar pÄ att undersöka invandrarföretagares position pÄ den svenska marknaden. Syftet har Àven varit att ta reda pÄ drivkrafterna bakom valet att starta eget samt vilka tillvÀxtstrategier invandrarföretagen anvÀnder sig av.

Detta examensarbete behandlar Àmnet medborgardeltagande i den fysiska planeringen och frÄgan om hur man kan fÄ med invandrare i fysiska planeringsprojekt. Alla mÀnniskor i samhÀllet har rÀtt att framföra sina Äsikter i den fysiska planeringen. Medborgares och folkrörelsers synpunkter Àr lika viktiga som nÀringslivets och de politiska partiernas. För att medborgarna ska kunna medverka, mÄste politiker och planerare ge dem den möjligheten. Idag Àr det oftast högutbildade och resursstarka personer som deltar i den fysiska planeringen och Boverket har konstaterat att den till stor del domineras av medelÄlders mÀn.

SammanfattningTrots att Sveriges befolkning bestĂ„r i dag av c:a 10% invandrare. Är det fortfarande svĂ„rt för mĂ„nga av dem att komma in i det svenska samhĂ€llet i dag. Problemet med diskriminering bland invandrare i Sverige gör att mĂ„nga av de riskerar att hamna utanför samhĂ€llets kretsar. Trots detta problem har ett fenomen visat att invandrare kan integreras till det svenska samhĂ€llet. Det hĂ€r fenomenet Ă€r fotboll en sport som har visat sig vara ett viktigt hjĂ€lpmedel för integration av unga invandrarkillar i Sverige, enligt en undersökning som gjordes av Jesper Fundberg Ă„t riksidrottsförbundet (2003).

The purpose of this essay was to analyze if and how teenagers think about immigrants and Swedes, the relationship between them and to find out where these thoughts originate from. The essay consisted of four main questions; do the teenagers think in terms of immigrants and Swedes? How do the teenagers reason in terms of who is an immigrant and who is Swedish? What do they think about the relationship between immigrants and Swedes? Where do these opinions originate from?The study was based on eight interviews conducted with teenagers born in 1987. Our conclusion of the study was that it is not easy to determine who is Swedish and who is not. It was clear in this study though that looks and behaviour were utterly important.

Detta examensarbete behandlar Àmnet medborgardeltagande i den fysiska planeringen och frÄgan om hur man kan fÄ med invandrare i fysiska planeringsprojekt. Alla mÀnniskor i samhÀllet har rÀtt att framföra sina Äsikter i den fysiska planeringen. Medborgares och folkrörelsers synpunkter Àr lika viktiga som nÀringslivets och de politiska partiernas. För att medborgarna ska kunna medverka, mÄste politiker och planerare ge dem den möjligheten. Idag Àr det oftast högutbildade och resursstarka personer som deltar i den fysiska planeringen och Boverket har konstaterat att den till stor del domineras av medelÄlders mÀn. I Sverige har vissa personer i sÀrskilda medborgargrupper sÀmre förutsÀttningar att komma till tals i den fysiska planeringen. Exempel pÄ sÄdana grupper Àr; ungdomar, Àldre, kvinnor, lÄgutbildade, arbetslösa, funktionshindrade, invandrare eller grupper av medborgare som helt enkelt saknar vana att framföra sina Äsikter. Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska alla som har vÀsentligt intresse av det enskilda förslaget till program eller plan fÄ information och ges möjlighet att lÀmna synpunkter pÄ detta. 1996 gjordes Àndringar i PBL och avsikten var bland annat att öka möjligheterna för medborgarna att delta i planeringen tillsammans med politiker och planerare.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att konstruera en generell svensk mikrokreditmodell utifrÄn invandrares situation. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och vÄra empiriska undersökningar har gjorts i form av intervjuer med fyra organisationer; Almi, IFS, Pitem och Ekobanken.Viktigaste slutsatser: Mikrokrediter har internationellt sett varit ett framgÄngsrikt sÀtt att motverka fattigdom och finansieringsutanförskap. I Sverige har vi inte samma mÄtt av fattigdom som i tredje vÀrlden, men vissa invandrare befinner sig i ett finansieringsutanförskap pÄ grund av kulturella svÄrigheter och kunskapsbrister om svenska lagar och regler samt svensk praxis. Den mikrokreditmodell vi utvecklat poÀngterar rÄdgivning som en central funktionen och pÄpekar samtidigt att en mikrokredit kan vara ett bra sÀtt att underlÀtta för invandrare vid framtida kreditansökningar..

Syftet med arbetet har varit att undersöka texterna inom SFI, svenska för invandrare; varför de vÀljs och hur lÀrarna vÀljer att arbeta med dem. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor observerade vi undervisning hos fyra lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. De texter som lÀrarna anvÀnde sig av under dessa observationer fungerade sedan som underlag för de kvalitativa intervjuer med lÀrarna som vi genomförde. I vÄrt resultat har det framkommit att de intervjuade lÀrarna anvÀnder texter med tre olika ursprung: lÀroböcker, lÀrares eget skapande samt sÄdana som Àr skapade utanför skolans vÀrld. Det var de sistnÀmnda som i vÄr undersökning gav lÀsarna den bÀsta möjligheten till en mer fördjupad diskussion runt innehÄllet och gav möjlighet till kritiskt lÀsande. Valet av texterna, som görs medvetet eller omedvetet, kan kopplas till lÀrarnas instÀllning om textens sprÄk respektive innehÄll, val av metod och tillgÄng till planeringstid. Annat som framkommit Àr att lÀrarnas möjligheter till pedagogiska diskussioner pÄverkar sÄvÀl val som arbetssÀtt.

Uppdraget att göra denna studie fick vi av Röda Korsets Behandlingscenter i Skövde och frÄgor vÀcktes om hur det kan vara att som flykting komma till ett nytt land och starta om pÄ nytt. Syftet med studien var att söka en fördjupad kunskap om Àldre invandrares upplevelser av sin integration i det svenska samhÀllet. Begreppet ?Àldre invandrare? syftade pÄ personer födda före 1954 dÄ dessa personer kulturmÀssigt var de Àldre i patientgruppen pÄ RKC. Studien behandlade bÄde mÀn och kvinnor, kategoriserades i olika teman och analyserades dÀrefter ur teoretiska utgÄngspunkter om identitet och kris.

Den hÀr uppsatsen berör hur utomeuropeiska invandrare upplever att deras etableringsaktiviteter skapar hinder och möjligheter för intrÀde pÄ arbetsmarknaden, samt hur detta har berört deras identitetsskapande i det svenska samhÀllet. I uppsatsen har jag anvÀnt mig av intervjuer och inspirerats av metoden grundad teori för att fÄ fram och analysera empirin. Intervjuerna har utförts personligen, och mina frÄgestÀllningar i uppsatsen har varit: Vad innebÀr etableringsaktiviteterna för informanterna, Hur upplever de att etableringsaktiviteterna har frÀmjat respektive motverkat deras möjlighet att fÄ arbete och Hur upplever informanterna att detta har berört deras identitetsskapande?.

The aim of this study is to go into depth and analyze the identity ?immigrant? (invandrare) and how it is constituted in Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet and Sydsvenska Dagbladet. An investigation (SOU 2006:21) by Swedish authorities concludes that immigrants are portrayed in an unfavorable way in Swedish media, whilst Gunnar Sandelin in a debate article in Sweden?s biggest morning newspaper (Dagens Nyheter) meant that Swedish media lies about immigrants, creating an image of them that is too favorable that is not in touch with reality. This gives this thesis momentum to further investigate the identity immigrants are given in Swedish media.The theory and method used in this thesis is Laclau?s and Mouffe?s discourse theory.

Uppsatsen avser undersöka attityder till utomeuropeisk invandring i sex europeiska lĂ€nder: Sverige, Norge, Danmark, NederlĂ€nderna, Frankrike och Storbritannien. Attityder till invandring undersöks utifrĂ„n de tvĂ„ begreppen essentialistisk homogenitet och kulturell homogenitet samt syn pĂ„ invandrare. Även ett komparativt perspektiv tillĂ€mpas för att undersöka huruvida det finns skillnader i attityder mellan olika lĂ€nder. Uppsatsens bakgrundsavsnitt ger en kort genomgĂ„ng av immigrationshistoria och dagens invandrarstruktur samt lĂ€ndernas olika förhĂ„llningsĂ€tt i mottagandet av invandrare. DĂ€refter diskuteras uppsatsen teoretiska bakgrund i kulturforskning och postkolonialism, följt av den tidigare forskningen som genomförts pĂ„ omrĂ„det attityder till invandring.

Svenska studier visar att invandrare i Sverige har sÀmre hÀlsa Àn de som Àr födda hÀr. Ekonomiska problem, sociala faktorer, arbetslöshet, sprÄksvÄrigheter, diskriminering och en kÀnsla av att inte kÀnna sig trygg kan vara anledningar till att invandrare har sÀmre hÀlsa. För att lÀttare förstÄ en del av invandrarpatienters livsvÀrld krÀvs det ökad kÀnnedom hos vÄrdpersonal om hur dessa mÀnniskor upplever sin hÀlsa.Denna uppsats Àr en litteraturstudie dÀr Ätta kvalitativa svenska studier har analyserats. Syftet Àr att beskriva negativa faktorer som kan pÄverka hur invandrare upplever sin hÀlsa i det nya hemlandet. Personerna i studien kommer frÄn mÄnga olika lÀnder och studierna Àr gjorda i ett flertal olika sammanhang.

Stereotyper Àr starkt förenklade, kÀnslomÀssigt laddade mentala representationer om personer som tillhör en viss grupp, som i sin tur kan generera fördomar. Studien undersökte huruvida svenskar och invandrare bedöms olika vid samma brottstyp. Det predicerades att invandrare skulle bedömas mer negativt, bedömas vara mer sannolika att Äterfalla i brott, samt rekommenderas lÀngre straff Àn svenskar. Dessutom skulle mÀn bedöma gÀrningsmÀnnen mer positivt. 85 deltagare bedömde en av fyra varianter av en brottsbeskrivning dÀr förövarens etnicitet samt brottstyp manipulerades.