Syfte: Syftet med studien ?r att utforska ungdomars f?rh?llningss?tt till och resonemang kring konsumtion av frukt och gr?nsaker, samt kostr?det kopplat till detta. Metod: I denna kvalitativa studie utf?rdes fyra semistrukturerade gruppintervjuer som ?ven innefattar praktiska moment med frukt och gr?nsaker. Urvalet bestod av 24 personer fr?n ?ttonde klass. Datamaterialet analyserades genom en kvalitativ inneh?llsanalys f?r att identifiera betydande kategorier. Resultat: Deltagarnas svar visade att det kan vara flera faktorer som influerar deras f?rh?llningss?tt till och resonemang kring frukt och gr?nt.

Konsumtionen av kosttillskott har ökat kraftigt i Sverige och dÄ inte minst i form av vitamin- och/eller mineraltillskott (VMT). Dessa preparat anvÀnds frÀmst av kvinnor och tillrÀknas vÀlgörande effekter som inte alltid Àr bevisade. Framförallt sÄ Àr kosttillskotts fysiologiska effekter hos ungdomar inte helt faststÀllda.Syftet med detta arbete var att undersöka kvinnliga 18 till 19-Äriga elevers anvÀndning av och uppfattningar om VMT. Vi ville Àven se ifall uppfattningarna om kosttillskott skilde sig mellan anvÀndare och ickeanvÀndare. Den metod som anvÀndes var en gruppenkÀt med öppna och fasta svarsalternativ vilken delades ut till 56 elever pÄ tvÄ gymnasieskolor utanför Göteborg.Resultatet visade att ungefÀr en tredjedel av eleverna anvÀnde nÄgon form av VMT och familj och vÀnner var deras frÀmsta informationskÀllor.

Internet Ă€r idag en del av ungdomars vardag. Denna relativt nya och okontrollerade miljö skapar nya möjligheter och dimensioner för mobbning. Detta arbete avser att undersöka utbredningen av mobbning via Internet (I-mobbning) bland ungdomar i Östersund. En enkĂ€t utarbetades och besvarades av 240 gymnasieelever i Ă„rskurs ett pĂ„ JĂ€mtlands Gymnasium i Östersund. Resultatet visar att under Ă„rskurs nio har var tionde elev upplevt sig mobbad via Internet.Det Ă€r mĂ€n som I-mobbar i högre grad och kvinnor som drabbas i större utstrĂ€ckning.

Bakgrund: Det största folkhĂ€lsoproblemet som ses i vĂ„r tid Ă€r fysisk inaktivitet, det finns kunskap om att motion och hĂ€lsa hĂ€nger samman. En allmĂ€n rekommendation rĂ„der 30 minuter medelhĂ„rd fysik aktivitet per dag för vuxna och för barn 60 minuter. Det Ă€r viktigt att vara fysiskt aktiv i tidig Ă„lder för att förebygga sjukdomar som kan ha sitt ursprung i barndomen. Övervikt Ă€r ett stort hĂ€lsoproblem, vilket kan leda till följdsjukdomar sĂ„ som diabetes typ 2, hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar. Benskörhet ger ökad risk för frakturer och symtom uppkommer vanligtvis inte förrĂ€n frakturen uppkommit.

Syftet med denna studie Àr att belysa talet om idrottens betydelse för upplevelsen av integration bland ungdomar i 2000-talets Sverige. Studien bygger pÄ tre fokusgruppsintervjuer med ungdomar som Àr 15 Är och spelar fotboll i Assyriska FF, hemmahörande i SödertÀlje. Centralt har varit att belysa hur pojkarna beskriver sig sjÀlva i ljuset av att de ingÄr i ett etniskt definierat fotbollslag, och vilken roll de tillskriver tillhörigheten till ett sÄdant lag nÀr det gÀller upplevelsen av delaktighet i det svenska samhÀllet. VÄr studie knyter teoretiskt an till identitet, etnicitet och integration.Studien visar att en treenighet bestÄende av Familjen, Föreningen och Församlingen Àr centrala nÀr det gÀller skapandet av dessa ungdomars normer och vÀrderingar. Vi har sett att denna treenighet ocksÄ spelar en stor roll för ungdomarnas identitetsskapande, bÄde vad gÀller synen pÄ sig sjÀlva som individer och för hur de ser pÄ assyrier som etnisk grupp.

SammanfattningSyftet med vÄr uppsats Àr att problematisera och diskutera barns lek, med sÀrskild inriktning mot barn som har eller hamnar i leksvÄrigheter. Vi studerar barn som har eller hamnar i leksvÄrigheter utifrÄn tvÄ olika perspektiv; det individorienterade perspektivet och det sociokulturella perspektivet. VÄr första frÄgestÀllning Àr: Vilka beskrivningar ges i litteraturen av barn som har eller hamnar i leksvÄrigheter? Vilket/vilka perspektiv pÄ lek utgÄr författarna frÄn? HÀr finner vi att vilket perspektiv författare utgÄr frÄn kan ses utifrÄn vilka begrepp de anvÀnder för att beskriva barns lek. I det individorienterade perspektivet fokuseras individens utveckling och personlighet och hÀr studeras barn utan att se sammanhanget som de befinner sig i betrÀffande leksituationen.

Vi har gjort en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer. Vi har anvÀnt oss av en hermeneutisk ansats vid tolkning av intervjuerna. Syftet med studien har varit att förklara hur personalens stÀmpling och utövning av social kontroll pÄ ungdomar som vistats pÄ institution ökar riskerna för institutionsskada. Vi har relaterat institutionsskada till fem stycken faktorer som pÄverkar ungdomens möjligheter att bryta sig in i samhÀllet. Vid analys av vÄr empiri har vi anvÀnt oss av tre olika teorier.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur nÄgra nyanlÀnda elever upplever sin skolsituation och vad de anser vara av betydelse för deras framtidstro. Detta till en bakgrund av att det sedan 80-talet kommit ungefÀr tiotusen ensamkommande barn till Sverige och att antalet nyanlÀnda inte minskar. Studien har en interkulturell inramning och belyses ur ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar utfördes Ätta halvstrukturerade intervjuer pÄ nÄgra olika gymnasieskolor, med sprÄkförberedande grundskoleklasser för ungdomar, i Uppsala. Resultatet visar att skolan betyder vÀldigt mycket för dem och att de ser ljust pÄ framtiden.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur sjÀlvskadande ungdomar konstruerar sin identitet genom att blogga. För att besvara mitt syfte har jag anvÀnt mig av bloggar skrivna av ungdomar, vilka skadar sig sjÀlva. UtifrÄn bloggarna och mitt teoretiska perspektiv, det vill sÀga socialkonstruktionism, har jag undersökt hur författarna till bloggarna skriver om sitt sjÀlvskadebeteende. Uppsatsen har utgÄtt frÄn ett diskursanalytiskt angreppssÀtt med den franske filosofen Michel Foucaults teorier kring diskurser och diskursanalys som bas. Resultaten som har framkommit har jag tolkat och analyserat med hjÀlp av Foucault.

Uppsatsens syfte var att studera ungdomars erfarenhet av individanpassad öppenvÄrdsbehandling. Mer specifikt hur ungdomarna upplevde att behandlingsarbetet anpassades efter deras behov med utgÄngspunkt i följande frÄgestÀllningar:PÄ vilket sÀtt upplevde ungdomarna att behandlingen var utformad efter deras behov?Vad hade kontaktpersonerna för betydelse för ungdomarnas behandling?PÄ vilket sÀtt upplevde ungdomarna att de hade inflytande och möjlighet att vara delaktiga och pÄverka sin behandling?En kvalitativ ansats har anvÀnts för uppsatsens utformande och semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem stycken ungdomar med tidigare erfarenhet av individanpassad öppenvÄrdsbehandling. Intervjuerna har sedan analyserats med hjÀlp av de teman som framtrÀdde vid en innehÄllsanalys. Dessa teman var: Min tid, Att vÄga öppna upp sig, Att ta ansvar för sin delaktighet samt Redo att gÄ vidare?Resultaten visade att samtliga ungdomar haft en positiv upplevelse av sin behandling.

Miljontals barn, ungdomar och vuxna vÀrlden över har lÀst böckerna och sett filmerna om trollkarlslÀrlingen Harry Potter. NÄgra av ungdomarna har sökt sig vidare till den fankultur, eller Harry Potter-fandom, som har uppstÄtt runt om i vÀrlden och Àven i Sverige. I den hÀr studien beskriver sju ungdomar vilken betydelse Harry Potter-fandomen och berÀttelsen om Harry Potter har haft för dem. Syftet med undersökningen Àr att bidra med ökad kunskap om den betydelse som det ungdomskulturella fenomenet Harry Potter kan ha haft för ungdomar.Studien Àr genomförd med kvalitativ metod. Empirin bestÄr av sju halvstrukturerade intervjuer med ungdomar mellan 17 och 23 Är som har lÀst böckerna om Harry Potter och som Àr aktiva inom Harry Potter-fandomen.

Lösningsinriktad pedagogik (LIP) Àr en arbetsmodell och ett förhÄllningssÀtt. Författaren har implementerat LIP pÄ sin arbetsplats, en förskola i Norra Storstockholm. Författaren har Àven utarbetat en egen arbetsmodell utifrÄn LIP i syftet att öka förskolans pedagogiska kvalitet.  I studien undersöks arbetsmodellen. Dessutom undersöks pÄ vilket sÀtt pedagogerna anser att arbetsmodellen hjÀlpt dem att bli bÀttre pÄ att göra barn delaktiga i mÄltiden. De grundlÀggande begreppen barns delaktighet, gemensamt förhÄllningssÀtt samt LIP definieras.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur elever pÄverkas mentalt, fysiskt och socialt av dans. HÀrigenom förvÀntar vi oss Àven fÄ svar pÄ vilka fördelar dans har att erbjuda den enskilda individen i dess personliga utveckling under de obligatoriska skolÄren. Vi kommer Àven att undersöka vilka fördelar dans skulle kunna erbjuda som komplement till den traditionella undervisningen i skolan. AlltsÄ vad kan dans erbjuda som pedagogiskt redskap? Vi tycker Àven det Àr intressant att undersöka om det förkommer nÄgra skillnader mellan könen i deras instÀllning till dans.

Bakgrund: Utvecklingen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) har gÄtt snabbt fram och idag lever vi i ett informationssamhÀlle. Studien handlar om lÀrarens IKT-anvÀndning i Ärskurs 1-3 sett ur ett lÀrandeperspektiv. Vi har undersökt alla skolor i en kommun i VÀstra Götaland. Som teoretisk forskningsbakgrund har vi anvÀnt oss av Vygotskijs sociokulturella teori och med stöd av Martons tankar om fenomenografi försöker vi ta reda pÄ lÀrares uppfattningar och erfarenheter av IKT.Syfte: VÄrt syfte med studien Àr att undersöka vad som styr hur och om man anvÀnder datorn i det praktiska arbetet med elever i Ärskurs 1-3, sett ur ett lÀrandeperspektiv. VÄra frÄgestÀllningar utifrÄn syftet Àr; Vad pÄverkar lÀrarens anvÀndning av IKT i undervisningen för elever i Ärskurs 1-3? Vilka förutsÀttningar för anvÀndandet finns det i de skolor som vi undersöker? Vilken uppfattning har lÀraren till att anvÀnda IKT som ett verktyg i ett lÀrandesyfte?Metod: Som metod har vi anvÀnt oss av en kvalitativ och kvantitativ studie, i form av en triangulering ? enkÀter, observation, samtal.

  Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som skapar trygghet för nyanlÀnda ungdomars livssituation i skola och samhÀlle, samt om det finns eventuella skillnader utifrÄn ett elev- och lÀrarperspektiv. Detta har besvarats utifrÄn följande frÄgestÀllningar; Vilka personer, platser, hÀndelser och aktiviteter hjÀlper till att skapa trygghet och framtidstro för dessa ungdomars tillvaro och lÀrande? Hur upplever ungdomarna sin vardag i denna övergÄngssituation? Vilken roll har skolan, vad Àr vÀrdefullt för ungdomarna? Finns det nÄgra skillnader i hur elever och lÀrare uppfattar Centrum för Introduktion i Skola (CIS) som verksamhet, gÀllande undervisning, bemötande, elevernas trygghet och framtidstro? Metoden för denna studie Àr intervju med hjÀlp av ljudupptagning, intervjuerna har genomförts med sex stycken nyanlÀnda ungdomar samt tvÄ stycken undervisande lÀrare pÄ CIS. Bearbetning och analys av insamlad data utfördes under diskussion utifrÄn ljudupptagningen. Resultatet av vÄr studie visar att CIS har ett vÀlfungerande arbetssÀtt för nyanlÀnda ungdomar och fungerar som en fast punkt som skapar trygghet i elevernas livssituation, samt att relationen mellan lÀrare och elever Àr viktigt gÀllande trygghetsaspekten.