Sammanfattning:Sammanfattningsvis har Ă€ldre invandrare sĂ€mre förutsĂ€ttningar Ă€n svenskar nĂ€r det gĂ€ller socialt, ekonomiskt och kulturellt kapital och anhöriga till Ă€ldre hamnar i konflikt med olika regelverk inom vĂ€lfĂ€rden; det handlar om Ă€ldrepolitik, arbetsmarknadspolitik och generaliseringar.Detta förutsĂ€tter ett nytt, öppet förhĂ„llningssĂ€tt, möjligheter till mer anhörigstöd, mer anstĂ€llning av anhöriga och ökade kunskaper, förstĂ„else och insikt hos personalen. Det kan ske genom utbildning och fortbildning med tvĂ€rkulturellt innehĂ„ll och utgĂ„ngspunkt frĂ„n sĂ„vĂ€l anhöriga som Ă€ldreomsorgens personal. DĂ„ kan Ă€ldre invandrare integreras i Ă€ldreomsorgenmed möjlighet till lĂ€rande och social delaktighet för bĂ€ttre ömsesidig förstĂ„else,respekt och en trygg tillvaro.Bakgrund:Andelen Ă€ldre mĂ€nniskor ökar i Sverige och bland de Ă€ldre finns det en del personer med en annan etnisk bakgrund. Äldre invandrare som har kommit sent till Sverige eller har Ă„ldrats hĂ€r kommer förr eller senare i kontakt med Ă€ldreomsorgen. SjĂ€lva Ă„ldrandet skapar funderingar och oro hos de Ă€ldre, speciellt om man bor ensam och inte kan svenska sprĂ„ket; samtidigt ska de hantera och anpassa sig till nya villkor, normer och lagar, kultur och olika regelverk inom vĂ€lfĂ€rdssystemet, speciellt Ă€ldreomsorgen.Syfte:Studiens syfte Ă€r att undersöka de ansvarigas och tjĂ€nstemĂ€nnens syn pĂ„ Ă€ldre invandrare inom Ă€ldreomsorgen.Metod:Jag har anvĂ€nt mig av kvalitativ metod som forskningsmetod genom att intervjua de ansvariga (politiker och tjĂ€nstemĂ€n) inom Ă€ldreomsorgen med öppna frĂ„gor och tydligt fokus pĂ„ möjligheter.Resultat:Resultatet visar att det Ă€r svĂ„rt att nĂ„ Ă€ldre invandrare och Ă€ldre frĂ„n Norden innefattas inte i praktiken i begreppet Ă€ldre invandrare och att det finns svĂ„righeter nĂ€r det gĂ€ller kulturellaskillnader och sprĂ„k i bemötandet av Ă€ldre invandrare och inom Ă€ldreomsorgens verksamhet.

I den hÀr uppsatsen diskuteras lÀrarens motiv till lÀromedelsval i svenska, lÀromedlens innehÄll samt vad lÀraren fokuserar pÄ nÀr det kommer till lÀsning. De frÄgestÀllningar vi utgick ifrÄn var vad lÀrarna har för motiv till lÀromedelsval nÀr det kommer till lÀsutveckling, hur innehÄllet ser ut i lÀromedlen utifrÄn fyra aspekter som behandlar lÀsning och vilken aspekt som dominerar i lÀrarnas svenskundervisning enligt dem sjÀlva. Svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar fick vi reda pÄ genom att intervjua tvÄ lÀrare i mellanÄren och analysera lÀromedel som anvÀnds i deras undervisning. Det undersökta materialet bestÄr av tvÄ lÀrarintervjuer samt analyser av de tvÄ lÀromedel som anvÀndes av dessa lÀrare. Vi analyserade de tvÄ intervjuerna samt de tvÄ lÀromedlen utifrÄn fyra olika aspekter som behandlar skriftsprÄkliga förmÄgor för lÀsande.

Vid uppsÀgningar pÄ grund av arbetsbrist ska arbetsgivaren enligt huvudregeln i 22 § 4 st LAS upprÀtta en turordningslista efter anstÀllningstid för berörda arbetstagare. PÄ listan ges arbetstagare med lÄng anstÀllning företrÀde till fortsatt anstÀllning framför arbetstagare med kortare anstÀllningstid. Detta har pÄverkat olika grupper av arbetstagare pÄ olika sÀtt. I uppsatsen behandlas invandrare, kvinnor samt arbetstagare som rÀknar med att erhÄlla ett skydd av huvudprincipen. Den sista gruppen utgörs frÀmst av Àldre arbetstagare med lÄng anstÀllningstid.

Vid uppsÀgningar pÄ grund av arbetsbrist ska arbetsgivaren enligt huvudregeln i 22 § 4 st LAS upprÀtta en turordningslista efter anstÀllningstid för berörda arbetstagare. PÄ listan ges arbetstagare med lÄng anstÀllning företrÀde till fortsatt anstÀllning framför arbetstagare med kortare anstÀllningstid. Detta har pÄverkat olika grupper av arbetstagare pÄ olika sÀtt. I uppsatsen behandlas invandrare, kvinnor samt arbetstagare som rÀknar med att erhÄlla ett skydd av huvudprincipen. Den sista gruppen utgörs frÀmst av Àldre arbetstagare med lÄng anstÀllningstid.

Uppsatsen Ă€r en litteraturstudie av befintligt material och befintlig statistik som har gjorts under de senaste 10 Ă„ren och som avser den sociala snedrekryteringen. ÄndamĂ„let med denna typ av undersökning Ă€r att se om, och i sĂ„ fall vilken effekt den sociala snedrekryteringen har haft nĂ€r det gĂ€ller antalet invandrare till högskoleutbildning. Med invandrare menas utrikesfödda som Ă€r folkbokförda i Sverige samt de som Ă€r födda hĂ€r men som har bĂ„da förĂ€ldrarna födda utomlands. De socioekonomiska grupptillhörigheter betraktas som en allmĂ€n faktor dvs. för hela studentgruppen oavsett etnicitet, detta för att se om det har intrĂ€ffat nĂ„gon förĂ€ndring under det senaste decenniet Ă€ven i detta avseende.Av statistiska uppgifter och andra fakta framgĂ„r att det har skett en ökning av rekrytering av invandrarstudenter de senaste tio Ă„ren.

Bakgrund: Enligt statistiska central byrÄns prognos (2003) kommer invandrare eller barn till invandrare att stÄ för cirka Ätta procent av Sveriges befolkningsökning inom de nÀrmsta tjugo Ären. För att kunna bistÄ med god vÄrd pÄ lika villkor för hela befolkningen mÄste den svenska sjukvÄrden anpassas efter det mÄngkulturella samhÀlle vi lever i. Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att belysa svÄrigheter som kan pÄverka mötet mellan svensk vÄrdpersonal och personer med invandrarbakgrund. Metod: Litteraturstudien bygger pÄ sju vetenskapliga artiklar, alla med kvalitativ forskningsansats. Studien analyserades utifrÄn Malterud (1996).

Att vara tvungen att lÀmna sitt land innebÀr för de flesta mÀnniskor ett stort trauma. Resan till ett nytt och annorlunda liv innebÀr alltid förluster. Att börja om i en ny kultur, uppleva kulturkrockar och lÀra sig sprÄk i ett nytt land Àr inte helt lÀtt. HÀr har skolan en stor uppgift bÄde med utbildning och med integrering i det svenska samhÀllet. Det första mötet med den svenska skolan fÄr de vuxna genom SFI(svenska för invandrare).

 Bakgrund: Forskning, tillgÄng till lÀkemedel och ökad kunskap om t ex hygien hos befolkningen har lett till att mÀnniskor lever lÀngre Àn tidigare. Möjligheten för mÀnniskor att röra sig mellan lÀnder och kontinenter har ökat och det leder till en ökad invandring. Syfte: att utifrÄn vetenskapliga artiklar belysa vÄrdpersonals erfarenheter ur möten med invandrare. Metod: Systematisk litteraturstudie baserad pÄ nio vetenskapliga artiklar, var av sju kvalitativa och tvÄ kvantitativa. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO , Science Citation Index Expanded och ELIN.

I den hÀr uppsatsen diskuteras lÀrarens motiv till lÀromedelsval i svenska, lÀromedlens innehÄll samt vad lÀraren fokuserar pÄ nÀr det kommer till lÀsning. De frÄgestÀllningar vi utgick ifrÄn var vad lÀrarna har för motiv till lÀromedelsval nÀr det kommer till lÀsutveckling, hur innehÄllet ser ut i lÀromedlen utifrÄn fyra aspekter som behandlar lÀsning och vilken aspekt som dominerar i lÀrarnas svenskundervisning enligt dem sjÀlva. Svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar fick vi reda pÄ genom att intervjua tvÄ lÀrare i mellanÄren och analysera lÀromedel som anvÀnds i deras undervisning. Det undersökta materialet bestÄr av tvÄ lÀrarintervjuer samt analyser av de tvÄ lÀromedel som anvÀndes av dessa lÀrare. Vi analyserade de tvÄ intervjuerna samt de tvÄ lÀromedlen utifrÄn fyra olika aspekter som behandlar skriftsprÄkliga förmÄgor för lÀsande.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogik VÄrterminen 2009 ABSTRAKT StÄlhammar, Gertie (2009). Den lÀngsta vÀgen. NÄgra kursdeltagares tankar om förutsÀttningarna att klara kursmÄlen för sfi. (The longest road. Some course participants? thoughts on the prerequisites to meet the course objectives in Swedish for immigrants.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Undersökningens syfte var att belysa förutsÀttningar som ges kursdeltagarna vid Svenska för invandrare (sfi) pÄ studievÀg 1 genom ett inifrÄnperspektiv.

This thesis is an investigation of Bosnian immigrants and their use of libraries in BorÄs and Anderstorp. The purpose of the thesis is to investigate if people from Bosnia read in their mother tongue Bosnian and if they read in Swedish too. The essay is based on questionnaires concerning both young and older immigrants' reading and library habits. The survey encompasses 30 Bosnians. In the theory I have described relevant literature and confirmed the importance of identity, language and culture for immigrants.

Bakgrund: Nettervik (1994, 2002) och Nikolajeva (1998, 2004) betonar skönlitteratur som kunskapsförmedlare. Kursplanen i svenskÀmnet lyfter fram skolans ansvar att stimulera eleverna till att utveckla sin fantasi och lust att lÀra genom att lÀsa litteratur. VÄr tidigare erfarenhet, bland annat frÄn VFU, Àr ocksÄ att skönlitteratur ofta anvÀnds i skolan. Men vi upplever att böckerna oftast anvÀnds i syfte att "fylla ut" undervisningen eller att ge eleven lÀstrÀning. Vi har dÀrför valt att i vÄr studie fokusera pÄ en klass i Är fem som enbart arbetar med skönlitteratur i sin svenskundervisning.

VÄrt syfte med studien Àr att försöka ta reda pÄ hur utlandsadopterade, adoptivförÀldrar och invandrare ser pÄ sin och sina barns uppvÀxttid och skoltid samt vilka minnen och erfarenheter de har frÄn dessa. Det flesta av vÄra intervjuer har genomförts med diktafon och sedan har dessa transkriberats. VÄra informanter Àr tvÄ utlandsadopterade, tvÄ adoptivförÀldrar och fyra invandrare. De forskare som vi kommer att anvÀnda oss av Àr Axelsson, Bergem, Bourdieu, von Greiff, Irhammar, Landerholm, Nordheden, Ringquist och Stier eftersom de alla tar upp nÄgot om hur det Àr att befinna sig i och med olika grupper i samhÀllet. VÄr slutsats av studien Àr att det som gemensamt binder samman de utlandsadopterades och invandrarnas tankar och erfarenheter Àr att det inte har nÄgon betydelse vilken hudfÀrg eller hÀrkomst man har.

Studien syftar till att undersöka upplevelser av hur situationen för invandrarförÀldrar med funktionsnedsatta barn som har personlig assistans ser ut i Sverige. Studien undersöker Àven hur det svenska hjÀlpsystemet upplevs genom att belysa aspekter som synen pÄ funktionsnedsÀttningar, mötet med myndigheter samt konsekvenser av personlig assistans och assistansbolagens roll. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod dÀr intervjuer har gjorts med förÀldrar, handlÀggare och assistansbolagsföretrÀdare dÀr fokus legat pÄ informanternas upplevelser. Resultatet har genom en intersektionell analys samt begreppen exkludering och inkludering visat att invandrare kan ha svÄrare att tillvarata sina medborgerliga rÀttigheter pÄ grund av bristande kunskap om det svenska hjÀlpsystemet samt bristande sprÄkkunskaper. Studien visar Àven att det kan innebÀra en dubbel utsatthet att vara invandrare i kombination med att ha ett eller flera funktionsnedsatta barn, dÄ det kan förstÀrka varandra och leda till en Àn mer komplex situation.

Syftet med följande undersökning Àr att fÄ ökad insikt om hur lÀrare i Svenska för invandrare(sfi) gör nÀr de anvÀnder sÄng i sprÄkinlÀrningen, vilka sÄnger de vÀljer, vilka övningar detillÀmpar pÄ dem samt hur de anser att arbetssÀttet mottagits hos eleverna. Det Àr en kvalitativstudie och sju lÀrare har medverkat med information. Genom intervjuer och e-postkorrespondenshar empiri samlats in. Studiens samlade data analyseras med utgÄngspunkt i ett sociokulturelltperspektiv pÄ lÀrande.Informanternas svar ger en lÄng lista pÄ anvÀndbara sÄnger de tycker om och hur dearbetar med dem i klassrummet. De vÀljer sÄnger med texter pÄ elevernas nivÄ som samtidigtövar nÄgot av de moment man i övrigt arbetar med i undervisningen.