Uppsatsen jämför NATO:s respektive Sveriges operativa planeringsprocess och rekommenderar ett svenskt vägval för nationell metod. Inledningsvis motiveras den teoretiska analysmodellen bestående av militärteori, intuitiv beslutsfattning och Försvarsmaktsidé och målbild rapport 4. Därefter beskrivs och sortförvandlas planeringsprocesserna så att en likvärdig jämförelse kan genomföras. Analysen belyser skillnader och likheter, och redovisar styrkor och svagheter med planeringsprocesserna. Avslutningsvis diskuteras det val Sverige bör göra avseende nationell operativ planeringsprocess.

Syftet med denna uppsats är att göra en komparativ analys av diskurserna kring de så kallade ?problembarnen? runt förra sekelskiftet och idag. Undersökningen utgår från sociologen och filosofen Michel Foucaults historiesyn, dvs. att man som forskare inte enbart ska se historien som ett linjärt skeende utan även söka efter gemensamma beröringspunkter mellan olika tidsepoker. I diskursanalysen söks den kontextuella förståelsen och beskrivningarna i denna studie utgår från Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap i den liberalistiska samhällsstyrningen.

Syftet med undersökningen är att se om teorierna om krisberedskap som finns i litteraturen stämmer överens med hur det är i verkligheten. Dessutom vill jag se om krisberedskapen är densamma inom olika svenska företag. Jag valde att avgränsa min undersökning till en fallstudie genom att fokusera på en specifik del som handlar om de interna kriser som kan drabba ett svenskt företag. Med de interna kriserna menar jag de extraordinära händelser som kan inträffa, där de anställda blir drabbade eller där företaget drabbas på grund av de anställda.För att kunna undersöka detta kontaktade jag tre företag inom olika branscher. Genom intervjuer med dessa företag fick jag en bild av hur de arbetar med sin krisberedskap gällande interna kriser.

Under 1900-talet ökade intresset i betydande utsträckning för företags internationalisering. Internationalisering av ett företag är dock inte en helt lätt process vilket innebär att företag ger sig ut på en ofta okänd marknad. Marknader kan te sig olika, exempelvis beroende på vilket land man etablerar sig i och vilken bransch man är verksam inom. En förståelse för marknaden möjliggör en minskad osäkerhet och en effektivare verksamhet för företag.Utifrån insamlad information utformades en föreställning om att. informella institutioner kan utgöra ett hinder vid utlandsetablering och sättet företag hanterar dessa hinder är med hjälp av mutor.

Smittsamma sjukdomar kostar det svenska samhället enorma summor varje år. Behandlingen av smittade patienter har tidigare uppskattats till 5-10 miljarder svenska kronor årligen. Vidare estimeras de förebyggande åtgärderna kosta samhället runt en miljard svenska kronor. Detta betyder att det finns en ekonomisk drivkraft för att reducera antalet smittade patienter inom vården, speciellt de fall som är orsakade av resistenta bakterier. Samtidigt pågår det en debatt om resistenta bakterier och antibiotikaförbrukningen i både forskning och media.

I dagens samhälle ökar varumärken i betydelse vilket innebär ett ökat behov för företag att ha kunskap om vilken image konsumenter tillskriver deras varumärke. Varumärkesmedvetenhet och köpbeslut är teoretiska områden inom konsumentbeteende som tidigare studerats utförligt. Dock har det saknats studier kring hur varumärkesimage påverkar konsumenters köpbeslut inom livsmedelsbranschen.Köttkonsumtionen i Sverige har ökat under senare år och charkuteriprodukter ses som väsentliga livsmedelsvaror att ha hemma. För att skapa konkurrenskraft på marknaden är det viktigt för företag inom charkuteribranschen att tillhandahålla vetskap om den image konsumenter tillskriver deras varumärke. Det lokala Örebroföretaget Robertsons Charkuteri AB har idag inte en klar bild över vilka som utgör deras kundgrupp och har under de senaste åren känt av en ökad konkurrens och efterfrågade därför en marknadsundersökning gällande hur varumärkesmedvetenheten ser ut bland invånarna i Örebro stad samt vilken image de tillskriver varumärket.

SyfteSyftet är att skapa förståelse för affärssystemets roll för att skapa en centraliserad beslutsprocess och utforma strategisk ekonomistyrning. BakgrundOrganisationer är konkurrensutsatta och behöver därmed anpassa mål, strategi och organisationsstruktur till en omvärld i förändring. Om organisationen tror på sin strategi måste de utveckla en ekonomistyrning som påverkar de anställda att tänka och agera i den riktning som strategin utstakar. En förutsättning för att kunna utforma strategisk ekonomistyrning är att strukturera informationssflödet vilket kan göras möjligt av ett affärssystem.Ett affärssystems viktigaste egenskaper på organisationen i övrigt är dess förmåga att knyta samman och integrera organisationens enheter i samma informationssystem. Vidare skapar val av organisationsstruktur olika förutsättningar att utnyttja ekonomistyrningen och kräver olika slags informationsflödeshantering, som i sin tur måste stödjas av affärssystemet.MetodUndersökningen har utförts genom en fallstudie på ett välkänt svenskt företag inom detaljhandeln.

During the early 1990´s, the Swedish commercial air traffic was de-regulated and the new market-condition made it possible for low-budget airlines to enter the Swedish market. The former monopolistic airline company, Scandinavian Airline Systems (SAS), was facing a new type of competition which had the advantage of offering much cheaper air trips than SAS. Adding the decrease of profitability that struck SAS as well as other airline companies after the terrorist attacks on the 11th of September, forced them to carry out a mayor reorganization programme. The programme, called ?Turn Around 2005?, was a direct economical measure that begun in 2002 and lasted until 2005 and resulted in a cost saving of 14,5 billion SEK as well as a notice or a transfer of 6000 employees.The purpose of this essay is to investigate if the opinion of the consumer, the image, corresponds with the profile that SAS wishes to mediate today.

The aim of this study is to establish an understanding of how the concept educational materials can be interpreted, as well as to investigate how teachers describe their use of educational materials. The focus of this study is the subject ?Sign Language for the hearing?, at the upper secondary level. We, the authors of this essay, both have a great personal interest in this language. Swedish Sign Language is the sign language mainly used in Sweden.

Destination marketing organisations (DMO) är ett fenomen som går att studera utifrån flera aspekter. Vi valde att utgå från DMO positionering och distribution av turismprodukter vilket skapade frågeställningen: Hur förmedlas Norge som en nationell destination? Organisationen är komplex, och detta arbetets syfte är därför att få en ökad förståelse för DMOs arbete utifrån en egenskapad modell, DMOs framställningsprocess av en destination. En deduktiv ansats har används i studien, där teorierna DMO, platsmarkandsföring, kommersialisering samt destination image har behandlats. Dessa teorier har sedan applicerats på ett verkligt fenomen, som i detta fall har varit Norges DMO, Innovasjon Norge. Arbetets empiriska material har samlats in från en mail intervju med Andreas Ørjasæter Solhaug på Innovasjon Norge.

Riskkommunikation till invandrare är ett problem i dagens Sverige. Detta har uppmärksammats av Suzan Rashid och Jasmita Jansaris enkätundersökning som gjordes på uppdrag av Jönköpings räddningstjänst. En annan tragisk händelse som delvis kan knytas till dålig riskkommunikation är branden i Rinkeby där sex unga kvinnor och en mamma med somaliskt ursprung miste sina liv. Syftet med denna rapport är att ge Jönköpings räddningstjänst en teoretisk inblick i hur det är möjligt att nå icke-svenska personer med riskinformation. Under rapportens gång har det dykt upp olika strategier för att lösa problemet med att nå icke-svenska personer.

Under 1900-talet ökade intresset i betydande utsträckning för företags internationalisering. Internationalisering av ett företag är dock inte en helt lätt process vilket innebär att företag ger sig ut på en ofta okänd marknad. Marknader kan te sig olika, exempelvis beroende på vilket land man etablerar sig i och vilken bransch man är verksam inom. En förståelse för marknaden möjliggör en minskad osäkerhet och en effektivare verksamhet för företag.Utifrån insamlad information utformades en föreställning om att. informella institutioner kan utgöra ett hinder vid utlandsetablering och sättet företag hanterar dessa hinder är med hjälp av mutor.

This paper aims to describe the geographical changes of Swedish international aid politics since 2007, which was the year the new aid reform of decreasing collaborating countries, came up. To decrease the number of aid receiving countries due to efficiency is not a new idea within Swedish aid politics, but Sweden received criticism from the (DAC) Development Assistance Committee, saying Sweden was active in too many countries, and the government established a policy to decrease the amount of countries given aid. Despite the government?s recent work, science has shown on a failed country focusing. This is followed up in the paper trough examination of statistics to measure the extent of the reduction.

Syftet med undersökningen är att undersöka dramapedagogikens plats inom den svenska kriminalvården samt att se om några kopplingar till skolans värld synliggörs. Med plats menas det utrymme dramapedagogiken tillskrivs och hur detta kan se ut. Utifrån tre kvalitativa intervjuer synliggörs dramapedagogikens syfte, fördelar, förutsättningar samt dess mötta motstånd, inom Kriminalvården. Resultatet från intervjuerna analyseras, diskuteras och tolkas med innehållsanalytisk metod. Informanterna är tre anställda/tidigare anställda, som på olika sätt varit och/eller är involverade i dramapedagogisk verksamhet inom Kriminalvården.

Sweden has long been nonaligned in peace with the aim to remain neutral in the event of an outbreak of war. Building confidence for this neutrality was important for Sweden during the Cold War. This placed high demands on the Swedish Navy to detect and repel violations of Swedish territorial waters. The archives, which contain the secret reports on the violations that occurred during the 1960s, have recently been opened up.The purpose of this essay is to study how the incidents that took place in Swedish territorial waters in the 1960s were managed and to examine if the handling of them was different depending on whether they were caused by the east or west side. Furthermore, the aim is also to try to categorize and interpret these measures from the two pairs of concepts of deterrence and reassurance and integration and screening.In making it possible to answer the questions, all the reports - 66 altogether - which refers to the incidents which occurred during the years 1962 through 1969, have been studied.