VÄrt syfte med studien var att undersöka vad medarbetare i offentlig verksamhet, i vÄrt fall enpolismyndighet, anser vara viktiga kompetenser att ta hÀnsyn till vid en individuelllönesÀttning. Syftet har ocksÄ varit att undersöka vad medarbetarna upplever som rÀttvis lön samt att analysera deras upplevelser och attityder kring individuell lön ur ettorganisationskulturperspektiv.VÄr undersökning har gjorts genom att intervjua tolv medarbetare inom polismyndigheten iVÀstra Götaland. Vi har intervjuat medarbetare i tre olika funktioner för att fÄ ett sÄ brettspektrum av Äsikter som möjligt. Dessa tre funktioner har varit poliser i yttre tjÀnst, utredareoch chefer. Empirin har vi analyserat efter teorier om kompetens, rÀttvisa och organisationskultur.Resultatet av undersökningen visar att de kompetenser som anses viktiga att ta hÀnsyn till vid individuell lönesÀttning Àr arbetskrav, prestationer och personliga egenskaper.

Den första provisoriska strandskyddslagstiftningen infördes i Sverige 1950, Àven om man tidigare hade skydd för vissa naturomrÄden för att sÀkra allmÀnhetens tillgÄng. De första lagarna som gav strÀnderna ett skydd skulle fungera i samspel med allemansrÀtten som dÄ lyftes fram och fick en ny betydelse i samhÀllet. Den provisoriska strandskyddslagstiftningen ersattes av en permanent nÄgra Är senare, och har dÀrefter har kompletterats och förÀndrats. Den största förÀndringen skedde 1975, dÄ strandskyddet blev generellt och dÀrmed obligatoriskt. Strandskyddslagstiftningen gÀller vid alla kuster, sjöar och vattendrag och innebÀr att inga byggnader, anlÀggningar eller verksamheter fÄr uppföras inom 100 meter frÄn strandlinjen, bÄde i havet och pÄ land.

År 2013 berördes 1876 barn av vrĂ€kning och 504 av dessa barn och deras familjer blev vrĂ€kta frĂ„n sin bostad. Att bli vrĂ€kt innebĂ€r att flytta frĂ„n sin bostad med tvĂ„ng. Regeringen formulerade 2007 en nollvision om att inga barn ska vrĂ€kas. I Sverige saknas skydd mot vrĂ€kning av barnfamiljer. SocialtjĂ€nsten Ă€r en instans som har vissa möjligheter att förhindra att barnfamiljer vrĂ€ks dock stĂ€cker sig inte deras möjligheter till alla led i vrĂ€kningsprocessen. Denna studie syftar till att undersöka hur rĂ€ttsliga instanser talar om barnfamiljer och resonerar kring deras situation i vrĂ€kningsĂ€renden.

Bakgrund: Prostatektomi Àr en av de vanligaste behandlingar mot prostatacancer. En av biverkningarna som majoriteten av de mÀn som gÄr igenom ingreppet Àr urininkontinens. Syfte: Att belysa hur det Àr att leva med urininkontinens efter en prostatektomi pÄ grund av prostatacancer. Metod: Det Àr en kvalitativ litteraturstudie baserad pÄ nio artiklar som analyserades utifrÄn Graneheim och Lundmans modell. Resultat: MÀn med urininkontinens upplever sitt tillstÄnd ovÀrdigt och skÀms över att lÀcka urin.

Ända sen lagstiftarna i 1944, 1962 och 1974 Ă„rs brandlagsstiftning samt 1986 Ă„rs rĂ€ddningstjĂ€nstlag har det funnits en strĂ€van att öka kommunernas ansvar för brandslĂ€ckning, rĂ€ddningstjĂ€nst och förebyggande brandskydd. I Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ska de olika aktörernas ansvar gĂ€llande brandsĂ€kerhet tydliggöras, vilket kan ses som en naturlig utveckling av samhĂ€llets strĂ€van mot en bĂ€ttre brandsĂ€kerhet. För att tillgodose kraven som Lagen om skydd mot olyckor stĂ€ller pĂ„ Ă€gare och nyttjanderĂ€ttshavare sĂ„ bör ett s.k. Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA) bedrivas under hela byggnadens/anlĂ€ggningens tid för anvĂ€ndning och skall omfatta sĂ„vĂ€l verksamhet som organisation.Landstinget Ă€r en aktör som berörs av Lagen om skydd mot olyckor eftersom en brand i ett sjukhus eller vĂ„rdinrĂ€ttning kan, av lĂ€tt förstĂ„eliga skĂ€l, fĂ„ katastrofala följder. Landstinget i VĂ€rmland har de senaste Ă„ren genomfört en koncernövergripande översyn av sitt totala sĂ€kerhetsarbete.

Municipal safety work is an issue frequently discussed. The new legislation about accident prevention obeys the Swedish municipality to present an action program for accident prevention. In BorlÀnge municipality there has been no sanctioned proposal for a program. This report presents the problems found and gives proposals for improvements in the future safety work. The guiding words should be unambiguousness, able to control and not too complicated.

Bakgrund: Svenskt NÀringsliv utför Ärligen undersökningen ?Lokalt nÀringsliv?, dÀrföretagare fÄr utvÀrdera sina respektive kommuner gÀllande det lokala företagsklimatet. I den senaste undersökningen framkommer det att transportbolagen Àr den generellt sÀtt minsta nöjda branshen i VÀxjö kommun.Ett gott företagsklimat Àr nyckeln till att skapa framgÄngsrika företag. Ett gott företagsklimat Àr ett ömsesidigt mÄl som bÄde företagare och kommun strÀvar efter. Företagare kommer fÄ en ökad sysselsÀttning vilket kommer leda till högre skatteintÀkter för kommunen.

Denna studie jÀmför debatterna om ett svenskt rusdrycksförbud inför folkomröstningen 1922 mellan riksdagens bÄda kamrar och tre dagstidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Social-Demokraten. Valet av tidningar har gjorts med mÄlet att fÄ en ideologisk spridning, för en bÀttre jÀmförelse. Resultatet visar pÄ flera olika typer av argument, och en viss skillnad, bÄde mellan riksdagen och tidningarna, mellan riksdagens första och andra kammare, och mellan de olika tidningarna..

Syftet med utvÀrderingen Àr att utvÀrdera skyddsÄtgÀrden larmtelefon som tilldelas brottsoffer. Larmtelefonen utvÀrderas utifrÄn dess mÄlsÀttning att öka tryggheten samt möjligheten till stöd och skydd. Tidigare forskning visar att det Àr viktigt för brottsofferstödjande verksamheter att ha kunskap inom behov och reaktioner hos brottsoffer för att pÄ ett kompetent sÀtt bemöta dessa. Genom en metodtriangulering, bestÄende av enkÀter och intervjuer, har larmtelefonens mÄlsÀttning utvÀrderats utifrÄn en mÄluppfyllelse- samt brukarorienterad modell. UtifrÄn resultaten har larmtelefonen visats pÄverka skyddspersonernas trygghetsupplevelse och rörelsefrihet.

Den som lÄnar ut ett belopp mot sÀkerhet i pantrÀtt har ett förhÄllandevis gott skydd mot kreditförluster. Den som inte sjÀlv innehar pantegendomen med besittningsrÀtt, utan mÄste lita pÄ att den som innehar egendomen inte lÀmnar ut den till gÀldenÀren eller nÄgon annan eller pÄ annat sÀtt avhÀnder sig egendomen, löper eventuellt större risk att lida rÀttsförluster. Uttryckt pÄ ett annorlunda vis kan man sÀga att en denuntiationspanthavare löper större risk Àn en besittningspanthavare. Mitt syfte Àr att identifiera och analysera de risker en denuntiationspanthavare utsÀtter sig för jÀmfört med de risker en panthavare med besittning till pantegendomen utsÀtter sig för..

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn ett förutsebarhetsperspektiv utreda den skatterÀttsliga legalitetsprincipen och det skatterÀttsliga retroaktivitetsförbudet. Mot bakgrund av den utredningens resultat prövas delar av Företagsskattekommitténs (FSK) förslag.Förutsebarhet handlar om att en enskild som agerar med utgÄngspunkt i gÀllande rÀtt ska kunna förutse konsekvenserna av sitt agerande. Det stÀller krav pÄ att lagstiftningen utformas tydligt. Det ska uppfyllas genom legalitetsprincipen. Det stÀller ocksÄ krav pÄ att lagstiftning endast verkar framÄt i tiden.

I och med info?randet av International Accounting Standards Boards (IASB)redovisningsregler - International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS), fo?r att fra?mja fo?r en harmonisering av redovisningen har medlemsstaterna i Europa bo?rjat na?rma sig en alltmer likriktad redovisning. I arbetet mot en mer global och ja?mfo?rande marknad har de olika medlemsstaterna tvingats a?ndra pa? kulturellt trygga och betingade ramverk. I det fo?ra?ndringsarbete som sker har det blivit no?dva?ndigt med laga?ndringar fo?r att se till att en snabb samt regelra?tt redovisning sker.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att försöka faststÀlla och tydliggöra var grÀnsen för tilldelning av lÀsbehörighet för hÀlso- och sjukvÄrdspersonal gÄr vid anvÀndande av elektroniska patientjournaler. Det finns önskemÄl frÄn kommuner och landsting om en enda landsomfattande elektronisk patientjournal för varje patient. En av de frÀmsta fördelarna Àr att tillgÀngligheten ökar dramatiskt och att det ger administrativa kostnadsbesparingar men en ökad tillgÀnglighet betyder ocksÄ ökad risk för obehörigt intrÄng och att patientens integritet riskerar att krÀnkas. Det avgörande vid bedömningen av en viss hÀlso- och sjukvÄrdspersonals lÀsbehörighet Àr behovet av uppgifter för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Det Àr dock otydligt i lagstiftningen och övrig normering vem som behöver vilka uppgifter för att utföra sitt arbete.

SammanfattningStudien syftar till att ge fördjupad kunskap om svenskt internationellt bistÄndsarbete samt hur problem formuleras och lösningar konstrueras av bistÄndsorganisationernas arbetsÀtt.  Studien Àr genomförd med en kvalitativ metod och det empiriska materialet har inhÀmtats genom intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre ledande personer frÄn tvÄ svenska bistÄndsorganisationer som arbetar pÄ internationell nivÄ. Vidare inryms i studien observationer frÄn dessa tvÄ bistÄndsorganisationer. Studiens teoretiska perspektiv Àr den postkoloniala teorin, teorin om konstruktion av sociala problem samt begreppen kolonialism och eurocentrisk diffusion.Resultatet i studien visar att de studerade bistÄndsorganisationerna i stora drag har ett liknande tillvÀgagÄngssÀtt i sitt arbete med internationellt bistÄnd.

För att precisera hÄllbar utveckling kan man dela upp begreppet i tre dimensioner; ekonomisk, social och miljömÀssig, vilka ska stödja varandra i arbetet mot hÄllbar utveckling. För att uppnÄ hÄllbar utveckling krÀvs att företag tar ett ansvar för alla dessa dimensioner. Detta benÀmns som ett socialt ansvarstagande. Den framvÀxt som skett gÀllande frÄgan beror delvis av företagsskandaler vilka avslöjat att stora företag inte tar ett socialt ansvarstagande. HÀr har frÄgan gÀllande företagens ansvar för leverantörernas arbete aktualiserats, dÀr varor och tjÀnster köps in frÄn lÀnder dÀr principer och lagar gÀllande miljö, mÀnskliga rÀttigheter, arbetsrÀtt och anti-korruption inte respekteras till fullo.