Studien handlar om lÀs- och skrivsvÄrigheter och syftet med detta arbete var att fÄ kunskap om hur nÄgra pedagoger med hjÀlp av en speciallÀrare utformar den dagliga undervisningen för elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter i Är tre ? fem i en Montessoriskola. Intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod för att fÄ kunskap och djupare förstÄelse. DÄ det endast var tre pedagoger som stÀllde upp med sin kunskap och tid kan inga generella slutsatser dras av denna studie. Resultatet visar att pedagogerna i den mÄn det Àr möjligt arbetar utifrÄn elevernas behov och att de anpassar material och övningar efter elevens förutsÀttningar.

LÀnsstyrelsen och NaturvÄrdsverket arbetar tillsammans med att inventera och sanera förorenade omrÄden. För att kunna ta reda pÄ vilka risker ett förorenat omrÄde har pÄ mÀnniskors hÀlsa och miljö görs en riskbedömning. Riskbedömningen börjar oftast med en förenklad riskbedömning (benÀmns ofta riskinventering eller riskklassificering) av det förorenade omrÄdet. Den kan sedan om det anses nödvÀndigt följas upp av en fördjupad riskbedömning, dÀr större hÀnsyn tas till platsspecifika förhÄllanden. NaturvÄrdsverket har arbetat fram en riktvÀrdesmodell för framtagning av generella riktvÀrden.

Matematik Àr sÄ mycket mer Àn att bara rÀkna tal och siffror. Det kan till exempel vara mönster, jÀmförelser, fÀrg och form, tid, problemlösning och rumsuppfattning med mera. Syftet med denna studie Àr att fÄ en bild över hur de yngsta barnen i förskolan lÀr sig matematik enligt utvald litteratur, Àven pedagogens roll i matematikinlÀrningen studeras. Fyra utvalda böcker har studerats för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna. DÀrefter har en komparativ analys gjorts, en jÀmförelse mellan de olika böckerna för att se likheter och skillnader.

Datorstött samarbete (Computer Supported Co-operative Work) Àr ett vÀxande omrÄde idag, bÄde bland anvÀndare och inom forskningen. Det omfattar tekniskt stöd för mÀnniskor som samarbetar i grupper för att uppnÄ faststÀllda mÄl. Mitt arbete har omfattat en undersökning pÄ Institutionen för datavetenskap vid Högskolan i Skövde. Syftet med undersökningen har varit att faststÀlla anvÀndares Äsikter om vilka förvÀntningar, risker och framtidsutsikter som de tror att omrÄdet datorstött samarbete innebÀr. Arbetet har genomförts dels via en enkÀtundersökning och dels via en intervjuundersökning.AnvÀndare kan ha teoretisk och/eller praktisk kunskap i Àmnet datorstött samarbete, dÀr kunskaper i det ena inte garanterar kunskaper i det andra.

SammanfattningUppsatsen behandlar EU-stadgans tillÀmplighet pÄ det svenska dubbelförfarandet, pÄförande av skattetillÀgg och utdömande av straffrÀttsliga pÄföljder vid oriktig uppgift. FramstÀllningen baseras pÄ gÀllande lagtext vid 1 december 2011, men hÀnsyn har Àven tagits till lagförslaget avseende den nya skatteförfarandelagen, SFL, som avses trÀda i kraft den 1 januari 2012.  Besvarandet av syftet sker ur ett svenskt perspektiv med beaktande av rÀttssÀkerheten för den enskilde. Det klargörs att EU-stadgans stÀllning innebÀr att den skall ha företrÀde framför motstridig nationell rÀtt. Vidare kan kravet pÄ klart stöd som HD har uppstÀllt för att underkÀnna det svenska dubbelförfarandet med stöd av Europakonventionen, inte upprÀtthÄllas vid EU-stadgans tillÀmpning. Ett sÄdant krav skulle strida mot rÀttssÀkerhetskravet pÄ en bestÀmd rÀttskÀllehierarki, och dÀrmed inte tillförsÀkra den enskildes rÀttssÀkerhet.

En mer miljömedveten och energismart byggbransch behövs för sÀkerstÀllandet av hÄllbara stÀder bÄde idag och för kommande generationer. DÀrför introducerar fler och fler exploatörer miljöklassificeringssystem, Àven kallade miljöcertifieringssystem, som arbetsmetod. Miljöklassning innebÀr en bedömning av den miljöpÄverkan som byggnation av en ny fastighet medför. Oklart Àr hur och om dessa system Àr tillÀmpningsbara frÄn ett landskapsarkitekturperspektiv och i följande arbete Àmnar jag att besvara följande frÄgestÀllning: Vad skiljer de allt mer frekvent anvÀnda miljöcertifieringssystemen BREEAM och Grönytefaktorn ur ett svenskt landskapsarkitekturperspektiv? TvÄ av de största systemen pÄ den svenska marknaden, BREEAM Europe Commercial och Grönytefaktorn, analyseras och jÀmförs med stöd i tvÄ aktuella exploateringsomrÄden: Masthusen och Norra DjurgÄrdsstaden.

Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att utreda vad lag (1967:531) om tryggande av pensionsutfÀstelse m.m. (tryggandelagen) stiftar om de olika skyddsreglerna. Krav pÄ nöjaktig placering, begrÀnsningar för ÄterlÄn och skydd vid överlÄtelse av verksamheten och hur dessa regler skyddar pensionsborgenÀrerna. Metod:Vi arbetar utifrÄn den rÀttsdogmatiska metoden.Slutsats:Fler företag vill bilda pensionsstiftelser och dÄ behövs det ocksÄ en bra reglering och lagstiftning pÄ omrÄdet. Vi har skrivit om bakgrunden till pensionsstiftelser, dÀr vi har behandlat pensionsystemet och vilken lagstiftning som Àr aktuell pÄ omrÄdet.

Uppsatsen presenterar vÀrdeöverföringsbegreppet och kapitalskyddsreglerna i aktiebolag. Skyddet som bolagets borgenÀrer Ätnjuter via de aktiebolagsrÀttsliga regleringarna behandlas, och dÀribland vilka fördelar och nackdelar detta medför samt rÀttsverkningarna av en övertrÀdelse. Detta för att klargöra huruvida kapitalskyddet i privata aktiebolag ger avsedd effekt.Aktiebolag Àr den associationsform som ur Àgarsynpunkt ger bÀst skydd vid bedrivande av affÀrsverksamhet. HÀrmed uppstÀller aktiebolagslagen krav pÄ aktiekapital i aktiebolag, för att tÀcka upp eventuella förluster. Detta eftersom borgenÀrerna endast kan fÄ kapital frÄn bolagets förmögenhet och inte ur Àgarnas vilket kan leda till att stÀllningen för dem vid en konkurs i företaget kan bli mycket dÄlig.

Svensk doktrin framhÄller sex grundlÀggande förmÄgor för analys av motstÄndaren. Dessa Àr ledning, uthÄllighet, und/info, rörlighet, verkan och skydd.FörmÄgorna Àr en tankemodell avsedd för att nÄ maximal effekt i sitt agerande. De Àr stÀndigt nÀrvarande pÄ stridsfÀltet, de pÄverkas av varandra och deras betydelse varierar över tid. Syftet med uppsatsen Àr att belysa IRA utveckling mellan 1968-1974 utifrÄn de sex grundlÀggande förmÄgorna.Resultatet visar att IRA utveckling under tiden för studien frÀmst skedde inom förmÄgan verkan, andra förmÄgor som ledning och und/info tog lÀngre tid att utveckla. En orsak till detta kan vara att studien omfattar inledningen av konflikten och IRA utveckling mot att bli en icke-statlig vÀpnad aktör..

Svenskt abstract: Denna uppsats syftar till att undersöka och belysa vad enhetschefer pÄ en socialförvaltning efterfrÄgar för kompetensutveckling avseende sin personal, samt deras förhÄllningssÀtt gentemot kompetensutvecklingars innehÄll och utförare. Jag vill med denna uppsats belysa enhetschefernas attityder till, och kunskap om, olika typer av kompetensutveckling för sin personal. Detta görs med hjÀlp av intervjuer med enhetschefer och förklaras utifrÄn organisationsteori med inriktning pÄ ett instrumentellt perspektiv. Resultat i denna uppsats visar att det enhetscheferna efterfrÄgar Àr beroende av hur organisationsstrukturen Àr utformad, vilken kompetens som finns idag och vilken kompetens som fattas i organisationen.

SÀkerhetstÀnkandet Àr pÄ stark frammarch i vÄrt samhÀlle idag. SÄ Àven inom skidÄkningen. Detta har lett till att allt fler vÀljer att Äka skidor med bÄde ryggskydd och hjÀlm, vilket har gjort att tillverkning av sÄdana attiraljer Àr en vÀxande marknad. PÄ denna marknad försöker POC etablera sig och har till sÀsongen 05-06 lanserat sina första produkter, hjÀlmar för alpint tÀvlande och ryggskydd. Dessa hjÀlmar har rönt stor uppskattning och fÄtt bra kritik av press och designers runt om Europa, vilket har lett till designpriser och utmÀrkelser under Äret.

Den första provisoriska strandskyddslagstiftningen infördes i Sverige 1950, Àven om man tidigare hade skydd för vissa naturomrÄden för att sÀkra allmÀnhetens tillgÄng. De första lagarna som gav strÀnderna ett skydd skulle fungera i samspel med allemansrÀtten som dÄ lyftes fram och fick en ny betydelse i samhÀllet. Den provisoriska strandskyddslagstiftningen ersattes av en permanent nÄgra Är senare, och har dÀrefter har kompletterats och förÀndrats. Den största förÀndringen skedde 1975, dÄ strandskyddet blev generellt och dÀrmed obligatoriskt. Strandskyddslagstiftningen gÀller vid alla kuster, sjöar och vattendrag och innebÀr att inga byggnader, anlÀggningar eller verksamheter fÄr uppföras inom 100 meter frÄn strandlinjen, bÄde i havet och pÄ land.

Studien syftar till att undersöka vad som pÄverkar kvinnors möjlighet till karriÀrutveckling i mansdominerade branscher. En induktiv studie har genomförts dÀr kvinnor i ledande positioner samt HR- chefer pÄ respektive företag har intervjuats. FrÄn det empiriska materialet formades en analysmodell. Det teoretiska arbetet inleddes sedan och mynnade ut i en modell om vad som kan pÄverka kvinnors karriÀrutveckling. Med hjÀlp av modellen analyserades det empiriska materialet.

Syftet med uppsatsen var att undersöka NorrlÀndska socialdemokratens och PiteÄ-Tidningens rapportering kring och den i tidningarna förda debatten inför den svenska folkomröstningen angÄende ett eventuellt svenskt medlemskap i den Europeiska unionen. Vidare undersöktes huruvida det förelÄg en samstÀmmighet mellan tidningarnas ledarartiklar och det nÀrstÄende partiets politik. Undersökningen har visat att de bÄda socialdemokratiska tidningarna hade motsatt uppfattning angÄende huruvida Sverige borde ansluta sig till den Europeiska unionen. Tidningarnas skilda stÄndpunkter i frÄgan kan mÄhÀnda förklaras av att det nÀrstÄende partiet (s) var djupt splittrat i EU-frÄgan.

Den förste juli 2011 beslutade Kemikalieinspektioen att godkÀnna anvÀndandet av det tillvÀxtreglerande preparatet Moddus 250 EC frÄn Syngenta Crop Protecktion A/S i samtliga strÄsÀdesgrödor. Detta var ett beslut som framkommit efter en dom i regeringsrÀtten den 22 september 2010 (KemI, 2011). Samtidigt Àr inte den svenska kvarnarindustrin beredd pÄ att ta emot spannmÄl som Àr tillvÀxtreglerad. Jag blev intresserad hur detta skulle pÄverka svenska lantbrukare och hur de skulle hantera denna lagÀndring som inte gÄr att utnyttja vid odling av spannmÄl till humankonsumtion dÄ svenska kvarnindustrin inte tar emot spannmÄlen. För att undersöka detta gjordes en litteraturstudie i Àmnet samt kompletterande intervjuer med öppna frÄgor till fem företag/organisationer. Litteraturstudien visade pÄ att frÄgan lÀnge varit aktuell och debatterats sedan 1987 dÄ den första restriktionen om strÄförkortning kom. Denna gÀllde alla sÀdesslag utom rÄg som var undantaget p.g.a.