Det finns ett stort behov av att skydda artrikedomen i de svenska skogarna. Skydd av vÀrdefulla skogsomrÄden innebÀr att betydande arealer mÄste undantas frÄn skogsproduktion. Förutom formellt skydd har Sveriges riksdag genom miljökvalitetsmÄlet ?Levande skogar? beslutat att skogsbolag och enskilda markÀgare frivilligt ska avsÀtta 500 000 hektar produktiv skogsmark. Varaktigheten hos de frivilliga avsÀttningarna bedöms vara lÄngsiktig men omprioriteringar kan pÄverka tidshorisonten och frÄgan Àr förhÄllandevis outredd.

Debatten om ett borttagande av revisionsplikten i smÄ och medelstora aktiebolag blev Äter aktuell efter att Svenskt NÀringsliv i mars publicerade en rapport i Àmnet. Enligt EG-rÀttens fjÀrde direktiv kan de enskilda medlemslÀnderna sjÀlva besluta om revisionsplikten skallavskaffas för smÄ aktiebolag eller inte. Inom den europeiska unionen Àr det endast de nordiskalÀnderna som har valt att ha kvar plikten.Informationen i en Ärsredovisning anvÀnds frÀmst av företagsintressenter för att kunna avgöra företagets ekonomiska situation. I och med att en oberoende revisor granskat Ärsredovisningen fÄr intressenterna ett kvitto pÄ att innehÄllet Àr kontrollerat och upprÀttat efter god redovisningssed. Problemet för intressenterna Àr hur de ska kunna gardera sig för att samla in tillförlitlig information för bedömning av företaget om revisionsplikten avskaffas.Vi har som syfte med denna studie att titta nÀrmare pÄ hur de smÄ Àgarledda aktiebolagens externa intressenter stÀller sig till ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten och vilka konsekvenser denna avskaffning kan medföra för dem.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka affÀrskulturen pÄ den norska marknaden, för att se om det föreligger nÄgra skillnader med den svenska affÀrskulturen och om nÄgra av dessa skillnader kan ge konsekvenser för ett litet svenskt företags etablering i Norge. Denna uppsats Àr skriven pÄ uppdrag av ett företag och forskningen som genomförs Àr utforskande.För att undersöka skillnader mellan den svenska och norska affÀrskulturen har vi anvÀnt oss av flera olika kÀllor. Dels har vi inom omrÄdet affÀrskultur sökt efter svenska och norska sÀrdrag i litteratur, dels har vi genomfört kvalitativa intervjuer. Vi har Àven sökt i böcker och pÄ Internet efter affÀrsrÀttsliga skillnader mellan lÀnderna.I analysen har vi sedan med hjÀlp av litteraturen och resultaten frÄn intervjuerna undersökt om det finns nÄgra skillnader och om dessa kan leda till konsekvenser för ett litet svenskt företag. Vi kom fram till att trots att lÀnderna, precis som mÄnga tror, Àr lika finns det ocksÄ en hel del som skiljer dem Ät.

Ett whistleblowingsystem, pÄ svenska kallat visselblÄsningssystem, Àr till för att underlÀtta för en anstÀlld att slÄ larm om oegentligheter pÄ en arbetsplats. Det kan vara en sÀrskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrÀttat för ÀndamÄlet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblÄsare kan Àven vÀnda sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrÀtta ett visselblÄsningssystem har blivit mer och mer populÀrt men konsekvenserna för den anstÀllde som visselblÄser Àr ofta av negativ karaktÀr. VisselblÄsaren kan exempelvis bli mobbad pÄ sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort frÄn sitt arbete.

Syftet med fo?revarande studie a?r att underso?ka vilka fo?r- och nackdelar e-handeln erbjudit ett mindre svenskt fo?retag i retailbranschen under dess internationalisering och hur dessa pa?verkat internationaliseringen. Fo?r att besvara syftet har vi genom en kvalitativ studie och sex intervjuer och underso?kt ett mindre svenskt fo?retag som sa?jer stilma?ssigt utpra?glade kla?der. Underso?kningen utga?r ifra?n tidigare e-handelslitteratur utifra?n vilken tidigare fo?reslagna fo?r- och nackdelar som e-handel inneburit fo?r internationaliseringen identifieras.

Syftet Àr att undersöka om Sverige tillsammans med ett eller flera av de nordiska lÀnderna kan utgöra en optimal valutaunion. UtifrÄn ett svenskt perspektiv visar resultaten att det Àr lÀmpligast för Sverige att ingÄ i en valutaunion med Norge och Danmark eftersom den ekonomiska integrationen mellan dessa lÀnder har varit störst. Taylors rÀnteregel visar att Sverige och Norges rÀntebanor samvarier mest och Optimal currency area-index (OCA-index) visar att Sverige, Danmark och Norge prÀglas av störst ekonomisk integration.Vi har anvÀnt tvÄ olika metoder för att undersöka en optimal nordisk valutaunion utifrÄn ett svenskt perspektiv, OCA-index och Taylors rÀnteregel. De bÄda tillvÀgagÄngssÀtten fokuserar pÄ hur ekonomiskt integrerade lÀnderna Àr, men genom olika variabler och ekonomiska storheter. Ett OCA-index har skapats och skattningen visar att variabeln som beskriver konjunkturcykeln Àr den som har störst inverkan pÄ den beroende variabeln, vÀxelkursvolatilitet.

Sekretesslagen Àr en förutsÀttning för att socialt arbete ska fungera men mÄnga av de som dagligen anvÀnder sig av lagen uppfattar den som omfattande och svÄrtolkad. Uppsatsen syftar till att kartlÀgga sekretesslagens roll i samarbetet inom och mellan olika verksamheter som arbetar för barn och unga upp till 15 Är, hur lagen pÄverkar det professionella arbetet kring dessa och förutsÀttningarna att tillgodose den enskilde individens behov. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka brister finns i sekretesslagen, i tolkningen och brukandet av den? Utgör sekretesslagen ett hinder i samarbetet inom och mellan samhÀllets olika instanser? Kan sekretesslagen vara ett hinder mer Àn ett skydd för den enskilde individen? Vilka eventuella behov finns av förÀndringar i lagstiftningen?UtifrÄn kvantitativ metod utformades en enkÀt som personal inom förskola och skola, socialtjÀnst och BUP (barn och ungdomspsykiatrin) besvarade. Datamaterialet matades in i statistikprogrammet SPSS för analys.Resultatet visar pÄ bristande kunskaper och utbildning om sekretesslagen i samtliga yrkeskategorier.

It is a well known archaeological concern that the remains of human bones left from the bronze age and early iron age Scandinavia are not nearly enough to represent the estimated population of the time. Furthermore the bones of each find rarely represent a whole individual. The majority of the bones must have been disposed of somewhere else, possibly scattered in running waters or in the fields, where they have evaporated or are securely hidden from archaeological excavations.This thesis deals with the grave concept and the problem in using a word that is so very clouded by its modern, western meaning. It also offers an alternative explanation to why the bones are handled the way they are and why they are found in such awkward contexts..

Uppsatsen handlar om det förstÀrkta rÀttsskyddet i 17:1-5 BrB. Detta skydd gÀller för de personer som utövar myndighet. I uppsatsen redogörs ingÄende för 17:1-4 BrB, det vill sÀga vÄld och hot mot tjÀnsteman, förgripelse mot tjÀnsteman och vÄldsamt motstÄnd. Det redogörs ocksÄ korfattat för den upphÀvda bestÀmmelse om missfirmlese mot tjÀnsteman, ofredande 4:7 BrB och förolÀmpning 5:3 BrB, dÄ detta behövs för att förstÄ problematiken kring det förstÀrkta rÀttsskyddet.I uppsatsen diskuteras vilka problem som finns med det förstÀrkta rÀttsskyddet och vad som borde Àndras. Fungerar det förstÀrkta rÀttskyddet och behövs det?.

VÄr ambition Àr att bidra till en utveckling av SEBs Employer Branding genom en individanpassad segmentering och med det som utgÄngspunkt ta fram rekommendationer för vilka marknadsaktiviteter som ska utföras framöver. Det teoretiska syftet med vÄr uppsats Àr att tillföra ny generaliserbar kunskap inom Employer Branding genom att tillÀmpa en psykografisk modell vid analysen av SEB ? ett stort svenskt börsbolag inom finanssektorn..

SammanfattningSedan lÄng tid tillbaka har den svenska kollektivavtalsmodellen varit utgÄngspunkt för reglering av löner och andra allmÀnna anstÀllningsvillkor pÄ vÄr arbetsmarknad. Arbetsmarknadens parter, dvs. fackföreningar och arbetsgivare har genom trÀffande av kollektivavtal kommit överens om vilka villkor som ska tillÀmpas. Hösten 2004 intrÀffade dock en hÀndelse vars följder har inneburit ett ifrÄgasÀttande av avtalsmodellens förenlighet med EU:s nationalitetsdiskrimineringsförbud och de EG-rÀttsliga bestÀmmelserna om fri tjÀnsterörlighet.De svenska fackförbunden Byggnads och Elektrikerförbundet vidtog stridsÄtgÀrder mot ett lettiskt byggbolag, Laval un Partneri Ltd, som med utstationerade lettiska arbetare utförde en ombyggnation av en skola i Vaxholm. StridsÄtgÀrderna syftade till att förmÄ det lettiska bolaget att teckna svenskt kollektivavtal.

År 2000 presenterades en ekonometrisk analys av vĂ€rldens bistĂ„nd i artikeln ?Who Gives Foreign Aid to Whom and Why??, av Alebrto Alesina och David Dollar. Undersökningens syfte var att försöka hitta de variabler som ligger till grund för lĂ€nders beslut om att skĂ€nka bistĂ„nd. Resultatet visade att det oftare ligger strategiska och politiska motiv bakom bistĂ„ndsgivningen, snarare Ă€n en önskan om reducerad fattigdom och ökad tillvĂ€xt. Efter denna undersökning konstaterade man frĂ„n svenskt hĂ„ll att nĂ„gon liknande undersökning rörande det svenska bistĂ„ndet aldrig genomförts.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur privatpersoner förhÄller sig till IT-sÀkerhet, hur medvetna de Àr om de förekommande hoten och hur de skyddar sig. Undersökningen avgrÀnsas till att undersöka IT-sÀkerhetstÀnkande, gÀllande datorvirus och datorintrÄng, hos privatpersoner i författarens nÀrhet. Studien genomförs med en kvantitativ enkÀtunderökning, vilken besvaras av 39 personer.En slutsats Àr att det rÄder en omedvetenhet, bland de svarande, bÄde vad gÀller de hot som föreligger vid InternetanvÀndning samt de skydd som finns att tillgÄ. Detta kan vara en bidragande orsak till varför de svarande inte skyddar sig tillrÀckligt..

Organisationer och företag utvecklas och förÀndras stÀndigt för att möta omvÀrldens krav och medarbetarna har kommit att fÄ en allt viktigare roll i förÀndringsarbetet. PÄ senare Är har utvecklingen gÄtt mot att försöka uppbÄda engagemang och ansvarstagande hos medarbetarna för att utveckla den egna verksamheten, det vill sÀga utöva ett medarbetarskap. Hur verksamheten Àr organiserad har betydelse för hur medarbetarskapet utövas. Medarbetarskapet kan ocksÄ ta sig uttryck pÄ olika sÀtt i olika organisatoriska kontexter, vilket innebÀr att det som fungerar i en organisation inte nödvÀndigtvis fungerar i andra. Alla typer av förÀndringar som sker i en organisation pÄverkar dock individerna som mÄste förhÄlla sig till resultaten av förÀndringarna, vilket i sin tur pÄverkar utfallet.Denna studie syftar till att öka förstÄelsen för hur organisationsförÀndringar kan komma att pÄverka medarbetarskapet, i det hÀr fallet dÄ en organisation gÄr frÄn en platt organisations­struktur till en mer hierarkisk.

Denna kandidatuppsats behandlar Àmnet ledarskap och beskriver hur ledarskapet hos en projektledare i Föreningen X har sett ut. Fokus ligger pÄ projektledaren som den formella ledaren i projektgruppen och hur personen har hanterat sin projektledarroll. Studien ser nÀrmare pÄ projektledarens ledarroll utifrÄn ett styrande, stödjande och delegerande perspektiv samt de krav som sÀtts pÄ projektledarollen. Utöver detta behandlas och presenteras den teori som rör krav pÄ ledarskap, situationsanpassat ledarskap, tidsbegrÀnsat ledarskap samt synen pÄ svenskt ledarskap. Vidare presenteras den normativa modellen Fundamental Interpersonal Relationship Orientation (FIRO) som förklarar ledarskapet inom olika grupputvecklingsfaser.