I ljuset av en upphovsrÀtt som har till syfte att skapa incitament för nyskapande, innovation och tillgÄ allmÀnheten med kultur krÀvs förÀndring av lagstiftningen pÄ omrÄdet. Detta för att sÀkerstÀlla de ensamrÀttigheter, rÀtt till exemplarframstÀllning samt rÀtt till tillgÀngliggörande för allmÀnheten, en upphovsman erhÄller till dennes verk. Idag ger förvisso den gÀllande rÀtten dessa rÀttigheter skydd. Emellertid bryter mÄnga svenskar mot detta skydd och gör intrÄng i den till upphovsmannen eller rÀttighetsinnehavaren knutna upphovsrÀtten. Att en förÀndring Àr pÄkallat inom omrÄdet stÄr klart eftersom ytterst fÄ av dem som gör intrÄng i upphovsrÀtten ÄlÀggs ansvar för gÀrningen.  Dock finns olika synpunkter pÄ i vilken riktning förÀndringen ska ske.

I samband med anfallsoperationen mot VÀsteuropa 1940 uppnÄdde de tyska förbanden stora framgÄngar pÄ samtliga nivÄer. Operationens benÀmning var Fall Gelb och dess framgÄngar var anmÀrkningsvÀrda för att de vanns över en allians dÀr bland annat Frankrike ingick, som vid denna tid hade en av vÀrldens absolut starkaste arméer.Den tyska taktiken har i efterhand fascinerat militÀra analytiker och den exemplifierar delvis den manöverteori som svenska Försvarsmakten i dag skall tillÀmpa enligt doktrin.Syftet med denna uppsats Àr att med utgÄngspunkt i den teoretiska modellen om de sex grundlÀggande förmÄgorna (skydd, underrÀttelse och information, verkan, ledning, uthÄllighet samt rörlighet) identifiera orsaker till de tyska operativa framgÄngarna. Analysen berör Armégrupp A:s anfall djup intill Atlantkusten via Ardennerskogarna och den befÀsta floden Meuse. HÀndelseförloppet utspelades den 10 ? 20 maj 1940.Analysen pÄvisar att Armégrupp A prÀglades av en balans mellan de olika förmÄgorna.

Det finns ett ökat hot för krÀnkning av den enskildes personliga integritet i dagens informationssamhÀlle. BÄde enskilda och stater kan missbruka informationen om den enskildes privata förhÄllanden i egna syften. Samtidigt har en myndighet behov av informationen som underlag för att utföra vÀlfÀrdstjÀnster och ta myndighetsbeslut. För att inte kÀnslig information ska hamna i orÀtta hÀnder finns lagen som ett skydd för den enskildes personliga integritet. Uppsatsen jÀmför Finlands och Sveriges rÀttsordningar utifrÄn materiell och formell rÀttsÀkerhet gÀllande skyddet för den personliga integriteten vid myndigheters informationsutbyte.Genom att kompararera tvÄ rÀttsordningar fÄr analysen ytterligare en dimension ? vilket system ger störst effekt och hur kan det andra systemet inspireras? Slutsatsen Àr att beroende pÄ hur rÀttsystemet utformats utifrÄn grundlÀggande vÀrden fÄr det varierande effekt pÄ den enskildes integritetsskydd.

Integritetstest anvÀnds för att predicera vilka individer som sannolikt kommer att Àgna sig Ät kontraproduktiva beteenden pÄ arbetsplatsen. Amerikansk forskning har dock pÄvisat att integritetstest Àven till viss del kan förutspÄ arbetsprestation. I Sverige Àr integritetstest relativt ovanliga, ett av de befintliga testen Àr Measuring Integrity (MINT) framtaget av Assessio. Syftet med denna studie var att undersöka sambanden mellan integritet och arbetsprestation bland anstÀllda inom svensk detaljhandel. Dessutom undersöktes sambanden mellan relationsorientering och uppgiftsorientering, med de socioanalytiska begreppen ?getting along? och ?getting ahead? i syfte att fÄ en djupare teoretisk förstÄelse för begreppen.

Det huvudsakliga syftet med denna framstĂ€llning har varit att utreda förekomsten av överlĂ„telseförsĂ€kringar pĂ„ den svenska försĂ€kringsmarknaden samt klarlĂ€gga vilket reellt skydd försĂ€kringen erbjuder köparen respektive sĂ€ljaren vid en fastighetsöverlĂ„telse. GenomgĂ„ende i hela framstĂ€llningen har vĂ„r utgĂ„ngspunkt varit ur köparens perspektiv. Vi har anvĂ€nt oss av den traditionella rĂ€ttsdogmatiska metoden vilket inneburit en rĂ€ttsutredning som baseras pĂ„ lagstiftning, förarbeten, rĂ€ttspraxis och doktrin. ÖverlĂ„telseförsĂ€kringar har erbjudits pĂ„ försĂ€kringsmarknaden sedan 1970-talet men det Ă€r under det senaste Ă„rtiondet som de erhĂ„llit en mer central roll vid fastighetsöverlĂ„telser. Idag erbjuder fyra olika försĂ€kringsgivare överlĂ„telseförsĂ€kring och vi har gjort en jĂ€mförelse mellan fem utvalda försĂ€kringsalternativ.

Inskolning av flersprÄkiga barn pÄ förskolans smÄbarnsavdelning handlar om inskolning i förskola. Examensarbetets syfte Àr att beskriva pedagogernas syn pÄ inskolning och vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ nÀr man skolar in flersprÄkiga barn. Det ingÄr Àven i syftet att undersöka skillnader mellan att inskola barn med svenskt modersmÄl och barn med annat modersmÄl Àn svenska. FrÄgestÀllningarna som var grunden för min undersökning Àr: Hur ser ut inskolning pÄ en smÄbarnsavdelning? Vad anser intervjuade pedagoger Àr viktigt att beakta vid inskolningen? Vilka skillnader finns, enligt pedagoger, mellan att inskola barn med svenskt modersmÄl och barn med annat modersmÄl Àn svenska? Uppsatsen belyser pedagogers tankar kring inskolningen.

Syfte:Syftet med vÄr uppsats Àr att kartlÀgga nötköttsbranschen med avsikten att vidare utreda de bakomliggande faktorerna till varför det, i butiker, skiljer sÄ mycket i pris mellan svenskproducerat och utlÀndsk importerat nötkött. Metod:I vÄr uppsats har vi utgÄtt ifrÄn en deduktiv ansats, med vissa induktiva inslag. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÀr vi har insamlat material frÀmst via intervjuer. Teoretiskt perspektiv:Vi har anvÀnt oss av teorier i form av de fem konkurrenskrafterna och Strategic Cost Management. De fem konkurrenskrafterna möjliggör en kartlÀggning av nötköttsbranschen och genom Strategic Cost Management har vi analyserat vÀrdekedjan, vilket köttet passerar igenom frÄn producenten till butikerna.

Bryssel I-förordningens behörighetsregler Àr inte tillÀmpliga pÄ svarande frÄn tredje land. I sÄdana fall hÀnvisar förordningen till nationell rÀtt (s.k. restkompetens). Inom EU varierar de nationella behörighetsreglerna med avseende pÄ svarande som har hemvist utanför EU avsevÀrt mellan medlemsstaterna, vilket ibland kan leda till orimliga konsekvenser.Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vilka internationellt privat- och processrÀttsliga (IPP) problem som kan uppkomma till följd av nuvarande regelverk samt analysera kommissionens förslag till införandet av en regel om reservforum (s.k. forum necessitatis).

I denna uppsats har vi studerat invandrade akademikers erfarenheter av svenskt arbetsliv med bakgrund i den senaste tidens skriverier i medierna om att invandrade akademiker i det svenska samhĂ€llet ofta stĂ„r utan arbete, eller Ă€r överkvalificerade för sina arbetsuppgifter. Vi har i denna studie valt att rikta in oss pĂ„ de invandrade akademiker som vĂ€l har kommit in pĂ„ den svenska arbetsmarknaden. Finns det en anpassningsprocess till det svenska arbetslivet, och hur ser i sĂ„dant fall denna anpassning ut? Uppsatsen bygger pĂ„ tio kvalitativa intervjuer. Åtta av intervjuerna Ă€r gjorda med invandrade akademiker, i huvudsak frĂ„n Iran, och tvĂ„ med företrĂ€dare för arbetsmarknadspolitiska projekt.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, SSA133VÄrterminen 2012Handledare: Elisabet Engdahl.

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att jÀmföra svensk och dansk turordning vid uppsÀgning pÄ grund av arbetsbrist. I första hand kartlÀgger jag hur lÀnderna reglerar turordning. DÀrefter undersöker jag vilken funktion reglerna kring turordning fyller för arbetstagare i Sverige respektive Danmark. Vidare undersöker jag i vilken utstrÀckning reglerna kring turordningen fyller samma funktion i Danmark som i Sverige? Vilket skydd ger det arbetstagaren? Jag har anvÀnt mig av rÀttsdogmatisk metod för att kartlÀgga lÀndernas regler för turordning.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att identifiera de verktyg som ett svenskt industriföretag kan anvÀnda sig av inom konceptet Lean. Rapporten ska Àven ge en beskrivande bild av hur ett svenskt företag kan utveckla de olika verktygen för att anpassa dem i sin verksamhet. PÄ grund av allt mer ökad konkurrens i lÀkemedelsbranschen har Sweden Operation valt att implementera Lean i sin verksamhet. Detta vÀljer de att för att skapa en effektiv produktion med minskade resurser och ökad kvalitet. Metod: Uppsatsen bygger pÄ en deduktiv ansats dÀr individuella intervjuer har genomförts dels med de medarbetare som arbetar dagligen med konceptet dels med de som sedan konceptets införande pÄ olika nivÄer i organisation har varit involverade i implementeringen av Lean. Resultat & slutsats: Fabriken som vi studerade i uppsatsen har förÀndrat sin organisation genom att tillÀmpa Lean. Ledningen hade tagit grundkonceptet och anpassat de delar man ansett vÀrdefulla för sin organisation.

Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) Àr idag ett vida diskuterat Àmne inom företagslitteratur. Denna diskussion har resulterat i att begreppet Àr vÀldigt brett, vilket försvÄrar arbetet för företag att definiera, samt förstÄ innebörden av CSR. Vidare upplever multinationella företag (MNF) i dagens affÀrssamhÀlle mycket externa pÄtryckningar frÄn diverse intressenter - att aktivt arbeta med CSR inom deras verksamhet. Dessa pÄtryckningar varierar Àven geografiskt i vÀrlden eftersom det existerar kulturella skillnader, som exempelvis vÀrderingar och förvÀntningar, vilket ytterligare försvÄrar arbetet för multinationella företag. DÀrför har denna rapport fÄtt syftet med att undersöka hur MNF möter dessa pÄtryckningar och hur de kan utforma en strategi ? för att utveckla en styrning som hanterar geografiska skillnader.

Institutet sÀkerhetsöverlÄtelse Àr en pantform som bland annat anvÀnds vid kreditgivning för byggnad pÄ annans mark. SÀkerhetsöverlÄtelse Àr inte lagreglerat men  erkÀnt genom praxis. Högsta domstolen faststÀllde genom NJA 1952 s. 407 den huvudprincip att borgenÀren uppnÄr sakrÀttsligt skydd redan genom ingÄende av sÀkerhetsöverlÄtelseavtalet.RÀttslÀget gÀllande sÀkerhetsöverlÄtelseborgenÀrens utmÀtningsrÀtt Àr emellertid oklart. Inte minst vid sÀkerhetsöverlÄtelsegÀldenÀrens dubbelöverlÄtelse visar det sig att sÀkerhetsöverlÄtelseborgenÀrens möjligheter till utmÀtning Àr begrÀnsade.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie har varit att undersöka skador i förhÄllande till de skydd som finns bland licensierade förare inom motorsporten enduro samt en jÀmförelse med skicross, fÀlttÀvlan och snowboardÄkning FrÄgestÀllningarna var:Vilka Àr de vanligaste skadorna inom enduro mellan Ären 2007- 2010? Vilka skydd anvÀndes vid det tillfÀllet dÄ skadan uppkom? Hur ser det ut i andra idrotter gÀllande skador och skydd inom sporterna skicross, fÀlttÀvlan och snowboardÄkning? MetodStudien genomfördes pÄ tre aktiva förare inom motorsporten enduro, könsfördelningen var en kvinna och tvÄ mÀn (19-52Är). En kvalitativ intervju genomfördes med varje deltagare. Intervjuerna varade mellan 45-50 minuter. FrÄgorna stÀlldes utifrÄn arbetets frÄgestÀllningar, gÀllande skydd och skador.