Sammanfattning: Syftet med vÄr uppsats Àr att belysa identiteten och den kulturella tillhörigheten hos andra generationens invandrare. Vi vill belysa deras syn i frÄga om identitet, integration och omgivning. Kvalitativa intervjuer har utförts för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar och tre personer frÄn Malmö samt tvÄ personer frÄn SkellefteÄ och en person frÄn PiteÄ har stÀllt upp pÄ denna undersökningen. Dessa intervjuer har sedan analyserats och diskuterats med inspiration av essentialismen, konstruktionismen samt den postkoloniala teoribildningen. Utöver dessa inriktningarna ligger fokus pÄ identitet och identitetsskapande teorier eftersom en stor del av syftet med studien Àr att belysa hur intervjupersonerna ser pÄ sin identitet.

Nina Andersson (2014) LÀsning i sÀrskolan ? ur ett elevperspektiv.SpeciallÀrarprogrammet 90hp, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö Högskola ProblemomrÄde: Undervisningen i sÀrskolan har fÄtt kritik för att det Àr för mycket fokus pÄ omsorg istÀllet för kunskap. DÀrför Àr det av stor vikt att belysa undervisningen i sÀrskolan och se i fall den bilden stÀmmer. Att fÄnga elevers syn pÄ nÄgot och i synnerhet elever med utvecklingsstörning Àr inte sÀrskilt vanligt dÀrför Àr min bestÀmda uppfattning att det Àr viktigt att den hÀr gruppens röster blir hörda. För att fÄ en bakgrund och förstÄelse av elevernas kontext Àr min avsikt att beskriva deras svenskundervisning under ett antal lektioner. Syfte: Syftet Àr att undersöka grundsÀrskoleelevers upplevelser och erfarenheter av lÀsning och svenskundervisning.

Mot bakgrund av dagens lÀroplaners betoning av att elever inom olika utbildningsnivÄer och frÄn olika kulturella kontexter ska kunna tillgodogöra sig information i text och bild inom olika Àmnen, Àr syftet för denna uppsats att undersöka bilders betydelse för lÀrsförstÄelsen hos vuxna andrasprÄksinlÀrare i Sfi - svenskundervisning för invandrare. Metoden jag anvÀnt mig av Àr en kvalitativ metod med uppföljande individuella intervjuer. Informanterna delades upp i tvÄ grupper av vilka den ena gruppen fick lÀsa en text med tillhörande bilder samtidigt som den andra gruppen fick lÀsa motsvarande text men utan bilder. Efter lÀsningen fick samtliga informanter svara pÄ ett antal övningsuppgifter till texten. Resultatet visade sig bli att de informanter som lÀst texten med bilder fick ett bÀttre utfall pÄ övningsuppgifterna Àn de som lÀst texten utan bilder.

Det övergripande syftet med denna litteraturgranskning Àr att ta reda pÄ hur idrotten har förÀndrats i lÀroplanen frÄn 1962 till 2011 och studien tar Àven upp hur lÀroplanerna har utvecklats ur ett samhÀllsperspektiv. Studien visar att Àmnet idrott har genomgÄtt en tydlig förÀndring och att skid- och skridkoÄkningen har försvunnit ur lÀroplanen sakta men sÀkert. I resultatdelen tas det Àven upp hur samhÀllet har haft en bidragande faktor till lÀroplanens utformning. Metoden till arbetet Àr en litteraturgranskning dÀr lÀroplanerna sÀtter grunden för studien. För att stÀrka resultatdelen sÄ har Àven en innehÄllsanalys anvÀnts för att förtydliga skid- och skridskoÄkningens förÀndring..

Genom att studera statistik kan man se att invandrare och utlÀndska medborgare procentuellt Àr överrepresenterade i den svenska brottsligheten. För att försöka förstÄ varför statistiken ser ut som den gör har vi tittat nÀrmare pÄ olika teorier som förklarar varför vissa mÀnniskor blir kriminella. För att fÄ en bÀttre förankring mellan teorierna och verkligheten valde vi att göra intervjuer med tvÄ invandrare som hamnat i kriminalitet, och jÀmförde deras egna Äsikter om varför de hamnat i kriminalitet med de olika teorierna. Vi fann att det fanns en del kopplingar mellan de teorier vi tagit upp och deras berÀttelser, men det Àr dock svÄrt att dra nÄgra slutsatser med endast tvÄ intervjuer som underlag. Resultatet talade ÀndÄ för att de sociala faktorerna har en stor betydelse för vilken bana i livet en mÀnniska vÀljer..

Bakgrund- Äldre invandrare utgör en stor grupp av den svenska befolkningen. Idag finns det cirka 170 800 immigranter som Ă€r 65+ Ă„r gamla, men deras antal berĂ€knas att öka framöver. Äldre relativt nyanlĂ€nda invandrare har pĂ„ grund av sin höga Ă„lder svĂ„rare att stĂ€lla om till en ny kultur. Psykiska stressreaktioner och ohĂ€lsa hos dessa mĂ€nniskor skapar behov av sĂ€rskild vĂ„rd och omsorg. Syfte- Syfte med litteraturstudien Ă€r att belysa Ă€ldre invandrares upplevelser av vĂ„rden i Sverige.

Eftersom arbetet Àr en viktig del nÀr det gÀller invandrarnas integration i det svenska samhÀllet valde vi att titta nÀrmare pÄ vilken hjÀlp en viss grupp av invandrare fick för att komma in pÄ arbetsmarkanden. Vi valde att titta pÄ invandrare som har diagnostiserats med PTSD (posttraumatisk stressyndrom). Anledningen till att vi valde denna grupp mÀnniskor Àr frÀmst för att invandringen till Sverige de senaste 10-15 Ären frÀmst har bestÄtt av flyktingar. Flera rapporter visar att flyktingarnas psykiska hÀlsa Àr betydligt sÀmre Àn den övriga befolkningens. För att denna grupp av mÀnniskor ska ha en chans till ett bra liv mÄste hjÀlp erbjudas frÄn staten och kommunen.

Invandrare kommer till Sverige frÄn vÀrldens olika hörn med en annan tradition och kultur. Det kan uppstÄ kommunikationsproblem vid kontakten med de svenska myndigheter, bland annat hÀlso- och sjukvÄrden. Syftet med denna studie Àr att undersöka iranska mammors upplevelse av kontakten med BVC samt deras upplevelse av styrkor och brister i kontakt med svenska barnhÀlsovÄrden. Metoden har en explorativ design med en kvalitativ ansats. Sammanlagt intervjuades sju mammor dÀr samtliga hade iranskt ursprung och persiska som modersmÄl.

Syftet med undersökningen Àr att se hur arbetsförmedlare i Norrbotten upplever invandrarnas situation pÄ arbetsmarknaden, samt hur de upplever att arbetsgivarna bemöter invandrarna vid rekryteringen. Kvalitativ metod har anvÀnts och arbetsförmedlare runt om i lÀnet har intervjuats. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr olika begrepp samt in- och ut-grupp och dekvalificeringsteorin. Undersökningen visar pÄ att fördomar och diskriminering förekommer, men att det mest handlar om rÀdsla och okunskap hos arbetsgivare. SprÄket ansÄgs som det allra viktigaste verktyget för att ta sig in pÄ arbetsmarknaden.

The main aim of this paper is to illurninate how a group of immigrants meet the publiclibrary in Sweden. I have chosen to discuss Iranian immigrants' meeting with the publiclibrary in BorÄs. The investigation (qualitative interviews and inquiries) has taken placein the public library of BorÄs and partly in a local library with high density of immigrants.A theoretical perspective deals with the case study of dual marginality, where theconception of the "Marginal Man" or "The Outsider" is central. I have indicated how theprevious authors have considered this problem, to live on the verge between twodifferent cultures and how individuals react on it.The interviews and inquiries answered by Iranian immigrants are the most importantmaterial in this investigation and the result of them is connected to the theoreticalperspective and a discussion, what it means for the public library..

Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka hur svensklÀrare jobbar med sitt Àmne pÄ gymnasiet, för att gestalta det demokratiska uppdraget, som staten har gett skolan. Detta gjordes genom att intervjua tvÄ svensklÀrare och en lÀrare i svenska som andrasprÄk, samt genom en attitydenkÀt som besvarades av lÀrarna och eleverna. Resultatet av undersökningen visar att lÀrarna jobbar pÄ mÄnga olika sÀtt för att genomföra sitt demokratiska uppdrag. LÀrarna som medarbetade i denna studie anser att svenska Àr ett Àmne dÀr det faller sig vÀldigt naturligt att förmedla och förankra bÄde kunskaper och demokratiska vÀrden. Varierande sorts texter och litteratur anvÀnds i undervisningen för att diskutera olika sorts vÀrdegrundsfrÄgor, för att sedan analyseras och för att kunna leva sig in i mÀnniskors olika livssituationer, som anses stÀrka elevernas demokratiska förmÄga.

Denna c-uppsats handlar om hur de Àldre invandrarnas sociala liv pÄverkas av migrationen samt vilka tankar de har kring sin omsorgssituation. För att fÄ en djupare kunskap och förstÄelse för de Àldre invandrarnas sociala situation samt deras förvÀntan pÄ Àldreomsorgen gjordes en kvalitativ intervjuundersökning med sex Àldre invandrare frÄn Bosnien och Somalia. En jÀmförelse mellan de bÄda grupperna redovisades inom olika teman, umgÀnge, de nÀrstÄende, Äldrandet och hemlÀngtan, omsorgen i det nya landet. Resultaten studerades utifrÄn ett interaktionstiskt perspektiv och den teoretiska kunskapen om socialt nÀtverk och socialt stöd. De bÄda grupperna hade kommit till Sverige pÄ grund av krig i sina hemlÀnder, de hade inte valt att flytta utan blivit tvungna att fly frÄn hemlandet.

Denna undersökning Àr en analys av intervjuer som Àr genomförda med fyra informanter. Tre av dem Àr första generationens invandrare och den fjÀrde Àr andra generationens invandrare. Jag har som ambition att problematisera termen invandrare utifrÄn begreppet identitet. Jag undersöker hur identiteter skapas, formas och utvecklas i samband med migration. Rami kommer frÄn Irak, Maria kommer frÄn Guatemala, Line kommer frÄn Norge och Kristina Àr född och uppvuxen i Sverige av kroatiska förÀldrar.

I nedanstÄende arbete diskuteras didaktiska utmaningar och metoder vid undervisning i svenska av elever med autismspektrumproblematik i grundskolans Ärskurs 9. Med utgÄngspunkt i tillgÀnglig litteratur i Àmnet belyses olika aspekter: styrdokument/lagar, utmaningar, avvÀgningar och metoder, utifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur kan en svensklÀrare i grundskolans Ärskurs 9 arbeta didaktiskt med elever med autismspektrum- problematik? Hur kan dessa elever inkluderas i den gemensamma undervisningen? Vilka anpassningar kan göras? Vilka Àr behoven och hur kan de mötas? Metoden som anvÀnds Àr en systematisk litteraturstudie. Studien tar avstamp i förÀndringarna av skollagen i Lgr11. Dessa innebar att elever med högfungerande autismspektrumproblematik mÄnga gÄnger kom att skrivas in i grundskolan, istÀllet för som ofta tidigare i grundsÀrskolan.

Varje Är kommer mÄnga invandrare frÄn olika lÀnder runt om i vÀrlden till Sverige med olika sprÄk, kultur, synsÀtt och traditioner. Detta medför kommunikationsvÄrigheter i mötet med myndigheter sÄsom hÀlso- och sjukvÄrden. Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva distriktssköterskans upplevelser av att möta utlÀndska förÀldrar inom barnhÀlsovÄrden. Arbetets metod Àr en explorativ design med en kvalitativ ansats. Sammanlagt intervjuades Ätta BVC distriktssköterskor vilka hade lÄnga erfarenheter inom barnhÀlsovÄrden.  Distriktssköterskorna valdes frÄn tre vÄrdcentraler inom invandrartÀta omrÄden.