Denna uppsats ska pÄ ett vetenskapligt sÀtt försöka beskriva vad dokumentÀrserien ?I en annan del av Köping? framstÀller. Vilka diskurser synliggörs i programmet och stÄr programmet eventuellt för en förÀndring i svenskt medieutbud vad det gÀller skildring av funktionshindrade personer? Genom en koncentrerad studie av samtal som handlar om anhörigas tal om sitt funktionshindrade barn, kÀrlek samt sex pÄvisas diskurser i förhÄllande till begreppen normalitet och avvikelse. Denna uppsats försöker besvara vilka relationer som finns mellan huvudkaraktÀrerna och vad de medverkande representerar i serien.

Syftet med denna uppsats var att utröna vilka möjligheter vi som nyutexaminerade utan sjöerfarenhet har för att kunna konkurrera om en position pÄ ett landbaserat företag som Àr aktivt inom sjöfartsbranschen. Vi anser detta vara relevant dÄ arbetsmarknaden för svenskt dÀcksbefÀl har förÀndrats mycket de senaste 10 Ären. Vi anvÀnde oss av den kvalitativa metoden dÄ denna metod passar syftet; att intervjua landbaserade företag inom olika branscher och dÀrigenom undersöka om en sjökaptensexamen anses vara en tillrÀcklig kompetens för att erhÄlla anstÀllning iland. För att undersöka detta anvÀnde vi oss av telefonintervjuer samt bokade möten med bland annat personalchefer och högt uppsatta inom organisationen. Resultaten varierade mellan de olika företagen, vissa företag kunde tÀnka sig att anstÀlla en nyutexaminerad utan sjöerfarenhet medan andra ansÄg att sjöerfarenhet eller annan högre akademisk utbildning var mycket önskvÀrd dÄ vissa positioner krÀver mer inriktad kunskap inom till exempel ekonomi, juridik eller logistik..

Syftet med denna studie var att undersöka om den teoretiska modellen failure trap- strategin kan förklara alkoholproblematik och depression bland studenter, samt om strategin kan förklara alkoholproblematik ut-över depression. Vi belyser Àven om strategin bidrar till det dubbelrik-tade sambandet mellan alkoholproblematik och depression. Deltagare var 358 universitetsstudenter vid ett mellanstort svenskt universitet. Deltagarna svarade pÄ en onlinebaserad enkÀt rörande depressiva symptom, alkoholvanor och anvÀndandet av failure trap- strategin. Data analyserades genom korrelations-och regressionsanalyser.

Denna uppsats har skrivits som en del i de studier i krigsvetenskap jag erhÄllit under yrkesofficersprogrammet.     Syftet med detta arbete Àr att ta fram faktorer som pÄverkar luftburna förband, vad gÀller deras förmÄga till rörlighet pÄ marken. Detta för att ge en ökad förstÄelse samt bidra till utveckling av reglemente för luftburen bataljon.Den metod som anvÀnds i uppsatsen Àr komparation med litteraturstudier som presenteras i deskriptiv form. Den teknik som anvÀnds för insamling Àr litteratursökning. TvÄ frÄgestÀllningar har behandlats; Vilka faktorer pÄverkar den grundlÀggande förmÄgan rörlighet hos luftburna förband? samt vad sÀger styrdokumenten om förmÄgan rörlighet vid luftburen bataljon i Försvarsmakten idag?UtifrÄn mina gjorda litteraturstudier av Operation Market Garden samt styrdokumenten för luftburen bataljon har jag fÄtt fram att följande faktorer pÄverkar rörligheten vid luftburna förband: ledning (formering av förband, samordning), verkan (direkt, indirekt, pansarvÀrnsvapen) underrÀttelser, skydd, materiel/utrustning samt underhÄll..

InledningVid Unitech Biopharma, Matfors (Sverige) sker tillverkning av rekombinant Kolera Toxinsubenhet B (rCTB-213), vilket Àr en av de aktiva substanserna i vaccinet DukoralŸ.Unitech Biopharma AB Àr ett bioteknikföretag fokuserade pÄ legotillverkning avrekombinanta proteiner och tillverkar rCTB för SBL Vaccin AB Solna, (Sverige).AnlÀggningen dÀr tillverkningen av denna produkt sker har alla nödvÀndiga tillstÄnd(LÀkemedelsverket, LÀnsstyrelsen, Arbetsmiljöverket) och uppfyller gÀllande cGMP-kravsamt Àr godkÀnd av lÀkemedelsmyndigheterna i EU och Kanada, WHO samt i ytterligare ca35 andra lÀnder.DukoralŸ Àr ett drickbart vaccin som stimulerar immunförsvaret i tarmen och skapar ett braskydd mot sjukdomen kolera. Vaccinet ger Àven skydd mot enterotoxinbildande stammar avEscherichia coli (ETEC) vars vÀrmekÀnsliga toxin (LT) delvis liknar koleratoxinet bÄdestrukturellt, funktionellt och immunologiskt[34]. Vaccinet bestÄr förutom rCTB av tre olikastammar inaktiverade Vibrio Cholerae bakterier, vilka produceras vid SBL-vaccin AB, dÀrÀven slutformulering av vaccinet sker.Tillverkningsprocessen av Monovalent bulk rCTB-213 sker genom mikrobiell fermenteringav en genetiskt modifierad produktionsstam av Vibrio Cholerae, dÀr huvudodlingssteget sker i500 liters skala dÀr hela tillvekningsprocessen sker under Good Manifacturing Practise (GMP)förhÄllanden för att garantera en sÀker, effektiv och kvalitetsmÀssigt bra produkt.MÄlet med detta examensarbete Àr att upprÀtta en processbeskrivning förtillverkningsprocessen av Monovalent bulk rCTB-213. Beskrivningen skall baseras pÄ denprocess som görs idag och innefatta respektive processtegs mÄl, teori och kritiska parametrar.Den kunskap som skapas genom att definiera och kartlÀgga (dvs. dokumentera arbetsflödet) ien process har ett stort vÀrde i sig, den Àr dessutom en utomordentlig plattform förförbÀttringsarbete genom att den skapar en gemensam bild av vad som sker i processen i dag.I detta examensarbete sker Àven en sammanstÀllning av produktionen av Monovalent bulkrCTB-213 för perioden februari 2004 - juni 2005.Fakta om hur processen tidigare har betett sig mÄste anvÀndas som bas förförbÀttringsarbete[1].För att se om eventuell förekomst av variation för enskilda variabler kan urskiljas, utvÀrderasprocessdata för variabler som dokumenterats av företaget för batcher tillverkade underperioden februrari 2004 tom.

As a Swedish landscape architecture student living in Australia for five years, I have often wondered if my memories and my associations with the landscape and the nature in Sweden, are the same as other Swedish people living in Melbourne. Most of the Swedish people who live here in Melbourne remember and associate Sweden?s nature and landscape with where they grew up or where they used to live. The plants that most of the Swedish people I asked missed from Sweden were associated to special feelings or activities. The general type of landscape people remember from Sweden is that of a landscape covered in forests, which you can walk freely through. With these memories as a foundation and with inspiration from the Swedish landscape architect Thorbjörn Anderson?s way of creating places, by letting a few strong changes play against the existing elements,2 but also with consideration of the climate and the severe shortage of water that is current in Melbourne, will I create a design concept for the garden surrounding the Swedish Church in Melbourne. A design concept that will generate memories and associations to Swedish landscapes..

Sedan Kol- och stÄlunionens grundande 1951 och fram till Europeiska unionen av idag har sÄvÀl antalet politikomrÄden som antalet medlemslÀnder ökat i takt med att samarbetet utvecklats. EU bestÄr sedan utvidgningen 2004 av 25 medlemslÀnder och fler lÀnder Àr intresserade av medlemskap samtidigt som det i unionen verkar finnas en oro för utvidgning. En intressant utmaning vid framtida utvidgningar Àr det faktum att de flesta lÀnder utanför unionen har en svag ekonomi. Dessutom finns en diskussion inom unionen gÀllande Turkiets eventuella medlemskap dÀr religionsfrÄgan har stÄtt i fokus. Samtidigt stÄr det i sÄvÀl EU-fördraget som i förslaget till konstitution för EU att unionen ska vara öppen för alla europeiska lÀnder.

Tidigare forskning har pÄvisat att det fanns vissa skillnader i hur kvinnor och mÀn pÄverkades av att vara sjukskrivna. De vanligaste diagnoserna, oavsett kön, Àr muskel- och ledsjukdomar samt psykiska diagnoser. Syftet med denna studie var att urskönja likheter och skillnader i kvinnors och mÀns upplevelser och konsekvenser av sin sjukskrivning samt hur deras medverkan i Nystart uppfattades. Ett annat syfte var att öka kunskapen om hur företag kan hjÀlpa sina anstÀllda tillbaka till sysselsÀttning. Nystart Àr en enhet inom ett svenskt företag dÀr sjukskrivna fÄr hjÀlp att omskolas för att ÄtergÄ till sysselsÀttning.

I en allt mer globaliserad vÀrld Àr det nödvÀndigt att mÀnniskor kan och har förmÄgan att jobba i andra lÀnder och med medarbetare som har en annan kulturell bakgrund.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka egenskaper som krÀvts för ett interkulturellt ledarskap hos ledare som jobbat utomlands och vad de lÀrt sig av sina erfarenheter under den hÀr tiden.Studien har haft en kvalitativ ansats dÀr insamlingen av empirin har skett pÄ ett av Sveriges största företag som nÀmns som "Koncernen" genom semistrukturerade intervjuer.Resultatet har visat att kommunikation spelar en mycket stor roll i detta avseende. Detta innefattar bÄde verbal och icke-verbal kommunikation. Viktiga egenskaper hos interkulturella ledare Àr bl.a. förmÄgan att vara öppen och social. Samtliga intervjupersoner ansÄg att vistelsen utomlands hade gjort att deras yrkesroll stÀrkts bÄde i yrkeslivet och i det privata..

The thesis had its starting point in the first paragraph of the eleventh chapter in the Swedish social services act, which discusses the immediate risk assessments that has to be made when the social services receive a report about a child. The thesis highlights an area that has received a lot of attention in media since the spring of 2014, when an eight year old girl was fatally abused by her legal guardians. The social services had at the time received a report about the girl but it was left unread. This tragic case has brought attention to the routines used by the social services for dealing with reports and risk assessments. This thesis was conducted through individual interviews with social workers working with children and families in the social services, with the aim to acquire an enhanced understanding of how social workers perform immediate risk assessments and what these assessments are based on.

Beslut förekommer dagligen och Àr en pÄgÄende process i alla företag vÀrlden över. Beslutsprocessen kan ta form pÄ olika sÀtt och det beror framförallt pÄ hur ett lands kultur ser ut. VÄrt syfte med denna uppsats har varit att studera kulturens inverkan pÄ beslutsprocessen i japanska respektive svenska företag. Undersökningen beskriver respektive lands beslutsprocess. UtifrÄn detta har vi sedan studerat fem olika kulturella aspekter som pÄverkat beslutsprocessen, samt gjort en jÀmförelse mellan lÀnderna.

Titel:Att förmedla budskap med Steel - Hur SSABs anstÀllda uppfattar personaltidningenFörfattare:Tobias Anderberg och Daniel KarlssonUppdragsgivare:Svenskt stÄl AB (SSAB)Kurs:Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgsuniversitet, Institutionen för journalistik, medier och kommunikationTermin:VÄrterminen 2011Handledare:Jonas OhlssonSidantal:45 sidor, 11 616 ordSyfte:Att ta reda pÄ om företagets personaltidning förmedlar mÄl, vision ochvÀrderingar sÄ att de anstÀllda identifierar demMetod:Kvantitativ webbenkÀtMaterial:WebbenkÀt med 293 svarande av totalt 712 anstÀlldaHuvudresultat:Resultatet visar att budskapen om mÄl, vision och vÀrderingar i Steel kan identifieras av lÀsarna. Steel upprÀtthÄller denna kunskap. Det Àr inte nÄgon stor skillnad pÄ vad de anstÀllda tycker om tidningen sett till vilket affÀrsomrÄde de arbetar i. Det som de allra flest förvÀntar sig och fÄr Àr kunskap om SSAB. De flesta anstÀllda förvÀntar sig dock mer Àn vad deanser sig fÄ ut av tidningen.

Denna kvantitativa tvÀrsnittsstudie bygger pÄ data som samlades in i ett forskningsprojekt av Lars HÀsÀnen vars resultat visade att mÄlstyrning har betydelse för arbetsprestation, spÀnningar i arbetet och mÄlengagemang pÄ ett företag under nedlÀggning. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det ocksÄ finns ett samband mellan Ä ena sidan personlighet (kontroll-lokus, sjÀlvbemÀstring, neuroticism, samvetsgrannhet och prestationsbaserad sjÀlvkÀnsla) och Ä andra sidan arbetsprestation, mÄlengagemang och spÀnningar i arbetet. Syftet var Àven att ta reda pÄ vilken av dessa, mÄlstyrning eller personlighet, som förklarar mest. EnkÀter delades ut till samtliga anstÀllda pÄ ett större svenskt lÀkemedelsföretag och 134-138 deltagare kunde slutligen inkluderas i studien. De starkaste resultaten, frÄn korrelationsanalyserna och regressionsanalyserna Äterfanns kring spÀnningar i arbetet dÀr prestationsbaserad sjÀlvkÀnsla och neuroticism visade sig ha ett postivt samband med spÀnningar i arbetet.

I denna undersökning har vi tittat pĂ„ aktiva svenska nautiska befĂ€ls erfarenheter och Ă„sikter om isnavigering i Östersjön. Vi har genom en kvantitativ undersökning försökt bilda oss en uppfattning om hur deras kompetensnivĂ„ Ă€r i denna speciella miljö, hur de anser attisvintrarna i Östersjön har pĂ„verkat deras arbete och om det finns ett behov av en vidareutbildning i isnavigering, samt i sĂ„ fall vilka moment en sĂ„dan kurs skulle behövainnefatta. Vi har Ă€ven undersökt om de anser att en renodlad isnavigeringskurs borde ingĂ„ idagens sjökaptensutbildning i Sverige.Undersökningen visar en varierande egenupplevd kompetens utifrĂ„n respondenternas erfarenhet av isvintrar. Undersökningen visar Ă€ven att de som genomgĂ„tt en kurs i isnavigering, oberoende av befattning och tidigare erfarenhet, anser sin kompetens vara tillrĂ€cklig. Behovet och viljan att genomgĂ„ en isnavigeringskurs Ă€r högt enligt respondenterna.

AnvÀndandet av trÄdlösa nÀtverk breder ut sig mer och mer bÄde bland företag och privatpersoner. För privatpersoner kan det vara skönt att slippa sladdarna som ett vanligt nÀtverk för med sig och för företag kan det trÄdlösa nÀtverket fungera som ett komplement till det vanliga i miljöer dÀr man inte kan eller vill anvÀnda vanliga nÀtverk. Det Àr ett smidigt sÀtt att koppla upp sig mot ett nÀtverk utan att vara fysiskt ansluten till det. Smidigheten har dock ett pris i form av att det Àr lÀttare att avlyssna trÄdlösa nÀtverk i och med att kommunikationen gÄr genom etern och det saknas fysiskt skydd i form av byggnader och lÄs som finns för traditionella nÀtverk. Med tanke pÄ detta Àr det viktigt att man sÀkrar nÀtverket pÄ ett ordentligt sÀtt. I detta arbete har jag studerat trÄdlösa nÀtverk; hur de fungerar, vilka hot som kan finnas och vad man kan göra för att skydda sig.