Den generella Äsikten Àr att förorter betraktas som utsatta omrÄden. MÄnga individer som Àr uppvÀxta i förorter runt om i Sverige upplever att samhÀllet i övrigt stigmatiserar dessa omrÄden. Trots de negativa perspektiven pÄ dessa omrÄden, finns det individer med stora engagemang som lyckas i de utdömda omrÄdena. Det finns individer som inte lÄter sig pÄverkas negativt av dessa ogynnsamma belysningar. MÄnga vÀxer upp i förorterna och lyckas bli framgÄngsrika individer som sedan tar sin rÀttfÀrdiga plats i samhÀllet.Denna studie vill belysa dessa individer och vad som ligger bakom deras framgÄngar genom att lÄta informanter med akademisk utbildning fÄ skildra sina egna livsberÀttelser.

I HÀlso och sjukvÄrdslagen stÄr bland annat ?MÄlet för hÀlso- och sjukvÄrden Àr en god hÀlsa och en vÄrd pÄ lika villkor för hela befolkningen?. Att se om detta mÄl stÀmmer överens med verkligheten Àr ett omfattande projekt. I den hÀr uppstasen diskuteras de olika sÀtt som finns för att mÀta lika fördelning av vÄrd; vÄrdutnyttjande, tillgÄng till vÄrd, sjukvÄrd fördelat utifrÄn behov och fördelning av hÀlsostatus i befolkningen. Uppsatsen innehÄller Àven en empirisk analys av vÄrdutnyttjande dÀr unga mellan 18-30 Är jÀmförs med Äldersgruppen 31-65 Är.

Invandrar- och etniskt entreprenörskap har rönt stort forskningsintresse desenaste Ärtiondena utifrÄn dess pÄverkan pÄ ekonomisk tillvÀxt (Casson et al,2006) I Sverige har antalet företag som startas av personer födda utomlands,ökat med 75 % mellan 2001 och 2008, vilket bidrar till ekonomisk tillvÀxtoch sysselsÀttning. Invandrarföretagare möter dÀremot specifika hinder ochproblem i deras vardag, bland annat avsaknaden av personliga nÀtverk(TillvÀxtverket, 2010) vilket har en viktig roll för entreprenöriell framgÄng.Bill och Johannisson (2004) menar att det stöd och de resurser en entreprenörkan vara i behov av, ofta Äterfinns i det personliga nÀtverket.I VÀxjö finns det ett utvecklat system av lokala aktörer vars frÀmsta syfte Àratt stödja nyföretagare. Författarna stÀller sig frÄgande till hur dessa aktörerkan förbÀttra förutsÀttningarna för invandrarföretagare att utveckla personliganÀtverk.Författarna har genomfört en kvalitativ studie av tolv lÄgutbildade invandraresom hÀrstammar frÄn mindre utvecklade lÀnder och har drivit företag mellan3-36 mÄnader. De företagsfrÀmjande aktörerna som deltagit i denna studie ÀrALMI Företagspartner AB, NyföretagarCentrum, Inkubatorn, Arbetsförmedlingenoch Mackens Företagshotell.Resultatet av studien visar pÄ att företagsfrÀmjande aktörer bör Àga förstÄelseför invandrarföretagares kontext i VÀxjö, vilken pÄverkar deras möjligheteratt starta och driva företag. Organisationerna bör Àven erbjuda ett heterogentnÀtverk dÀr individen kan trÀffa lÀmpliga kontakter som förstÄr dennakontext.

Syftet med studien var att beskriva attityder till vÀrdegrundsrelaterad undervisning bland lÀrare inom vuxenutbildningen. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för studien var följande: Hur definierar lÀrarna skolans vÀrdegrund? Hur förhÄller sig lÀrarna kÀnslomÀssigt till vÀrdegrundsrelaterad undervisning? Integrerar lÀrarna vÀrdegrundsrelaterade frÄgor i den dagliga undervisningen? I sÄ fall hur? samt Föreligger det nÄgon skillnad i attityder gentemot vÀrdegrundsrelaterad undervisning mellan olika ÀmneslÀrare? Utöver dessa frÄgestÀllningar undersöktes Àven tÀnkbara yttre faktorer som kan pÄverka tillÀmpningen av vÀrdegrundsrelaterade frÄgor. Den metod som valdes var kvalitativ och innefattade dels en enkÀtundersökning och dels fördjupande intervjuer. Studieresultatet bearbetades huvudsakligen utifrÄn strukturfunktionalistisk teori samt de tre attitydkomponenterna kognitiv, affektiv och intentionell komponent, vilka dessutom diskuterades i förhÄllande till Festingers dissonansteori.

Studiens syfte var att undersöka och ge en övergripande bild av sfi-lÀrare upplevelser av att studera under liknande sprÄkliga villkor som sina elever pÄ sfi. För att kunna ge en helheltsbild valde jag att anvÀnda mig av tre frÄgestÀllningar som fokuserar pÄ olika delar av deras upplevelser; hur talar lÀrarna om sina erfarenheter av att vara elev under liknande sprÄkliga villkor som sina elever? Hur talar lÀrarna om sina erfarenheter av att möta sina elever sedan de börjat studera pÄ kursen? Vilka insikter uttrycker lÀrarna att kursen har gett om sfi-lÀrarrollen?För att undersöka detta fick sfi-lÀrare pÄ en skola i en medelstor svensk stad gÄ en nybörjarkurs i arabiska pÄ mÄlsprÄket, dvs arabiska var det enda sprÄk som anvÀndes i undervisningen och kommunikationen med kursens lÀrare. Efter kursen genomfördes individuella samtalsintervjuer med sfi-lÀrarna. DÀrefter gjordes en innehÄllsanalys dÀr svaren analyserades i ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.Resultatet visade att sfi-lÀrarna uppgav att det varit nÄgot annorlunda Àn de förvÀntat sig att studera pÄ mÄlsprÄket.

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att undersöka invandrares överrepresentation som gÀrningsmÀn i vÄldtÀktsstatistiken. Avsikten Àr frÀmst att kartlÀgga storleken pÄ överrepresentationen, dess förklaringar och eventuella orsaker. Uppsatsen tar Àven upp gÀllande rÀtt inom omrÄdet och lagstiftningen innan reformen i april 2005, dess förÀndringar och avsikten bakom förÀndringarna. Antalet vÄldtÀkter tycks bli allt högre och det Àr mot denna bakgrund som lagstiftningen och lagstiftningsreformen som genomfördes i april 2005 presenteras och diskuteras.Invandrares överrepresentation i vÄldtÀkter Àr en frÄga som inte fÄr tillrÀcklig uppmÀrksamhet av samhÀllets aktörer. Brottsförebyggande rÄdet har givit ut tvÄ rapporter med en tidsintervall pÄ tio Är.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka stereotyper av terroristen som finns i det svenska samhÀllet och hur dessa pÄverkar relationerna mellan mÀnniskor. UtgÄngspunkten Àr att flera undersökningar pekar pÄ att den mediala bilden av terroristen Àr kopplad till muslimer. Uppsatsens teoretiska referensram Àr kritisk diskursanalys och Ruth Wodaks diskurshistoriska ansats. Denna teori kopplar samman diskursiva praktiker med den historiska, mediala, politiska och sociala kontexten de Àr förankrade i. Analysen sker pÄ tre nivÄer.

Syftet med uppsatsen Àr se om positiv etnisk sÀrbehandling kan införas och vilka för- och nackdelar det kan innebÀra. För att kunna se möjliga för- och nackdelar görs en redogörelse av hur rÀtten ser ut vad gÀller positiv sÀrbehandling i dagslÀget. En del av analysen Àr skriven med analysinstrumentet intersektionalitet. Med hjÀlp av intersektionalitet belyses skÀrningspunkterna och sambanden mellan olika kategorier i form av kön, klass, sexualitet mm. Uppsatsen Àr skriven med juridisk metod och ett samhÀllsvetenskapligt perspektiv.RÀtten för positiv sÀrbehandling Àr snÀv och utgÄr frÄn EU-regleringar.

HÀlsa Àr ett centralt begrepp för sjuksköterskan. Det finns mÄnga definitioner av begreppet men vad som betraktas som hÀlsa varierar frÄn individ till individ och Àr förknippat med grundlÀggande vÀrderingar och kulturmönster. Det finns ocksÄ mÄnga faktorer som kan pÄverka hÀlsan. Sverige har alltmer blivit ett mÄngkulturellt samhÀlle och detta visar sig Àven i vÄrden. Studier visar pÄ att invandrare har sÀmre hÀlsa Àn svenskar.

FrÄn 1918 och framÄt har invandringsströmmen varit större Àn utvandringen i Sverige. Till följd av att invandringen har överstigit utvandringen de senaste 95 Ären Àr detta en av faktorerna som har bidragit till folkökningen i Sverige. Den stigande folkökningen i Sverige har skapat en mer konkurrenskraftig arbetsmarknad, dÀr efterfrÄgan av sysselsÀttning ökar men utbudet Àr begrÀnsat. En del av de utrikes födda har haft svÄrighet att hitta sysselsÀttning under en lÀngre period pÄ grund av mÄlgruppens begrÀnsningar. För lösa denna problematik har flera invandrare startat eget företag.Flertal av invandrarföretagare har olika former av begrÀnsningar exempelvis sprÄkliga, juridiska och formella.

Syftet med vÄrt arbete Àr dels att undersöka hur invandrarförÀldrar medverkar i sina barns val av studier/yrken och dels att ta reda pÄ vilket sÀtt det faktum att de Àr invandrare begrÀnsar eller frÀmjar deras medverkan i barnens val av gymnasier. Vi ville undersöka pÄ vilket sÀtt förÀldrarnas bakgrund och kunskaper om det nya samhÀllet och skolsystemet Àr vÀsentliga i deras medverkan i barnens val av studier. MÄlet med vÄrt arbete Àr Àven att försöka komma med förslag till hur skolan och/eller studievÀgledaren pÄ ett bÀttre sÀtt kan integrera invandrarförÀldrar i barnens skolgÄng. Undersökningen genomfördes i form av 8 intervjuer, varav 4 var med invandrarförÀldrar och de resterande 4 med deras barn. Varje intervju tog ca 30 minuter. Det som vi har kommit fram till i vÄrt arbete Àr att invandrarförÀldrar, precis som vilka andra förÀldrar som helst, Àr aktiva i valprocessen genom att vara dÀr för att lyssna och stötta sina barn.

The aim of the research project ?The menacing immigration and ideal Swedishness:A semiotic analysis of the Sweden Democrats campaign films? was to highlight how ethnicities are portrayed in five different campaign films produced by the Swedish party the Sweden Democrats (Sverigedemokraterna). The applied theories are stereotypes, binary oppositions as well as the theory of whiteness and blackness. The method used to analyse the campaign films are semiotics, and the tools denotation, connotation, anchoring, relay, metonymy and myths. The results show that a person?s skin colour is of minor importance.

Denna uppsats syftar till att analysera EU:s förslag till en gemensam europeisk invandrings- och asylpolitik som presenterades av Kommissionen den 17 juli 2008. Foucaults begrepp governmentalitet och hans förstÄelse av diskurs har anvÀnts som analytiska verktyg för att hjÀlpa till att pÄvisa logiken bakom förslaget. För att göra detta studeras vilka diskurser som ligger till grund för förslaget samt vilken typ av diskurs som förslaget förmedlar och vilken effekt denna kan tÀnkas ha pÄ samhÀllsklimatet och relationerna mÀnniskor emellan inom EU. KÀrnan till analysen Àr formandet av den europeiska befolkningen och en europeisk identitet. Invandringspolitik kan sÀgas handla om att sköta distributionen av mÀnniskor och sÀtta upp ramar för vem som ska inkluderas i vilken befolkning och under vilka förutsÀttningar.

HÀlsa Àr ett centralt begrepp för sjuksköterskan. Det finns mÄnga definitioner av begreppet men vad som betraktas som hÀlsa varierar frÄn individ till individ och Àr förknippat med grundlÀggande vÀrderingar och kulturmönster. Det finns ocksÄ mÄnga faktorer som kan pÄverka hÀlsan. Sverige har alltmer blivit ett mÄngkulturellt samhÀlle och detta visar sig Àven i vÄrden. Studier visar pÄ att invandrare har sÀmre hÀlsa Àn svenskar.

Syftet med studien har varit att undersöka och kritiskt granska berörda pedagogers uppfattningar av sin undervisning av invandrarbarn med hörselnedsÀttning. Syftet preciseras med utgÄngspunkt i följande tre frÄgestÀllningar: Vilket arbetssÀtt föresprÄkar pedagoger nÀr det gÀller undervisning i grupper med invandrarbarn som har hörselnedsÀttning?Vilka möjligheter och hinder föreligger i undervisningsmiljön enligt pedagogernas förestÀllningar?Hur pÄverkar pedagogers förhÄllningssÀtt och bemötande de hörselnedsatta invandrarbarnens möjligheter att tillÀgna sig undervisningen? Studien grundar sig pÄ djupintervjuer med pedagoger som undervisar invandrarbarn med hörselnedsÀttning i förskola och skola. För att kunna undersöka pedagogernas uppfattningar har en fenomenologisk ansats anvÀnts. Barn utvecklas i samspel med omgivningen och interagerar med sÄvÀl individer som material och dÀrför kan mÀnniskosynen och kunskapssynen betecknas som socialkonstruktionistisk.