Säkerhet är något som involverar alltmer i vår vardag eftersom den tekniska utvecklingen går framåt i rask takt. Portkoder, kameraövervakning och avancerade betalningssystem via internet tillhör vår vardag och behovet ökar hela tiden. I landets kommuner har en liknande utveckling skett och det är i samband med detta som säkerhetsskyddslagen (1996:627) infördes. Lagen reglerar att det ska finnas ett säkerhetsskydd i varje kommun och att en säkerhetsanalys skall utföras för att lyfta fram de delar som skall bedömas skyddsvärda för att på så sätt höja säkerhetsskyddet i kommunen om det är undermåligt. I Bodens kommun finns ingen säkerhetsanalys utförd och därför syftar denna rapport att ta fram en grund till säkerhetsanalysen, vilket sker bland annat genom att inventera de skyddsvärda resurserna.

Marknadskommunikationens syften kan vara många, men att bygga företagets varumärke starkare kan vara en av anledningarna till kommunikation med omvärlden. Att som företag inneha ett start varumärke är en fördel på en allt mer globaliserad och konkurrensintensiv marknad. Det är därmed av vikt för företag att på ett tydligt sätt kommunicera sin identitet för att differentiera sig mot andra varumärken. En möjlig positioneringsstrategi att använda sig av för företag är att kommunicera varumärkets country-of-origin, något som enligt tidigare forskning kan vara extra gynnsamt för designrelaterade företag. Syftet med denna studie är att undersöka svenska modeföretags användning av country-of- origin i sin marknadskommunikation.

Med hjälp av denna uppsats avser författarna att visa hur en internationalisering och etableringsprocess kan se ut för ett svenskt företag i Brasilien. Författarna har även undersökt rådgivarnas syn på internationalisering samt etableringsprocess och hur den bör gå till. Med rådgivare menar författarna den Svensk-brasilianska handelskammaren, Exportrådet och SouthPartner konsultföretag..

SVenskt Artikulations- och NasalitetsTEst (SVANTE) är ett taltest som är särskilt anpassat för bedömning av talavvikelser till följd av strukturella och/eller funktionella avvikelser i munhåla och svalg. Behov fanns av att utöka befintliga normdata för testet SVANTE vilket motiverade föreliggande studie där normdata från ytterligare 30 barn i åldersgruppen sju år (6;6?7;3) med typisk utveckling samlades in. Vid sju års ålder förväntas talet vara fullt utvecklat (Bjar, 2003) men en viss variation i artikulation förekommer dock i jämförelse med vuxet uttal (Murdoch et al., 2012), och om avvikelse föreligger är detta snarare av fonetisk än fonologisk karaktär. /s/- och /r/- ljud har en tendens att utvecklas senare och avvikelser av dessa kan förekomma i denna åldersgrupp (Linell & Jennische, 1980).Studiegruppen bestod av förskolebarn och barn i första klass från tre kommunala skolor.

Uppsatsen behandlar det motsägelsefulla flyktingmottagandet den bosnienkroatiska flyktinggruppen fick 1995, vilket resulterade i 5 års väntan på permanent uppehållstillstånd. De omfattades av både integration och återvändande samtidigt och fokus har lagts i uppsatsen på resultaten och upplevelse av integration idag. Till grund för uppsatsen ligger dessutom ett antal intervjuer med bosnienkroater och berörda tjänstemän..

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi inom ekonomistyrning.             Ekonomihögskolan LinneuniversitetetVårterminen 2012. Författare:                 Claes Lindberg Handledare:               Jan Alpenberg Titel:                           Ekonomistyrning i småföretag                        Syfte:                          Syftet med denna studie är:Att bidra till ökad förståelse för användningen av ekonomistyrsystemen i ett tillverkande småföretag i Israel och jämföra med dito i Sverige.Att beskriva användandet av ekonomistyrsystemen samt analysera olikheter och likheter emellan dem.                                                                                                 Metod:                        Jag har i den här undersökningen valt att göra en fallstudie med två företag, ett israeliskt och ett svenskt. Den metod som jag använt definierar jag som en fallstudieteknik med en kvalitativ metod som enligt Yins dimensioner faller under multipel fallstudie med ett holistiskt tillvägagångssätt. Själva analysen har utförts med hjälp av ?contingency theory?. Slutsats:                      I studien har framkommit att det är stor skillnad i hur de två företagen har använt sina ekonomistyrsystem.

Den svenska FM är beroende av civil sjukvård för kirurgiskt omhändertagande i händelse av skadeutfall. Under det kalla kriget vilade den svenska krigssjukvårdsorganisationen på den militära sjukvårdsorganisationen, civilförsvaret och den civila sjukvården. År 2014 är den militära kirurgiska omhändertagandeförmågan reducerad till ca 1 % av tidigare kapacitet. Civilförsvarets organisation och stor del av fasta installationer och beredskapsförråd har reducerats starkt. Uppgiften att planera och organisera för civilt skydd är i enlighet med ansvars-, likhets- och närhetsprinciperna delegerad till regional och lokal nivå.

I dagens samhälle är skyddet av hotade och utrotningshotade arter väldigt aktuellt och kontroversiellt. Den problematik som uppstår när man vill skydda arter återfinns i alla länder, därför är det intressant att se hur andra länder valt att genomföra sitt skydd. Ett land med en omtalad och långtgående lagstiftning i detta fall är USA. Därför valde jag att genomföra en jämförelse mellan USA:s Endagered Species Act (ESA) och den Svenska fridlysningslagstiftningen. Den svenska fridlysningslagstiftningen är ingen enhetlig lagstiftning såtillvida att den har samlats upp enbart i miljöbalken (MB).

Första gången som EU-domstolen hade att ta ställning till franchiseavtal var i mål 161/84 Pronuptia de Paris. Kommissionen har därefter i några beslut fastställt riktlinjerna för hur franchiseavtal ska betraktas utifrån EU:s konkurrensrättsliga perspektiv. Frågeställningarna i uppsatsen behandlar franchisegivarens möjligheter att utveckla och skydda sitt affärskoncept; en enskild företagare och presumtiv franchisetagares risker och möjligheter med att ingå ett franchiseavtal samt på vilket sätt konsumenten gynnas av distributionssättet franchising..

Rapportens mål är att undersöka i vilken utsträckning de åtgärder som verksamhetsutövare planerar efter en allvarlig olycka eller tillbud vid Sevesoverksamheter faktiskt genomförs. 1999 infördes EU:s direktiv 96/82/EG om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser med farliga ämnen. Detta direktiv benämns Sevesodirektivet och är implementerat i svensk lagstiftning. Verksamheter som innehar en viss mängd farliga ämnen klassas som Sevesoverksamheter vilket innebär särkskilda regler för verksamheterna. Om en verksamhet är klassad som Sevesoverksamhet ska den beslutas vara farlig verksamhet enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO).

Vid sin tillkomst är de flesta företag små. Av den anledning kan man anta att det, inom företaget, finns en huvudsaklig beslutsfattare som i slutändan står för de allra viktigaste besluten. Denna person borde således vara den som avgör huruvida ett företag ska initiera export, det vill säga han eller hon fattar det första internationaliseringsbeslutet. Beslutsfattarens entreprenörsdrag blir därför intressanta, då en person med sådan karaktär i större utsträckning torde sträva efter, söka och svara på exportstimuli.I denna uppsats undersöks beslutsfattarens inverkan på internationaliseringsprocessen i ett mindre svenskt producerande företag utifrån sju parametrar genom en fallstudie. Av dessa sju är tre parametrar sammanfattade i psykologiska faktorer vilka kopplas till beslutsfattarens riskvillighet, attityd och ambition.

  ABSTRACTMikael Tjernberg: "Den musikaliska kvalitetens ideologi" ? Jan W Morthenson, kvalitetsbegrepp och musikestetik i en debatt under svenskt 1970-­tal. Uppsala Universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 60 poäng, 2007.Året 1974 präglade starka polariseringar den svenska musikens situation. Modernister kontra traditionalister/"populister", progressiv musikrörelse kontra vad som stämplades som "kommersiellt". Samma år författade tonsättaren Jan W Morthenson en essä i tidskrif­ten Tonfallet, i vilken han redogjorde för hur de kulturella kvalitetsnormerna, enligt hans me­ning, blivit alltmer problematiska.

Uppsatsen syftar till att öka förståelsen för näringsidkare att vårda, värna och skydda sina varumärken mot degeneration i Sverige och inom EG-samarbetet genom att presentera, analysera och diskutera varumärkesrättens uppbyggnad, degenerationsfenomenet och olika skyddsmöjligheter mot detsamma. I svensk nationell lagstiftning och på EG-rättslig nivå är kravet på särskiljningsförmåga juridiskt grundläggande för varumärkesrättens uppbyggnad. Det finns skyddsmöjligheter antingen genom inarbetning eller registrering av varumärken både i Sverige och inom EG-samarbetet. Namnvalets prägel på särskiljningsförmågan varierar beroende på vilken kategori då det kan finnas deskriptiva, suggestiva, slumpmässiga och fantasinamn som kategorier på varumärkesnamn. Varumärkesdegeneration innebär att varumärkets särkskiljningsförmåga går förlorad, vilket gör varumärket till en allmän generisk beteckning.

Den svenska Försvarsmakten (FM) har förändrats och gått ifrån invasionsförsvar till insatsförsvar, detta har lett till att FM fokuserar på insatser utomlands och hotet skiljer sig insatser emellan. De konflikter som är aktuella idag och där de svenska styrkorna bidrar med resurser utspelar sig i länder där urban miljö med lågteknologisk motståndare förekommer. Motståndaren har med tiden lärt sig att hantera strider i urban miljö och uppträder i alla dimensioner. Man anser att strid i denna typ av miljö kommer att öka i framtiden. Stora nationer har stridit i urban miljö med framgång.

Den 1 januari 2004 trädde Lagen om skydd mot olyckor i kraft och ersatte därmed den tidigare Räddningstjänstlagen. Övergången medförde ändringar på ett flertal områden som berör kommunernas arbete mot olyckor. Kravet på en räddningstjänstplan utgick och det bestämdes att varje kommun ska upprätta ett handlingsprogram för den olycksförebyggande verksamheten samt ett handlingsprogram för den kommunala räddningstjänsten. Handlingsprogrammen som arbetssätt innebär en övergång från detaljstyrning till målstyrning. De kommunala handlingsprogrammen revideras och antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod.