Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken syn pÄ svenskundervisning som framtrÀder i tre doktorsavhandlingars empiriska material och hur undervisningen kan belysas ur ett fenomenologiskt livsvÀrldsperspektiv. Metoden för studien Àr en kvalitativ textanalys dÀr tre doktorsavhandlingars empiriska material tolkas och analyseras utifrÄn ett hermeneutiskt angreppssÀtt. I studiens resultatdel analyseras och tolkas elevers och lÀrares röster kring deras upplevelser och uppfattningar om undervisningen. Studien visar att litteraturundervisningen har svÄrt att motivera vissa elever dÄ de upplever att innehÄllet inte kopplas till deras egna erfarenheter och meningssammanhang. I resultatet som fokuserar pÄ tal, sprÄk och skrift framgÄr det att mÄnga elever upplever undervisningen som viktig och relevant dÄ deras sprÄkliga kunskaper kopplas till framtida studier och vuxenliv.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om Àldre invandrare som bor pÄ vÄrdboende i Malmö hade ett behov av sprÄkanpassad Àldreomsorg. Kvalitativa intervjuer utfördes med vÄrdtagare med utlÀndsk hÀrkomst och vÄrdpersonal som arbetade med vÄrdtagarna. MÄlgruppen var Àldre invandrare med utlÀndsk hÀrkomst som bor pÄ vÄrdboende samt personal som arbetar med dem. FrÄgestÀllningarna handlade om det fanns kommunikationsproblem mellan de Àldre invandrade vÄrdtagarna och personalen samt om de upplevde ett behov av sprÄkanpassad Àldreomsorg. Resultatet av studien visade att det finns ett behov av sprÄkanpassad Àldreomsorg hos informanterna.

Vanligtvis Àr det invandrare som stÄr i fokus för den aktuella debatten i media och i samhÀllet i övrigt. Det Àr nÀstan alltid majoritetsbefolkningens uppfattningar och stereotyper om invandrare som uppmÀrksammas och det Àr sÀllan att media vÀnder om det och undersöker hur invandrare upplever svenskarna och det svenska samhÀllet. Huvudsyftet med vÄrt arbete Àr just att undersöka och beskriva de stereotyper som invandrare kan ha om Sverige och svenskarna. Vi ville Àven undersöka vilka faktorer det Àr som kan ligga bakom de stereotyper vi kommit fram till i vÄr studie och om dessa enbart Àr negativa eller om det Àven finns positiva förestÀllningar. Samtidigt försökte vi hitta skillnader och likheter med tidigare forskning i Àmnet.

Olika typer av projekt har blivit vanliga idag, och mÄnga Àr inriktade pÄ att integrera invandrare inom skilda omrÄden i samhÀllet. Vi har gjort en empirisk undersökning av ett specifikt projekt i Landskrona som benÀmns IK ISI, och vars mÄlsÀttning Àr att synliggöra idrottsrörelsen som en viktig samverkanspartner i integrationsarbetet. Vi ville ta reda pÄ om projekt kunde vara ett meningsfullt sÀtt att integrera vuxna invandrare, samt vilka idéer invandrarna hade om integration.Resultaten fick vi fram genom tematiserade, semistrukturerade intervjuer med kursdeltagare och handledare, samt genom samtalsintervjuer med projektledaren. Vi har i slutdiskussionen analyserat resultaten med hjÀlp av litteratur och tidigare forskning inom omrÄdet.Vi kom fram till att projektet inom flera omrÄden var pÄ vÀg att uppnÄ sina mÄl och att deltagarna i överlag endast hade positiva erfarenheter sÄ hÀr lÄngt, och de tyckte att utformningen av projektet var bra. De deltagande invandrarna tyckte sig mÀrka förbÀttringar i svenska sprÄket och att deras nÀtverk delvis hade utvidgats, och förhoppningar fanns om kommande arbete inom föreningarna.

Bakgrund: Den ökade invandringen har fört med sig nya krav pÄ hÀlso- och sjukvÄrden. Fler kommunikationssvÄrigheter pÄ grund av sprÄkbarriÀrer har uppstÄtt dÄ vÄrdpersonalen har svÄrt att kommunicera med nÄgon som inte talar samma sprÄk. Kommunikationsproblem utgör ett hinder för vÄrdpersonalen att skapa bra vÄrdrelationer till invandrarpatienter. VÄrdpersonal kÀnner att deras behov av att fÄ information om andra kulturer har ökat. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur vÄrdpersonal i Norden upplever mötet med invandrare inom hÀlso- och sjukvÄrden.

Detta examensarbete undersöker genom analys innehÄllet i ett urval av samtida lÀseböcker i svenska för lÄgstadiet. Studiens syfte Àr att undersöka om, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt de förÀndringar som skedde i det svenska samhÀllet under 1970-talet förmedlades. Det övergripande styrdokumentet för grundskolan under denna period var LÀroplan för grundskolan (Lgr69). Studien innehÄller Àven forskningsbakgrund kring lÀseböcker frÄn 1970-talet samt en tillbakablick över den svenska lÀsebokens historia.Genom text- och bildanalyser av lÀseböcker som anvÀnts i svenskundervisning under 1970-talet visar studien att det finns övergripande likheter i deras innehÄll. Dock finns det skillnader mellan böckerna vad gÀller struktur, disposition och val av illustrationer.

Eriksson, T. & Lindberg, L. (2014). En textanalys av sex handlingsplaner för integration. C-uppsats i Pedagogik, HÀlsopedagogiska programmet.

InterdisciplinĂ€rt specialarbete inom lĂ€rarutbildningen LSV410, 15hpÄmne: SvenskaTermin: vt 2015Handledare: Lars-Gunnar Andersson.

Som invandrare har vi egna erfarenheter av att kommunikationen i vÄrden Àr bristfÀlliggentemot invandrare med sprÄksvÄrigheter. UtifrÄn denna problematik genomförde vien litteraturstudie för att belysa kommunikationsproblem i vÄrden av invandrare medsprÄksvÄrigheter. Syftet med studien var att belysa detta kommunikationsproblemutifrÄn ett personalperspektiv. Denna studie baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar avhög kvalitet. Kvalitativ innehÄllsanalys metod anvÀnds för att analysera artiklarna.

Studiens syfte Àr att undersöka bilden av invandrare i Sydsvenskans lokala nyheter. Detta görs utifrÄn ett postkolonialt perspektiv med anvÀndning av diskursanalys. Uppsatsens har ocksÄ ett konstruktivt inslag bestÄende av en granskning av tidningens mÄngfaldsarbete genom intervjuer med ansvariga. Invandrare blir de Andra vilket tar sig uttryck i Sydsvenskan genom att de skildras som annorlunda frÄn den svenska normen. De beskrivs som icke-jÀmstÀllda, passiva och uppgivna och figurerar ofta som offer och i artiklar som handlar om problem.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land som prÀglas av mÄnga etniciteter, kulturer, sprÄk och religioner. Detta leder till att integration berör hela samhÀllet och inte bara nyinflyttade invandrare och det innebÀr att Àven majoritetsbefolkningen mÄste integreras i det nya mÄngkulturella samhÀllet. Vi ser att enda möjligheten att integreras i det nya samhÀllet Àr att lÀra sig sprÄket. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att försöka belysa invandrares möjligheter/svÄrigheter till att bli integrerade i det svenska samhÀllet. För att kunna ge en bild av detta valde vi att utgÄ ifrÄn Giddens teori om tre olika modeller till integration och symbolisk interaktionism.

Sverige Àr ett demokratiskt land och det Àr statens uppgift att förverkliga demokratins idéer för att uppnÄ delaktighet och jÀmlikhet i samhÀllet. Det förvÀntas att det skall finnas ett omfattande politiskt deltagande i det politiska livet i Sverige, men SCB pÄpekar att det politiska deltagandet Àr lÀgre bland invandrare Àn bland svenskar.Denna uppsats har en kvalitativ karaktÀr och syftar till att utforska de faktorer som gör att invandrare inte deltar i politiken i samma utstrÀckning som infödda svenskar. Materialet bestÄr av tidigare forskning inom Àmnet politiskt deltagande, SCB:s undersökningar om medborgarnas politiska aktiviteter samt intervjuer som gjorts av uppsatsförfattaren.Uppsatsen avgrÀnsar sig till elitdemokratiska och pluraldemokratiska förklaringar till folkets deltagande i politiska frÄgor. En förklaring som den elitdemokratiska teorin ger Àr att folket har begrÀnsad rÀtt att delta i det politiska livet. Den pluraldemokratiska inriktningen utmanar elitdemokratin genom att hÀvda att man ska lita pÄ vanliga medborgares förmÄga att delta i politiken och folket ska spela huvudrollen i det demokratiska spelet.Resultaten av denna uppsats visar att det finns ett lÄgt politiskt deltagande bland invandrare jÀmfört med svenskar.

Det rÄder sedan 1980-talet stora skillnader i sysselsÀttningstal mellan inrikes och utrikes födda iSverige. Det finns ett uttalat politiskt mÄl att minska dessa skillnader genom att ökasysselsÀttningen bland invandrare. För att Ästadkomma en sÄdan förÀndring har en rad ÄtgÀrderprövats hos olika myndigheter och bland Sveriges kommuner. Resultaten Àr varierande. Dennauppsats undersöker en av de nyare arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrderna riktade mot invandrare,nÀmligen det sÄ kallade SIN-stödet, Arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare.

Syftet med denna studie var att undersöka om invandrares attityder till svenska sprÄket skiljer sig utifrÄn deras sprÄkstatus och landstatus samt vilka korrelationer som finns mellan deras sprÄkattityder och deras sprÄkfÀrdighet, sprÄkinlÀrning och sprÄkanvÀndning. Nittioen enkÀter delades ut och 89 svarade, varav 14 mÀn och 75 kvinnor. Samtliga deltagare var studenter med utlÀndsk bakgrund som lÀser svenska sprÄket pÄ Stockholms universitet. Sammanfattningsvis tyder resultatet pÄ att invandrare med lÄg landstatus har mer positiva attityder till svenska sprÄket Àn invandrare med hög landstatus. Dessutom korrelerar invandrares attityder till sprÄkbrukare och integrativa attityder till svenska positivt med sprÄkinlÀrning och sprÄkanvÀndning.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka projektet SIN (arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare) och analysera problemen kring arbetsmarknadsetablering för vissa invandrargrupper. Metoden har anvÀnts i Sverige sedan Är 2001. Metoden har sitt ursprung i USA och Canada och heter dÀr ?supported employment?. Den svenska varianten benÀmns arbetsplatsintroduktion.