Olika-lika, Lika-olika
Vårt syfte med studien är att försöka ta reda på hur utlandsadopterade, adoptivföräldrar och invandrare ser på sin och sina barns uppväxttid och skoltid samt vilka minnen och erfarenheter de har från dessa. Det flesta av våra intervjuer har genomförts med diktafon och sedan har dessa transkriberats. Våra informanter är två utlandsadopterade, två adoptivföräldrar och fyra invandrare. De forskare som vi kommer att använda oss av är Axelsson, Bergem, Bourdieu, von Greiff, Irhammar, Landerholm, Nordheden, Ringquist och Stier eftersom de alla tar upp något om hur det är att befinna sig i och med olika grupper i samhället.
Vår slutsats av studien är att det som gemensamt binder samman de utlandsadopterades och invandrarnas tankar och erfarenheter är att det inte har någon betydelse vilken hudfärg eller härkomst man har. Det som är avgörande för inträde i det svenska samhället är hur väl det svenska språket behärskas. Vi har även kommit fram till att många utlandsadopterade kan ha lättare än invandrare att bli accepterade i samhället eftersom de ?föds? in i det svenska språket, svenska normer och värderingar medan invandrarna pendlar mellan det gamla landets och det nya landets kulturer.